REGELKRÅNGLET

Så slår nya regelkaoset mot företagen – ännu fler drabbas: "Då blir jag riktigt orolig"

Regelbördan för företagen når nya toppnivåer och en ny rapport slår fast att krånglet slår bredare än förut. Företagare TN har pratat med vittnar om allt från oklara EU-regler till oförstående kommunpolitiker. "Under mina drygt 40 år i näringslivet har det varit en konstant ökning av regler", säger Ulrik Wehtje, styrelseordförande på tryckeriet Exakta.

Reglerna blir allt fler och allt krångligare, och hoppet sjunker om att det någonsin ska bli bättre. Så kan man sammanfatta slutsatserna i Regelbarometern 2025, en rapport som sammanställs av Näringslivets Regelnämnd i syfte att ge en bild av hur landets företagare ser på den regelbörda de har att hantera.

Och årets resultat får alltså ses som nedslående. 28 procent av de tillfrågade företagen anser att det har blivit krångligare att följa de statliga reglerna jämfört med hur det var för ett år sedan, vilket kan jämföras med att endast 4 procent anser att det har blivit enklare.

Många av de tillfrågade företagen upplever att regelbördan är ett hinder för tillväxt. 64 procent av företagen uppger att de hade kunnat öka både försäljningen och antalet anställda om regelförändringar som minskade kostnader och risker kom på plats och 45 procent uppger att reglers utformning och tillämpning har hindrat företaget från att expandera, en andel som dessutom har ökat de senaste åren.

Regelbördan allt tyngre för större företag

I årets rapport är det framför allt företag med fler än 50 anställda som upplever ökat krångel, vilket är annorlunda mot tidigare år.

– Tidigare har stora företag varit lite förskonade i den meningen att man har bättre förutsättningar att hantera krångel och byråkrati. Ökade kostnader och fler arbetstimmar som behöver läggas på att hantera krångliga regelverk märks helt enkelt inte på samma sätt i ett större företag med fler anställda och större omsättning jämfört med ett litet företag. Att regelkrånglet nu uppfattas som ett så pass stort problem även av de större företagen visar därmed hur betungande situationen blivit, säger Andrea Femrell, vd för Näringslivets Regelnämnd, i en kommentar.

Upphandlingsregler, miljö- och avfallsregler, arbetsrätt och plan- och byggregler är de regelverk som företagen pekar ut som allra mest betungande. Men när TN tar kontakt med företag inom olika branscher visar det sig snabbt att det även finns andra områden som upplevs som krångliga.

”Allt nytt krångel gör ingen nytta utan kostar bara pengar.”

Ulrik Wehtje är styrelseordförande för Exakta, ett tryckeri i Malmö, och driver utöver det en handfull andra företag. Han berättar för TN att EU:s avskogningsförordning, EUDR, är ett exempel på ett ”mastodontregelverk” för den grafiska branschen och då är det ändå bara ett av flera nya regelverk.

– Det är en stor mängd olika regler som man som företagare ska förhålla sig till. Vad som för stunden är mest betungande skiljer sig från företag till företag och bransch till bransch. Under mina drygt 40 år i näringslivet har det varit en konstant ökning av regler, ibland lite långsammare men sammantaget läggs det i dag mångdubbelt med arbetstid på att hantera regelbördan jämfört med hur det var när jag började min yrkesbana, säger Ulrik Wehtje.

– Perioder av långsammare regeltillväxt har präglats av tider då politiker tagit regelproblemen på allvar och jobbat för förbättringar. Nu har vi förhoppningsvis gått in i en period med ny aktiv regeleffektivisering. De nya förenklings- och implementeringsråden är råd som jag längtat efter länge och som jag har stora förväntningar på. Det är klart att vi behöver regler även om vissa gamla kan fasas ut. Men de regler vi ska ha ska ha tydliga mål samt byggas upp utan onödigt krångel.

När det gäller avskogningsförordningen hade branschen enligt Ulrik Wehtje redan löst problemet med certifierat papper som garanterar råvarans ursprung, vilket är det EU vill åstadkomma.

– Så allt nytt krångel gör ingen nytta utan kostar bara pengar. Det går inte att skylla på EU, vi är en del i EU och måste jobba med effektiva regler även där.

”Bra regelverk skapar fler företag, mer arbetstillfällen och bättre för alla, dåliga regler skapar det omvända.”

Som företagare upplever man ofta att själva affärsidén kommer i andra hand eftersom allt arbete man får lägga regelverk tar så mycket tid från huvudverksamheten, menar Ulrik Wehtje.

– Men jag har som sagt stora förhoppningar om att vi nu är inne i en period då politiker fokuserar på bättre regelverk både nationellt och i EU. Kanske inte färre regler men regler som man kan förstå och hantera på ett enklare sätt. Bra regelverk skapar fler företag, mer arbetstillfällen och bättre för alla, dåliga regler skapar det omvända.

Förenklingsrådet och implementeringsrådet ska precis som det låter säkerställa att regelverk blir både enklare i sin utformning och lättare för företagen att implementera. Andrea Femrell, vd för Näringslivets Regelnämnd, sa nyligen i en intervju med TN att han välkomnar att råden har kommit på plats eftersom det krävs den typen av strukturer för att det ska bli någon regelförbättring att tala om.

– Anledningen till att det behövs i det svenska systemet är för att det finns ett så starkt stuprörstänkande. Dels ser en myndighet främst till sitt avgränsade område, dels arbetar tyvärr många myndigheter - hur mycket man än säger annorlunda - inte med frågor som också främjar näringslivet. När det gäller företag är det mer fokuserat på tillsyn, att vi har de här reglerna och så vidare. Och det gör att man måste ha ett arbetssätt eller en struktur som ser till att arbetet med förenklingar går framåt, sa han.

Att myndigheter inte alltid är fokuserade på att underlätta för företag är något som även Stefan Fritzdorf, vd för Bageri o Konditori Passion i Sundbyberg, skriver under på.

– Det känns som att myndigheterna ofta ser oss företagare som en belastning, som någon man måste hålla koll på. De allra flesta företag vill ju göra rätt och försöker att efterleva reglerna så bra som vi bara kan men då måste reglerna också vara rimliga, säger han till TN.

”Det är ofta så med EU-regelverk, att Sverige av någon anledning ska gå före och dessutom vara bäst i klassen. Eller sämst i klassen, beroende på hur man ser det.”

Regelbördan är betungande inte minst för mindre företag, konstaterar han.

– När det inte finns någon HR-chef eller ekonomichef så får man kunna allt själv och det är mycket att sätta sig in i.

Bland de olika regelverk som gäller för bageribranschen sticker just nu EU:s förpackningsförordning just nu ut som extra oroande, menar Stefan Fritzdorf. Förordningen innebär bland annat att alla som förser konsumenter med förpackningar också ska vara skyldiga att ta emot dem i retur. Enligt Stefan Fritzdorf har Sverige tagit täten i EU och implementerat delar av förordningen i förväg.

– Men trots det så är det ingen som riktigt vet hur det ska fungera, så det oroar oss. Vad är vi till exempel skyldiga att göra ifall någon vill lämna tillbaka en kaffekopp som hon eller han har förvarat någon viss typ av avfall i? Det finns väldigt många frågetecken.

– Det är ofta så med EU-regelverk, att Sverige av någon anledning ska gå före och dessutom vara bäst i klassen. Eller sämst i klassen, beroende på hur man ser det.

”Jag är född optimist, annars är man ju inte företagare.”

Själv är Stefan Fritzdorf både bagare och civilekonom, vilket han menar är till hans fördel eftersom han är van vid att läsa in sig på ny lagstiftning. Att som många andra i branschen ”bara” vara riktigt duktiga bagare är knappast någon garanti för att de också är duktiga på allt från att redovisa momssatser på importerad köksutrustning till hur förpackningar ska tas tillvara inom EU, förklarar han.

– Som bagare ska vi självklart ha koll på saker som rör vår verksamhet, som hur man hanterar livsmedel, men det är väldigt mycket annat som vi också förväntas vara insatta i. Det tar tid att sätta sig in i alla regelverk och den tiden blir i förlängningen en kostnad.

Hur ser du på framtiden, tror du att situationen kommer att förbättras?

– Jag är född optimist, annars är man ju inte företagare. Det blir spännande att se vad som händer med förenklingsrådet och implementeringsrådet. Om regeringen väljer att lyssna till vad de har att säga så är jag hoppfull, men annars blir jag riktigt orolig. När någon tydligt pekar på vilka konsekvenser ett regelverk kommer att få så tror jag i och för sig att det ska mycket till för att politiken ska välja att inte lyssna. Så jag är svagt hoppfull, det går förhoppningsvis åt rätt håll.

Det innebär att Stefan Fritzdorf har en mer positiv syn på framtiden än många andra. I Regelbarometern framgår det att 54 procent av företagarna tror att regelbördan kommer att öka de närmsta åren. Endast 3 procent tror att den kommer att minska. Dessutom tycker 67 procent att politikerna gör för lite för att förbättra och förenkla regelverk.

”Jag är helt för hög kvalitet och att det ska vara höga krav men man måste också ha i åtanke vilka konsekvenserna blir när man ställer de här kraven och om de verkligen bidrar till ökad kvalitet.”

Och det är långt ifrån bara EU-regelverk som ställer till det för det svenska näringslivet. Kayhan Utkutug är vd för Eveo, ett företag som bedriver äldreomsorg i sex kommuner i Stockholms län. Att ha kommuner som uppdragsgivare kan bland annat innebära att det plötsligt kommer nya krav som företaget i fråga förväntas leverera på, berättar han för TN.

– Reglerna ändras löpande men ersättningarna följer inte med, utan de kan bara meddela att nu gäller detta eller detta utan att ta höjd för vad det innebär för företaget.

– Sen har vi mycket uppföljning från olika myndigheter och det tycker jag i grunden är bra, men de hade kunnat synka sitt arbete bättre. Nu kommer kommunerna, Arbetsmiljöverket, IVO och så vidare och frågar i princip samma saker och det är något jag tror att man hade kunnat göra på ett mer effektivt sätt.

Krav på fordonsmodell och specifik klädsel

De regelverk som plötsligt ändras kan enligt Kayhan Utkutug handla om allt från krav på miljöfordon utan att det tas någon hänsyn till hur väl utbyggd laddningsinfrastrukturen är i en viss kommun, till vilken klädsel de anställda ska ha.

– Jag är helt för hög kvalitet och att det ska vara höga krav men man måste också ha i åtanke vilka konsekvenserna blir när man ställer de här kraven och om de verkligen bidrar till ökad kvalitet, säger han, och fortsätter:

– Nu är vi ett privat företag som ser de här kostnaderna direkt. Men 80 procent av äldreomsorgen utförs i kommunal regi och det blir ju ökade kostnader där också, men det kanske inte syns på samma sätt.

Obegripliga kostnader

En annan problematik är de tillstånd som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, utfärdar till bolag som är verksamma inom äldreomsorg. När Eveo sökte sitt tillstånd låg kostnaden på det för 30 000 kronor och i gengäld gjorde IVO en grundlig undersökning av bolaget för att säkerställa att allt stod rätt till.

– Det känns tryggt att de gör det, det är förstås oerhört viktigt att bara seriösa aktörer arbetar inom äldreomsorgen. Men när vi nu vill utöka vårt tillstånd från att få ha 1000 kunder till 3000, så måste vi betala lika mycket igen trots att utredningen redan är gjord. Det har jag väldigt svårt att förstå och det är ingen som har kunnat ge mig en bra förklaring till varför det ser ut så. Självklart är det viktigt att det finns kontroller och processer, men det måste också vara rimligt.

Utöver den regelbörda och medföljande kostnader som myndigheter orsakar, är det ibland politikerna själva som ställer till det. Kayhan Utkutug tar som exempel upp att den politiska majoriteten i Stockholms stad för en tid sedan kom fram till att minst 90 procent av personalen i äldreomsorgen ska vara tillsvidareanställd på heltid.

”Ofta ideologiskt drivet i stället för att man fokuserar på riktiga problem.”

Ett krav som enligt Kayhan Utkutug dels är orimligt eftersom verksamheten kräver sommarjobbare och annan extrapersonal, dels bygger på en föråldrad bild av hur branschen ser ut. I dag delas tillsvidareanställningar på heltid ut på löpande band eftersom omsorgen precis som många andra branscher skriker efter personal, förklarar han, och tillägger att det dessutom finns många som av olika anledningar inte vill ha en heltidstjänst.

– Det som har blivit värre med regelbördan är att det nu ofta är ideologiskt drivet i stället för att man fokuserar på riktiga problem. Det finns faktiska problem som man hade kunnat diskutera i stället, som kompetensförsörjning eller en åldrande befolkning, men i stället lägger man tid på fel saker och det verkar man tyvärr ha svårt att komma ifrån.

Regelbarometern 2025 bygger på datainsamling som gjordes mellan den 24 mars och den 28 april 2025. Totalt har 710 företag med minst en anställd har besvarat frågorna i undersökningen.