ELKRISEN

Varningen: Saknas el för tio kärnkraftverk – satsningar kan lämna Sverige

Lowina Lundström, divisionschef System, Svenska kraftnät och Anders Fröberg, vd Borealis Sverige Bild: Svenska kraftnät/TT

Elbrist motsvarande tio kärnkraftverk. Det kan bli realitet vintern 2026-2027 om alla planerade industrisatsningar blir verklighet. Det menar Svenska kraftnät, som slår larm om att elproduktionen måste byggas ut kraftigt de kommande åren.

Svenska kraftnäts (SVK) rapport Kraftbalans 2023 innebär ingen kul läsning, i alla fall inte för den som vill ha låga elpriser och ett stabilt utbud på effekt, det vill säga tillgång på el. I den förutspår SVK att Sverige går mot en effektbrist, som i värsta fall innebär skyhöga priser samt att användare kopplas bort från elnätet i perioder, under topplasttimmen på dygnet (när elförbrukningen är som högst).

Vid topplasttimmen vintern 2022-2023 var importbehovet 3 290 MW. Det motsvarar ungefär tre kärnkraftverk. Den siffran beräknas ligga på 8 700 MW 2026-2027 med en normalvinter. Blir det extra kallt kan den siffran överstiga 10 000 MW. Då saknar Sverige elproduktion av motsvarande tio kärnkraftverk. Då räcker inte importen, som dessutom kommer vara dyr, vilket innebär att SVK måste koppla bort en del av elmarknaden, utefter vad kommunerna vill prioritera.

– Det är framför allt Stockholm och Göteborg som riskerar att drabbas av det, säger Lowina Lundström, divisionschef System, Svenska kraftnät.

– Priserna på el kommer också bli volatila, vilket innebär stundtals väldigt höga elpriser, fortsätter hon.

Prognos för effektbalans under topplasttimmen för kommande vintrar. Källa: Svenska kraftnät.

Elbristen beror framför allt på alla gröna industrisatsningar som planeras i norra Sverige. Ett exempel är H2 Green Steel som just nu bygger en fabrik i Boden. När den är fullt utbyggd kommer man att behöva 13–17 TWh el per år vilket motsvarar cirka 7 procent av Sveriges totala elförbrukning.

H2GS har fått klartecken från Vattenfall och Svenska kraftnät att få tillgång till den effekten som behövs. Det har däremot inte SSAB i Luleå som planerar för stora industrisatsningar.

– Principen är ju först till kvarn så förutsatt då att att den som ansöker har alla tillstånd på plats får vi inte lägga värdering i vilken fabrik som är viktigare än någon annan, säger Lowina Lundström.

Bokningarna sker i exempelvis Vattenfall eldistributions eller Skellefteå krafts system. Köplatsen baseras på när bokningen gjordes. Kön är inte offentlig.

"Hög kompetens i regeringskansliet”

Svenska kraftnät larmar nu både politiken och näringslivet om att stora satsningar behöver göras. Lowina Lundström upplever att de får gehör för deras oro.

– Vi märker ett stort intresse från politiker, näringslivet och andra aktörer. Vi ser också att man har hög kompetens inom regeringskansliet i de här frågorna, så vi tycker att de har uppmärksammat att vi behöver lösa det här tillsammans.

Lowina Lundström nämner tre saker som är helt centrala för att lösa effektbristen:

– Att få till mer elproduktion, att korta tillståndsprocesser för att kunna bygga ut och att få till en rejäl användarflexibilitet, säger hon.

När det gäller den kortsiktiga elproduktion menar SVK att landbaserad vindkraft är energislaget med mest potential då det är snabbast att bygga och finns en stor investeringsvilja. På lite längre sikt behövs även havsbaserad vindkraft och kärnkraft, men även andra energislag.

– Nackdelen med vindkraften är att det generellt blåser mer på vintern, men inte när det är som allra kallast. Då kan vi få en siffra på nio procent av installerad effekt, säger Lowina Lundström.

Gå före i kön vid flexibilitet

Hon lyfter även energiflexibilitet som en nyckel. Det innebär att framför allt företag och privatpersoner drar ner på sin förbrukning under topplasttimmarna.

– Det hade en enorm betydelse när elkonsumenter drog ner på sin användning förra vintern, säger Lowina Lundström.

– En möjlighet vi skulle vilja se är att man kan gå före i kön (till att få godkänd effekt) om man erbjuder flexibilitet. Där kan jag säga är att industrierna i norra Sverige samtliga är duktiga på detta. De har förstått vikten av flexibilitetsfrågan. Ökad flexibilitet i kombination med att vi får en vätgasinfrastruktur på plats kan bli nyckeln till att vi kommer att lösa Norrlandssituationen, förklarar hon.

Borealis vd Anders Fröberg . Bild: Thomas Johansson/TT

En av industrierna som drabbas av effektbristen är Borealis i Stenungsund, som är en av de ledande leverantörerna av lösningar för polyolefiner och baskemikalier. Företaget har varit aktiva i Stenungsund sedan 1960 och är en del av Sveriges största kemikluster. Anders Fröberg, vd på Borealis Sverige, menar att osäkerheten kring om man får effekt tilldelad eller inte riskerar att skjuta den gröna omställningen i sank.

– Om vi har ett grönt projekt som vi vill sjösätta 2028 men inte vet om vi kommer få el till det, då skjuter vi ju på det. Risken är också att man väljer att göra andra lösningar som kanske är mer fossilbaserade, för att man ändå behöver genomföra ett projekt och kanske inte kan elektrifiera de delar av projektet som man ville, säger han till TN.

– Kemiföretagen har ofta lite olika anläggningar runt om i Europa. Om förutsättningar inte finns i Stenungsund, kan ett projekt hamna i Belgien eller Finland eller någon annanstans istället.

På ett lokalt plan ser Anders Fröberg gärna att Svenska kraftnät handlar upp kraftverket i Stenungsund som effektreserv, som det var fram till 2015. Han hoppas också att byggandet av två 400 kV ledningar till Stenungsund går lite snabbare än den beräknade tidsplanen på 2031. Och så vill han att regeringen främjar mer elproduktion förstås.

”Det är proppen ur på alla områden”

För att kösystemet för att få effekt inte ska sätta käppar i hjulet för företag manar han till mer transparens och öppenhet mellan olika företag. Han exemplifierar med kemiföretagen i Stenungsund, som försöker hjälpa varandra att säkra effekten till olika projekt.

– Vi jobbar tillsammans och pratar om var olika projekt är. Något företag kanske får ett försenat projekt och inte behöver sin effekt förrän senare, och då kan det kanske omfördelas till ett annat företag, säger Anders Fröberg.

– Jag tror att det behöver finnas en större öppenhet och transparens i kön, så att vi kan hitta vägar tillsammans. Så man undviker luftbokningar och förseningar, och kan flytta runt effekt på ett bättre sätt.

Han ser ändå positivt på framtiden, och menar att det finns en bra dialog med myndigheter, politiker och eldistributörer. Till exempel har Borealis fått effekt för sin anläggning för kemisk plaståtervinning, trots att de blev nekade först, efter bra dialog med Vattenfall.

– Alla har förstått att det här är bråttom nu. Vi måste verkligen göra någonting så att vårt elsystem fungerar och kan hantera det här. Och underlätta för industrin som vill investera och skapa jobb, säger han.

– Det här är en omställning som har gått väldigt fort. Det är proppen ur på alla områden. Vem trodde att det skulle planeras för tre batterifabriker i Västra Götaland?