DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Attacken mot skolan slår mot över en miljon svenskar – ”Inte seriöst”

Det är inte bara stora koncerner utan även över tusen mindre skolföretag i hela landet som kan tvingas till nedläggning om förbudet mot aktiebolag blir verklighet. 340 000 elever kan tvingas se sig om efter en ny skola. "Då står Sverige inför en kunskapskollaps”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega Utbildning, till TN.

Det märks att valrörelsen är på intåg. Det konstaterar Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning. Han har precis som många andra reagerat på Liberalernas krav på att förbjuda aktiebolag som driftsform för friskolor. Dels anser han att förslaget i sig är ogenomtänkt och riskerar att få katastrofala följder, dels reagerar han på att det läggs fram just nu.

– Regeringen har ju inte ens hunnit komma med förslaget till den proposition om vinstbegränsning som väntas under våren. Men trots det lägger Liberalerna och Liberalernas partistyrelse fram förslaget att helt fasa ut och förbjuda aktiebolag i svensk skola i sin nuvarande form, säger Andreas Mörck till TN.

– Jag gillar en fri och öppen debatt. Vi ska bilda vårt demokratiska samhälle utifrån den här öppna och fria debatten. Det jag blir oerhört bekymrad över är att det presenteras på ett sådant tendentiöst sätt, fortsätter han.

Om man räknar bort de elever som har utländsk bakgrund så levererar svensk skola i toppklass, konstaterar Andreas Mörck. De allra flesta skolor fungerar enligt honom bra, men i kunskapsmätningar som exempelvis Pisa har friskolor visat sig prestera bättre än sina kommunala motsvarigheter. Samtidigt visar jämförelser att lärare som arbetar på friskolor trivs bättre och har en bättre inställning till arbetet än sina kollegor på kommunala skolor.

– Går man för snabbt fram och genomför stora förändringar som helt skulle slå undan benen för friskolorna, då står Sverige inför en kunskapskollaps. Jag är oerhört bekymrad över att det snarare handlar om att skapa en bild av någonting i stället för att titta på den fakta som finns.

”Jag befarar absolut det värsta, att man slår sönder välfungerande verksamhet.”

För även om svensk skola till stor del fungerar bra så råder det inga tvivel om att det också finns utmaningar. Men ska man komma till rätta med dem måste man utgå från hur verkligheten ser ut, poängterar Andreas Mörck.

– Jag har förstått att det finns en frustration kring att friskolor kan göra utdelning av vinst och den diskussionen handlar kanske ytterst om att det behövs ytterligare resurser till svensk skola. Men låt oss vara öppna och diskutera det då, i stället för att lägga fram den här typen av förslag som riskerar att dra undan mattan för alla de 340 000 barn och elever som går i aktiebolagsdrivna skolor.

Ett förbud mot aktiebolag i skolan skulle slå betydligt bredare än vad många kanske tror. Enligt Almega Utbildning handlar det totalt sett om 1 300 skolföretag, som i dag alltså bedriver undervisning för 340 000 elever. Räknar man med elevernas föräldrar är det över en miljon människor som är direkt berörda av förslaget.

– Andelen som väljer en fristående skola har ökat och fortsätter att öka. Människor gör ju aktivt de här valen för att de faktiskt är väldigt nöjda med verksamheten. Genomför man snabba förändringar nu så underkänner man ju de val som föräldrar har gjort för sina barn och de val som eleverna själva har gjort.

Fler än tusen företag i riskzonen

Andreas Mörck tycker att den aktuella situationen, med återkommande politiska utspel om friskolorna, är ”otroligt allvarsam”. I förlängningen är risken att många uppskattade skolor tvingas till nedläggning, menar han.

– Exakt vad konsekvensen blir om man fasar ut eller förbjuder aktiebolag, det vet vi inte riktigt i alla detaljer. Men det är klart att det skulle uppstå ett otroligt tufft läge för friskolorna. Jag befarar absolut det värsta, att man slår sönder välfungerande verksamhet. Risken är också överhängande att man inte kommer att förstå vidden av vad man har gjort förrän skolorna redan är nedlagda.

I den allmänna debatten kan det ibland låta som att det enbart är ett fåtal stora skolkoncerner som skulle beröras om det blev aktuellt med ett vinstförbud. Men i själva verket finns de aktiebolagsdrivna skolorna i hela landet. Ett förbud skulle få konsekvenser i så gott som samtliga av landets kommuner och slå mot långt fler än tusen mindre företag.

En dryg femtedel av Almega Utbildnings medlemmar drivs som till exempel en ekonomisk förening eller en stiftelse, men resten är aktiebolag. Och det finns anledningar till att det är en populär driftsform.

– Ett aktiebolag genererar öppenhet och tydlighet och medför väldigt många av de spelregler som krävs för att både kunna ha handlingsfrihet och att bedriva en långsiktig verksamhet, säger Andreas Mörck.

”Det finns otroligt mycket mytbildning kring friskolor som jag under ganska många år nu har känt att det är tröttsamt att lyssna på.”

En av alla företagare som skulle drabbas om Liberalernas förslag blev verklighet är Lena Lingman, som driver Hudikskolan och Hudikgymnasiet i Hudiksvall. Hon är skolchef för båda skolorna samt rektor för gymnasieskolan.

– Många av de förslag som läggs fram nu, inklusive det här, är inte baserade på kunskap och verkar sakna koppling till hur det ser ut i verkligheten. Det finns otroligt mycket mytbildning kring friskolor som jag under ganska många år nu har känt att det är tröttsamt att lyssna på, säger hon till TN.

Tydliga fördelar med aktiebolag

Lena Lingman har varit verksam som skolägare i två decennier. När hennes gymnasieskola öppnade var det den första friskolan i hela Hälsingland, och än i dag är hennes skolor de enda friskolorna på grundskole- och gymnasienivå i Hudiksvall.

– När man ska starta friskola i en liten stad så handlar det jättemycket om att bygga förtroende. Vi valde att starta ett aktiebolag för att det är en trygg och transparent form med stora administrativa fördelar där man också kan bygga en ekonomisk uthållighet. Det är krav på omfattande ekonomisk redovisning som dessutom är offentlig och som sammantaget skyddar kärnverksamheten, i vårt fall undervisningen, förklarar hon.

– Aktiebolag är en driftsform som har fungerat väldigt bra både för oss och för många andra. Vi vet att det inte är aktiebolagen som är problemet i skolan. Och därför är det otroligt synd att man kan lägga ut ett förslag som det här och bedöma att man kommer att få gehör för det, för det bygger ju på att man inte vet att det inte är aktiebolagen som är problemet.

Vad är problemet i skolan?

– Att vi i Sverige har tusentals elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet varje år och att massor av elever inte får med sig det de ska kunna när de lämnar gymnasiet.

– Det finns jättemånga frågor att diskutera och det är superbra att vi diskuterar skolan. Men jag hade önskat att vi kunde få diskutera innehållet i stället. Jag har sagt i 20 år att vi måste prata om bra och dåliga skolor i stället för att prata om friskolor och kommunala skolor. Det finns bra friskolor och det finns bra kommunala skolor. Vi borde kunna lära oss av varandra i stället för att bara prata om driftsformen.

Vad tänker du om att en ledare för ett politiskt parti som dessutom är utbildningsminister i Sverige kommer med det här förslaget?

– Jag tycker det är populistiskt. Det är inte seriöst att komma med den typen av förslag. Jag ser det enbart som ett politiskt utspel som lagts fram för att man vill plocka poäng.

”På väldigt många ställen finns det en enskild aktör, en enskild friskoleägare, som är det enda alternativet till en kommunal skola.”

Lena Lingman påpekar att det inte har lyfts fram något konkret förslag kring hur de skolor som i dag drivs som aktiebolag ska fungera i stället. Bördan av att presentera ett alternativ får trots allt anses ligga på den som kom med förslaget, konstaterar hon.

Men för henne och andra som driver friskolor är det viktigt att kunna göra det på sitt eget sätt, menar hon.

– De förslag som läggs nu handlar mycket om att man vill göra oss till en kopia av en kommunal skola, men då kan ju kommunerna lika gärna driva alla skolor själva för då försvinner hela poängen med att det ska finnas valfrihet.

– Om man bor i en storstad och har många friskolor runt omkring sig är det kanske lätt att tänka att det inte spelar någon roll om några försvinner. Men så ser det inte ut i hela landet. På väldigt många ställen finns det en enskild aktör, en enskild friskoleägare, som är det enda alternativet till en kommunal skola.

Om politiken väljer att gå in med ett generellt vinstförbud innebär det att man straffar alla för att ett fåtal aktörer missköter sig, anser hon.

– Jag och alla andra som driver friskolor av samma anledning som oss är de första att skriva under på att de som inte sköter sig och som inte levererar kvalitet, de ska inte driva skola.

”Man behöver sansa sig lite grann.”

Det är Skolinspektionens uppgift att granska skolan och se till att de som inte lever upp till kraven bättrar sig. Det har genom åren funnits exempel på både fristående och kommunala skolor som inte fungerar, menar Lena Lingman.

– Men det som är unikt för friskolan just nu, det är att vi alla dras över en kam på grund av den onyanserade bild av friskolor som bygger på så otroligt mycket myter och okunskap. Den önskar jag att vi lyckades göra någonting åt så att vi i stället kan fokusera på kvalitet och leverera bra utbildning. Det är det vi är här för att göra.

Även Andreas Mörck på Almega Utbildning efterfrågar en utveckling med mer av kunskapsbaserad diskussion och samarbete och mindre av politiska utspel och radikala förslag.

– Man behöver sansa sig lite grann. Jag har jobbat i 25 år med de här verksamheterna men jag tror faktiskt aldrig att jag har varit med om en situation som den här.