REGELKRÅNGLET

Miljöregel sågas: Han tvingas stoppa produktionen – helt i onödan

Miljöregler som inte träffar målet hindrar svenska industriföretag från att växa. ”Vi skulle kunna öka vår produktion med 20 procent med samma mängd utsläpp, men stoppas”, säger Claes Andersson, vd på skogsbolaget JGA, till TN.

Svensk basindustri med branscher som stål, pappersmassa, bygg och verkstad befinner sig i en lågkonjunktur med minskande efterfrågan och produktion. Det beror till största delen på det geopolitiska läget som Rysslands krigföring i Ukraina, inflationen och protektionistiska tendenser som USA:s hot om tullar mot olika länder. Industriarbetsgivarna lyfter särskilt fram tre strukturfrågor som hämmar industrins tillväxt och det är elförsörjningen och elpriserna, krångliga miljötillståndsprocesser och kompetensbristen.

– Allt det här lägger en våt filt över våra verksamheter och utvecklingen gör att nya handelsmönster skapas som vi måste förhålla oss till. Nu måste våra politiker fatta rätt beslut och genomföra strukturreformer för att förbättra villkoren för svenska industriföretag, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna till TN.

För den familjeägda sågverkskoncernen JGA, med verksamheter i Linneryd, Hässleholm, Skruv och Emmaboda, är det inte enbart traditionella marknadsfaktorer som avgör hur mycket koncernen kan växa. Faktum är att miljötillståndet sätter ett tak för hur mycket virke koncernen får producera och därmed hur mycket företaget kan investera och växa.

– Det är en principiell invändning vi har eftersom regelverket helt enkelt begränsar hur mycket värde Sverige som nation får skapa. Vi skulle kunna öka vår produktion med 20 procent med samma mängd utsläpp, men miljötillståndet sätter stopp. Vi har slagit i produktionstaket de senaste tre åren, säger JGA:s vd Claes Andersson till TN.

”Den enda begränsningen i tillstånden borde vara miljöbelastningen och inte produktionsvolymen.”

Koncernens verksamhet lyder under reglerna i miljöbalken och behöver uppfylla krav bland annat om buller och utsläpp i vatten och luft. Claes Andersson uppger att även om miljökraven är nödvändiga så är den juridiska processen onödigt komplex och svårnavigerad och handläggningstiderna är långa.

– Det hinner hända mycket under tiden vi väntar på tillstånd och det blir svårt att planera investeringar. Utöver detta så har vi produktionstaket som gör att vi inte tillåts förbättra vår effektivitet, bli mer konkurrenskraftiga, skapa mer exportintäkter och anställa fler människor. Vi hade kunnat uträtta allt detta utan att öka vår miljöbelastning. Att miljötillstånden begränsar industrins möjlighet att bygga välfärd för Sverige är svårbegripligt. Den enda begränsningen i tillstånden borde vara miljöbelastningen och inte produktionsvolymen, säger Claes Andersson.

Tidigare i år kom Miljö- och tillståndsutredningen som föreslår att hanteringen av miljötillstånd ska samordnas i en gemensam myndighet som får helhetsansvaret. Huvudsyftet är att underlätta för industrier som vill ställa om. Utredningen ligger nu hos regeringen för analys och om allt går som det ska kan det det nya regelverket träda i kraft 2028.

– Det är ett mycket bra förslag för att säkerställa att vi har jämställda bedömningar över hela landet och att vi har rätt kompetens kring miljötillståndsfrågor samlat på ett ställe, säger Claes Andersson.

Drabbas av rusande elpriser

Men det är inte bara krångliga regelverk som orsakar problem för JGA. En annan tung fråga för skogskoncernen är tillgången på el och de rusande elpriserna.

– Vi har vår verksamhet i elområde 4 som är det värsta när det gäller elförsörjning och prisutveckling. För bara fyra-fem år sedan var inte elkostnaden en fråga vi tittade på. Idag står elen för en stor del av vår produktionskostnad, säger Claes Andersson.

Han menar att Sverige tidigare hade en fungerande elinfrastruktur med stabila priser men att vi nu fått ett havererat elsystem med svårprognoserade priser.

– Det är en skrämmande utveckling och ett underbetyg till industrilandet Sverige. Vi försöker handla upp vår el för att dämpa tillfälliga toppar men vi har haft högre kostnader för el senaste åren och framför allt större volatilitet. När elpriset varierar så mycket som det har gjort de senaste åren blir lönsamheten svår att bibehålla och det påverkar också vår investeringsvilja, säger Claes Andersson.

Per Hidesten uppger att Sveriges internationella konkurrenskraft till en betydande del byggt på en stabil elförsörjning till rimliga priser.

– El är ju en råvara för basindustrin. Väldigt höga toppar på elpriset påverkar produktionen negativt. Det finns verksamheter som stoppar produktionen när elen blir för dyr. Tillgången på el är viktig när företag ska besluta om investeringar och industrijobb. Vi har sett exempel på att bolag avstått investeringar på grund av osäkerheten kring tillgången på el, säger han.

”Det är avgörande att politikerna verkligen tar tag i dessa frågor snabbt och inte drar dem i en långbänk.”

Industriarbetsgivarna pekar också på kompetensförsörjningen som ytterligare ett hinder för svensk industris tillväxt.

– Det finns ett stort behov av att både nyrekrytera och ersättningsrekrytera bra yrkesutbildade medarbetare och kompetenta akademiker, framför allt ingenjörer. Det beror delvis på att många företag inom basindustrin har stora pensionsavgångar de närmaste tio åren. För att lyckas med kompetensförsörjningen behöver vi få till en bättre matchning mellan skola och näringslivet, säger Per Hidesten.

En annan fråga som Industriarbetsgivarna driver är korttidsarbete.

– Det är ett sätt att möta problemen med olika störningar i verksamheterna där företag måste minska produktionen tillfälligt. Då behöver det finnas ett förenklat system där företag kan gå ner i tid och minska bemanningen. Regeringen har tyvärr inte lyssnat på våra behov i den här frågan. Korttidsarbete borde inte vara kontroversiellt för både Finland och Tyskland och andra länder använder systemet, säger Per Hidesten.

Industriarbetsgivarna hoppas kunna övertyga politikerna om behovet av strukturreformer.

– Det är avgörande att politikerna verkligen tar tag i dessa frågor snabbt och inte drar dem i en långbänk. Strukturreformer är nödvändiga för att underlätta för företagen och på så sätt förbättra Sveriges konkurrenskraft, säger Per Hidesten.