DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Från plats 200 till 97 – ”Har ni ett problem, ring mig”

Haninge kommun rusar uppåt i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet. ”Jag är här på ett mission”, säger kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M), som besöker över hundra företag varje år.

Kommunen klättrar hela 103 placeringar – från plats 200 till plats 97 i rankingen, och till plats två bland de största kommunerna. En bedrift utöver det vanliga, som tog fart efter maktskiftet 2022 då Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över med stöd av Sverigedemokraterna i den nya Haningealliansen.

”Ingen artighetsvisit”

– Det här är mitt projekt, säger Sven Gustafsson. Det är jag som driver det här, men jag hade aldrig klarat det utan stödet från samarbetspartierna som har samma syn på företagande som jag.

Haninge kommun har tidigare inte haft företagens gunst och legat långt ned i Svenskt Näringslivs ranking.

– Under åren i opposition besökte jag många företag för att skaffa mig en bild av vad de saknade och bilden var att det var mycket tvång och krav. Det gillar inte företag. De tror på pragmatiskt samarbete.

Dagen efter att den nya Haningealliansen tog över inleddes arbetet.

– Jag bestämde mig för att träffa minst hundra företag varje år, presentera mig och berätta om mina visioner – så att man förstod att nu blåser det nya vindar. Det var inga artighetsbesök, utan jag gjorde klart för dem: har ni ett problem, ring mig.

Det är att sätta ribban väldigt högt. Hur ser du på utmaningen att också kunna leverera på det löftet?

– Det är klart att om jag står på en näringslivsfrukost och lovar runt men håller tunt så faller det. Får jag reda på att ett företag inte blivit korrekt bemött följer vi upp det och ser till att det aldrig händer igen, fortsätter Sven Gustafsson.

Svårt att vara stor

Just att vara tillgänglig och ge bra service i alla situationer är ett problem för stora, ofta växande kommuner. Det betyder i sin tur stora förändringar – och som företagare är det lätt att känna sig förbisedd.

– Stora kommuner är som kolosser och ofta usla på att hantera näringslivet, konstaterar Sven Gustafsson.

Trea på listan över bäst företagsklimat bland de stora kommunerna är Lund. Där har man infört ett attitydskifte, berättar kommundirektör Christoffer Nilsson.

– Vi pratar inte om våra företag, utan med våra företag. Det här gäller alla i organisationen – från handläggare till de förtroendevalda. Vi bestämde oss också för att genomföra flera företagsbesök för att kunna ta del av företagarnas verklighet.

”Vi vill inte bara sopa undan ärenden”

Lund har omorganiserat förvaltningen inom samhällsbyggnadsområdet för att kunna samla ihop kompetens och skapa effektivare beslutsvägar.

– Där arbetar vi intensivt med vår kultur gentemot företagen och hur vi kan arbeta mer konsultativt.

Hur menar du?

– Det handlar om att förstå vad företagen verkligen är ute efter, till exempel när de söker bygglov. Vi vill inte bara sopa undan ärenden, utan förstå behoven och kunna bistå på rätt sätt.

Kommunen träffar även separat de största arbetsgivarna som både är företag, men även sjukvård, polis och försvarsmakt, för att ha en löpande dialog om framtida planer och utmaningar, berättar Christoffer Nilsson.

Stora kommuner halkar efter

I de 25 största kommunerna finns ungefär 48 procent av Sveriges företag med anställda. Fram till 2015 fick de i snitt ett bättre omdöme av företagen i undersökningen Lokalt företagsklimat, men sedan 2019 ligger de 25 största kommunerna i snitt under övriga kommuner.

Lund och Haninge är bra exempel på hur man kan utveckla företagsklimatet i stora kommuner, menar Jens Hedström, chef för Region och Marknad på Svenskt Näringsliv. Båda kommunerna kommer att delta i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för företagsklimatet.

– De 25 största kommunerna spelar en avgörande roll för att öka tillväxten i hela Sverige. Det är därför glädjande att vi redan nu ser ett stort engagemang hos berörda kommuner att förbättra villkoren för företagen. Jag är övertygad om att vi tillsammans kan få fart på Sverige, säger Jens Hedström.

Åter till Haninge: Den största utmaningen för Sven Gustafsson har varit att styra upp kommunens förvaltning och göra dem mer företagsvänliga.

– Attityden var lite, att vi sysslar med kommunal basverksamhet som skola och omsorg. Det var främmande tidigare att tänka att valfrihet faktiskt är näringslivspolitik. Men det är det, säger Gustafsson.

Viktigt att öka konkurrensen

Att öka konkurrensen i den offentliga sektorn har prioriterats och idag tillämpar kommunen LOV (Lagen om valfrihetssystem) inom hemtjänsten och för särskilt boende.

– Det har varit en utmaning att erbjuda samma och bättre villkor för att kunna konkurrera om de bästa privata utförarna, samt att få alla förvaltningar att inse att vi måste behandla dem med respekt.

Sven Gustafsson ger ett exempel:

– Utförarna har länge efterfrågat ramtid i stället för minuttid (utförarna får en ram att följa istället för detaljerad minutstyrning) samt en kontinuitetsbonus (en bonus för utförare som kan hålla hög personalkontinuitet) inom hemtjänsten. Det har vi nu lyckats få igenom efter många diskussioner med ansvariga förvaltningar.

Det är också viktigt att våga utmana strukturer, menar han.

– Ta kommunalskatten. Haninge har klassats som en högskattekommun i länet. Det är enkelt att sänka skatten, men det är svårt i en stor organisation. Nu har vi lyckats med det och det är extremt viktigt för företagandet med en låg skatt

Ett av Sven Gustafssons första drag var att rekrytera Kristina Tidestav – tidigare kommundirektör i Solna kommun.

Solna är legendarisk i Svenskt Näringslivs företagsranking. Hela 16 gånger har kommunen rankats högst i Stockholms län sedan mätningarna av det lokala företagsklimatet började 2001.

”Avgörande för att kommunen ska må bra”

Med din erfarenhet från Solna. Vad såg du att Haninge kommun behövde ta tag i?

– Samma recept som var framgångsfaktorn i Solna. Näringslivsperspektivet ska genomsyra hela den kommunala organisationen. Det handlar inte bara om några personer på en ”näringslivsenhet”, utan allt från omsorg till de tekniska frågorna. Sedan byggde vi en ledningsstruktur och ett arbetssätt utifrån det och det arbetar vi mot även i Haninge.

Hon konstaterar att det är mer eller mindre en nödvändighet med en väl fungerande service gentemot företagen, eftersom en kommun är beroende av dem.

– När man arbetar i en kommun är det lätt att ofta utgå från kommunens eget perspektiv. Frågorna behöver ses ur invånarnas och ur företagens perspektiv. Företagen är viktiga och skapar arbetstillfällen och bidrar därigenom med skatteintäkter, vilket är avgörande för att kommunen ska må bra.

– Det handlar om att ha en organisation som lyssnar in behov och ger god service i alla kontakter som dagligen äger rum mellan företagen och kommunen, konstaterar Kristina Tidestav.