DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Hotet inifrån: Så raseras svenska succémodellen – ”Ingen slump att Spotify växt fram i Sverige”

Länder står i kö för att införa det svenska kapitalsystem som hjälpt fram företag som Spotify och Klarna. Men experter varnar för att den svenska modellen hotas inifrån av politiker och skatter. ”Kan leda till långsiktiga effekter som inte är positiva för Sveriges ekonomi”, säger finansmannen Carl-Viggo Östlund till TN.

Polen, Danmark, Slovenien och Irland är några länder som studerat och inspirerats av det ISK-systemet. ISK infördes 2012 för att underlätta sparandet i värdepapper genom att förenkla administration, deklaration och beskattning. Med 3,8 miljoner sparare har ISK blivit en succé.

”Det är inte märkligt att andra länder ser Sverige som ett föredöme.”

Finansmannen Carl-Viggo Östlund menar att andra länder lockas av det Sverige lyckats med, att göra det enklare och mer lönsamt för vanliga människor att äga en del av näringslivet.

– ISK har haft en stor betydelse för svenska företags tillgång till riskvilligt kapital. Det är ingen slump att framgångsrika unicornbolag som Spotify och Klarna växt fram i just Sverige. Så det är inte märkligt att andra länder ser Sverige som ett föredöme på det här området, säger han.

Carl-Viggo Östlund har tidigare varit vd för Nordnet och satsar nu tillsammans med George Sallfeldt, tidigare vd för Morningstar och Erik Lidén, tidigare vd för Insiderfonder, på att starta upp sparplattformen Via i sydöstra Europa, med den svenska modellen som inspiration.

Men samtidigt varnar trion för tongångarna som hörs inom Sverige mot det egna framgångsrika kapitalsystemet, bland annat med hot om att försämra villkoren för ISK-sparandet och att införa andra skatter på kapital.

– Politikerna måste fundera över konsekvenserna om skatterna på kapital höjs. Svenska företag har fått ett stort inflöde av riskvilligt kapital tack vare förmånliga regler och beskattningar. Det har varit bra för den svenska samhällsekonomin och har skapat välfärd. Om man höjer skatter på kapital så kommer det att påverka sparandet och eftersom allt hänger ihop så påverkar det i förlängningen också företagens investeringsvilja, säger Carl-Viggo Östlund.

Tidningen Näringslivet har tidigare berättat att förslag som miljardärsskatt, exitskatt och förmögenhetsskatt kommit upp på den politiska dagordningen under valrörelsen.

Medan Sverige väntar på att få en ny regering för den kommande mandatperioden så växer kritiken mot tongångarna. Forskaren Nima Sanandaji berättade i september att skatterna riskerar att skapa en utträngning av entreprenörer som leder till att 227 600 jobb, 213 miljarder kronor i värdeskapande och 68,8 miljarder kronor i skatteintäkter uteblir.

– Detta sker genom att entreprenörer, företag och investerare lämnar landet och att planer på nya investeringar som ger tillväxt skrotas. Redan hotet om reformerna skrämmer bort jobbskaparna, sa Nima Sanandaji till TN då.

Carl-Viggo Östlund och hans kollegor menar att det vore ett allvarligt misstag för folk, företag och finansmarknaden att höja kapitalskatter och att Sverige snarare borde gå i motsatt riktning. Om ett bredare deltagande på kapitalmarknaden underlättas så skulle det ge fler del av företagens värdeskapande och öka tillgången till riskvilligt kapital.

– ISK bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och väger upp våra i övrigt höga kapitalskatter. Högre skatt på sparande riskerar att försvaga det inhemska ägandet och öka beroendet av utländskt kapital, säger Carl-Viggo Östlund.

Budskapet till Sveriges nästa regering, oavsett sammansättning, är att värna om ISK, avstå från höjda skatter på kapital och se till att pröva varje förändring mot dess konsekvenser för sparandet, ägandet och företagens kapitalförsörjning.

– En kortsiktig skattemässig vinst kan leda till långsiktiga effekter som inte är positiva för Sveriges ekonomi, säger Carl-Viggo Östlund till TN.