DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Kartläggning: Största hoten mot Sveriges ekonomi

Anna Green är vd på försäkringsbolaget Zurich, Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Bild: Kate Gabor, Pressbild, Fredrik Sandberg/TT, Henrik Montgomery/TT, Mostphotos

Nu hopar sig orosmolnen i svensk ekonomi, visar en internationell undersökning. Samtidigt spår EU-kommissionen att Sveriges tillväxt krymper mest i hela EU. ”Inte underligt att svenska beslutsfattare inom näringslivet rankar ekonomiska risker högst”, säger experten Anna Green till TN.

En bred ekonomisk nedgång, följd av recession och stagnation är den risk som svenska beslutsfattare inom näringslivet oroar sig mest för de kommande två åren. Det visar en färsk rapport från World Economic Forum (WEF).

Och faktum är att WEF:s rapport i princip just hade släppts när Sveriges ekonomi gick in i en recession efter att BNP fallit två kvartal i rad.

Ekonomisk oro dominerar

Rapporten tittar närmare på den nya verklighet som världen befinner sig i med de ekonomiska efterverkningarna av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Den uppblossande energikrisen och flaskhalsar i leverantörskedjorna har varit faktorer som snabbt drivit upp inflationen.

Som svar har Europas centralbanker tvingats att snabbt höja räntan vilket slagit hårt mot företag och konsumenter.

Anna Green är vd på försäkringsbolaget Zurich, som är en samarbetspartner till WEF:s rapport.

– Som det ser ut just nu är det inte underligt att svenska beslutsfattare inom näringslivet rankar ekonomiska risker högst. Så ser det ut i hela Europa. Det är helt klart en viktig fråga som kommer fortsätta vara på agendan de närmaste åren.

Hon påpekar att det självklart ser olika ut bland Europas länder.

– Tittar man på total europeisk nivå så hamnar till exempel oro för statsskulden på plats fem på listan över risker. Det är en icke-fråga för Sverige. Däremot är de svenska hushållens relativt högt skuldsätta vilket återspeglas när beslutsfattarna rankar de olika riskerna.

Sverige sämst i EU

Framtiden för den svenska ekonomin ter sig inte särskild ljus. Färsk statistik från EU-kommissionen visar att den minskar med 0,5 procent i år. Bara Estland, Irland, Ungern och Luxemburg presterar sämre. Nästa år räknar EU-kommissionen med att Sveriges ekonomi, som den enda i Europa, fortsätter att krympa när konsumtionen fortsätter att minska.

”Svenska hushåll är mycket skuldsatta och därmed oerhört räntekänsliga. Centralbankernas räntehöjningar får snabbare genomslag i räntekänsliga ekonomier som Sverige och Norge än i Tyskland och Frankrike”, uppger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank till TT i en kommentar.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Bild: Kate Gabor

Det kan leda till en negativ spiral påpekar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Företag har under en längre tid varit pressade av ökade kostnader som de inte har kunnat föra över till konsumenterna. Om de börjar att dra ned på personal och minska kostnaderna för att möta krisen så finns det en risk att konsumenterna kommer att minska sin konsumtion ännu mer, vilket sätter ytterligare tryck på företagen, säger han till TN.

Oro för energikris

Energibrist är en risk som beslutsfattarna i det svenska och Europeiska näringslivet rankar högt på kort sikt. TN har i flera artiklar beskrivit hur företag inte kan expandera sin verksamhet eller investera på grund av nätkapacitetsbrist/elbrist, vilket i sin tur lett till stigande elpriser. I dagarna har också Svenska kraftnät varnat för att hela Sverige kan få underskott på el om inte kraftproduktionen byggs ut i den takt som behövs.

”Då kommer inte bara hushållen få betala. Lönsamheten i den gröna omställningen kommer att bli ifrågasatt. Om elen blir för dyr kommer inte industrierna göra det här av god vilja. De behöver ha lönsamhet för att göra de här investeringarna”, uppger Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska kraftnät till TT.

Anna Green, vd på Zurich, har varit involverad i World Economic Forums globala riskrapport. Nu pekar hon ut Sveriges största tillväxtutmaningar.

Klimatrisken borde prioriteras högre

I flera av WEF:s tidigare rapporter har beslutsfattarna inom näringslivet oroat sig för konsekvenserna om världen inte klarar omställningen från fossilt till förnybart med stigande temperaturer som följd.

I årets rapport är dock Sverige det enda europeiska landet som tar upp klimatrisken på kort sikt.

– Vi menar att klimatet borde prioriteras högre. Effekterna av klimatförändringarna är både kort- och långsiktiga och företag som sätter hållbarhetsperspektivet i centrum bli mer motståndskraftiga vad gäller de flesta risker, säger Anna Green.

Många europeiska beslutsfattare har också uppgett de senaste två årens snabbt stigande inflation som en stor risk. Så även i Sverige. Den oron ser nu att dämpas något då Riksbanken nyligen lät styrräntan ligga kvar på 4 procent. EU-kommissionen bedömer att den svenska inflationen nästa år kommer att sjunka till Europas lägsta – 1,8 procent.

Ofrivillig migration

Sverige var det enda landet i Europa där beslutsfattarna oroade sig för ”ofrivillig migration” som definieras som:

”Storskalig ofrivillig migration och förflyttning över eller inom gränser, härledd från: ihållande diskriminering och förföljelse, brist på ekonomiska möjligheter, natur- eller människoskapade katastrofer samt interna eller mellanstatliga konflikter”.

Anna Green kan inte uttala sig om bakgrunden till den risken, men nämner att så kallade ”polyrisker” där sammanlänkade miljö-, geopolitiska och socioekonomiska risker samverkar och skapar en större risk, är något som ökar.

Ett exempel är de sammantagna konsekvenserna av kriget i Ukraina, efterdyningar av covid-19-pandemin, kriser i leveranskedjor, ökad inflation, begynnande lågkonjunktur och mer intensiva klimatförändringar.

– Vi ser tyvärr att polykriser kommer att bli mer vanliga i framtiden. Särskilt i förhållande till den globala uppvärmningen om vi inte lyckas stävja den, konstaterar Anna Green.

Beslutsfattare inom näringslivet om de största riskerna på två års sikt:

Sverige

  • Ekonomisk nedgång (till exempel recession, stagnation)
  • Brist på energiförsörjning
  • Inflation
  • Ofrivillig migration
  • Misslyckande av klimatanpassning

Danmark

  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Brist på arbetskraft och/eller talang
  • Cyberbrott och cybersäkerhet
  • Inflation
  • Attacker mot kritisk infrastruktur

Finland

  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Brist på arbetskraft och/eller talang
  • Offentlig skuld
  • Inflation
  • Erosion av social sammanhållning och välbefinnande

Frankrike

  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Erosion av social sammanhållning och välbefinnande
  • Offentlig skuld
  • Brist på arbetskraft och/eller talang
  • Brist på energiförsörjning

Nederländerna

  • Brist på arbetskraft och/eller talang
  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Brist på energiförsörjning
  • Erosion av social sammanhållning och välbefinnande
  • Cyberbrott och cybersäkerhet

Polen

  • Inflation
  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Mellanstatlig väpnat konflikt
  • Oavsiktlig eller avsiktlig användning av biologiska, kemiska eller kärnvapen
  • Offentlig skuld

Tyskland

  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Brist på arbetskraft och/eller talang
  • Brist på energiförsörjning
  • Inflation
  • Erosion av social sammanhållning och välbefinnande

Storbritannien

  • Ekonomisk nedgång (t.ex. recession, stagnation)
  • Inflation
  • Brist på energiförsörjning
  • Hushållsskuld
  • Brist på arbetskraft och/eller talang