DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Fågel kan stoppa SSAB:s miljardsatsning – ”Hela processen börjar om”

SSAB:s miljardinvestering i fossilfritt stål skulle säkra framtidens industri. Men projektet i Oxelösund har fastnat i en rättsstrid – om risken att tjäder kan flyga in i kraftledningarna. Nu varnar företag och experter för att satsningen kan försenas i flera år. ”Det kan knappast ha varit lagstiftarens intention”, säger SSAB:s vd Johnny Sjöström till TN.

När SSAB 2023 tog investeringsbeslutet om en ny eldriven ljusbågsugn i Oxelösund handlade det om 6,2 miljarder kronor – och om det första stora industriella steget i bolagets fossilfria omställning.

Den nya kraftledningen mellan Hedenlunda och Oxelösund skulle säkra den enorma effektökning som krävs för att ersätta SSAB:s masugn med elektrifierad stålproduktion.

För Vattenfall Eldistribution som bygger kraftledningen var processen till synes avslutad.

Energimarknadsinspektionen hade 2022 gett koncession för att bygga kraftledningen. Detta överklagades, men Mark- och miljööverdomstolen satte 2024 ned foten. Tillståndet hade därmed vunnit laga kraft och byggnationen påbörjades.

”Kan försenas i flera år”

Nu riskerar projektet ändå att försenas kraftigt – i värsta fall flera år.

Bakgrunden är den rättsliga konflikt som uppstått kring utformningen som ledningens koncession är baserad på, de så kallade julgransstolparna (Elstolpe Reds.anm.). Länsstyrelsen i Södermanlands län stoppade hösten 2025 delar av byggnationen med hänvisning till artskyddet och risken för att tjäder kan flyga in i julgransstolparnas ledningar.

Länsstyrelsen i Södermanland har under vintern 2025–2026 ändrat inställning och sagt ok till julgransstolparna. Det beslutet överklagades dock av olika miljöorganisationer och ärendet ligger nu åter hos Mark- och miljödomstolen.

Det kan innebära att hela processen nu måste börja om.

– Det kan i värsta fall göra att det tar flera år innan ärendet är klart, säger Pia Pehrson, partner och advokat med miljörätt som specialitet på Foyen.

”Då måste vi ha en ny linjekonstruktion”

För Vattenfall har beskedet blivit ett hårt slag.

Bolaget menar att hela projektet redan genomgått en omfattande rättslig prövning där frågor om fågelliv, artskydd och ledningsutformning varit en del av underlaget.

I Energimarknadsinspektionens koncessionsbeslut framgår visserligen att Länsstyrelsen redan då ansåg att artskyddsfrågorna var för dåligt utredda, bland annat kring rovfåglar, tjäderspel och flyttstråk för fågel.

Men Ei och domstolen bedömde ändå att Vattenfalls utredningar och skyddsåtgärder var tillräckliga och bygget påbörjades.

– Om det ska finnas någon form av förutsägbarhet för den som bygger elledningar måste man kunna lita på att när tillstånden väl är klara hos Energimarknadsinspektionen, då ska man också kunna bygga enligt de förutsättningar som godkänts, säger Mats Engstedt, chef för anläggningsinvesteringar på Vattenfall Eldistribution.

Samtidigt har hela ledningen projekterats kring just julgransstolparna som ger:

Om konstruktionen nu måste ändras kan stora delar av projektet behöva göras om.

– Ska vi göra anpassningar måste vi frångå den linjekoncession vi har idag, säger Mats Engstedt.

Enligt Vattenfall Eldistribution handlar det därför inte om en mindre teknisk justering.

Lägre portalstolpar skulle kräva:

– Ska vi bygga på ett annat sätt krävs en betydligt bredare ledningsgata och vi riskerar att hamna i konflikt med andra intressen, vilket innebär att hela processen kan behöva börja om med nya lokala samråd och prövningar, säger Mats Engstedt.

Och nu är osäkerheten total kring tidsplanen eftersom ärendet på nytt ligger hos Mark- och miljödomstolen.

– Det sannolika är att både Vattenfall och de miljöorganisationer som överklagat Länsstyrelsens beslut för artskyddet överklagar till Mark- och miljööverdomstolen vilket i värsta fall kan ta flera år, säger Pia Pehrson.

– Vi kan ju inte bygga förrän vi har fått klartecken och det vet vi inte eftersom processen nu åter kört fast, säger Mats Engstedt.

Flera parallella processer

Fallet illustrerar enligt Pia Pehrson ett växande systemproblem i svensk miljö- och förvaltningsrätt.

Formellt är EI:s nätkoncession fortfarande giltig. Det är inte själva koncessionsärendet som öppnas igen. Men samtidigt lever andra rättsliga processer vidare parallellt:

Det innebär att nya beslut fortfarande kan fattas långt efter att ett centralt tillstånd vunnit laga kraft.

– Det stora problemet är att processerna löper parallellt och att det är mycket svårt att förutse när ett projekt faktiskt är rättsligt säkrat, säger Pia Pehrson.

Konsekvensen blir att företag kan investera miljardbelopp samtidigt som nya rättsliga processer fortfarande kan uppstå i genomförandeskedet.

– Formellt är det kanske inte samma ärende som prövas igen. Men för verksamhetsutövaren blir effekten i praktiken densamma, säger Pia Pehrson.

På SSAB råder stor frustration.

– SSAB har hållit både tidsplan och budget i de delar vi själva ansvarar för. Det kan knappast ha varit lagstiftarens intention att det tekniska utförandet av en kraftledning och dess miljöpåverkan ska prövas upprepade gånger i separata processer, säger SSAB:s vd Johnny Sjöström.

Ett mönster i den gröna omställningen

Liknande problem börjar nu synas i flera stora svenska industriprojekt. Elektrifieringen kräver inte bara nya fabriker, utan också kraftledningar, nätstationer, gruvor, vindkraft och annan omfattande infrastruktur.

Samtidigt möter projekten ofta långa och parallella processer med överklaganden, Natura 2000-prövningar, artskyddsärenden och miljöprövningar i flera olika instanser.

Enligt Pia Pehrson förstärks osäkerheten ytterligare av att olika EU-direktiv och politiska mål allt oftare kolliderar med varandra – och sedan får genomslag i svenska tillståndsprocesser.

Samtidigt som EU vill:

skärps också kraven kring:

Det gör enligt henne att konflikterna i praktiken byggs in direkt i systemen redan från början.

– Man kan ju inte uppmana medlemsstaterna att springa än till höger och än till vänster och sen tro att det blir någonting effektivt av det, säger Pia Pehrson.

Hon menar att resultatet ofta blir att flera regelverk och myndighetsprocesser börjar löpa parallellt kring samma projekt. För företag och investerare kan det skapa en situation där nya juridiska konflikter uppstår även efter att centrala tillstånd redan meddelats.

Enligt Pia Pehrson riskerar det att leda till längre processer, ökad rättsosäkerhet och betydligt svårare planeringsförutsättningar för stora investeringar i den gröna omställningen.

Förändringar krävs

För industrin handlar frågan inte främst om att miljökraven är för höga, utan om att processerna blivit svåra att förutse även efter att centrala tillstånd redan vunnit laga kraft.

Enligt Johnny Sjöström riskerar situationen att skicka problematiska signaler till investerare i stora industriella omställningsprojekt. Även när företag genomför investeringar enligt plan finns ingen garanti för att samhällets tillstånds- och anslutningsprocesser gör detsamma.

SSAB menar att flera förändringar nu behövs för att stora elektrifieringsprojekt ska kunna genomföras inom rimlig tid och med hanterbara risker.

Bolaget pekar bland annat på behovet av:

– Sverige ska ha höga krav för miljö, klimat och biologisk mångfald. Det är en självklarhet. Men höga krav kräver fungerande och förutsebara processer, konstaterar han.