FRIHANDELNS FRAMTID

Därför borde alla prata om Indien – ”Skett något helt osannolikt”

Indien lockar globala företag med sin växande medelklass och digitalisering. "Efter att Indien kom ut ur covid, har det skett något helt osannolikt”, säger Cecilia Oskarsson från Business Sweden. Samtidigt oroas investerare av protektionistiska tendenser i världens folkrikaste nation.

Den 19 april i år stod det klart: Indien är världens folkrikaste land. Enligt en FN-rapport har landet med sina 1,428 miljarder nu tagit över förstaplatsen från Kina. Addera en medelklass lika stor som hela EU:s befolkning, utbredd digitalisering och en allt viktigare marknad för utländska företag, och du har ett land som borde göra ett märkbart avtryck i det globala samtalet.

Men varför hamnar Indien i skymundan av andra jättar, som EU, USA och Kina?

Robin Sukhia har arbetat med Indien i nästan trettio år och är sedan 18 år tillbaka vd och generalsekreterare för Sweden-India Business Council. I sitt arbete ger han råd till företag och statsanställda i frågor som rör relationen mellan Sverige och Indien. Han delar bilden att Indien hamnat i medieskugga.

– Det skrivs väldigt lite jämfört med det intresset Kina fick när landet började växa. Detta trots att jättemycket händer mellan Sverige och Indien. Indien har blivit lite av en hackkyckling i vissa mediekanaler och bilden man visar är obalanserad. Bättre att förklara varför Indien gör som de gör så man skapar förståelse för landet. Det blir lätt att man då missar vilka möjligheter som finns där.

Han fortsätter:

– Det finns fördomar, men inte lika mycket bland företagare, upplever jag. När en vd ser vad som händer i Indien ändras ofta uppfattningen i bolaget.

Omedelbar framgång för svenskt företag

Ett företag som tidigt, om än oplanerat, såg landets potential var Truecaller. Företaget startades i Stockholm för 14 år sedan och hjälper bland annat användare att identifiera samtal från okända telefonnummer.

– Vi hade inga planer på att hamna i Indien utan hade turen att vi hade byggt en produkt som den indiska marknaden verkligen tyckte om. Det fanns ingen färdplan i början, säger Nami Zarringhalam, medgrundare, chief strategy officer och ordförande för Truecaller.

Framgången kom omedelbart. Under den första månaden på den indiska marknaden fick Truecaller flera miljoner nedladdningar. När företaget tidigare i år öppnade sitt nya kontor i Bangalore, det största bortsett från huvudkontoret i Sverige, invigdes det av Indiens minister för entreprenörskap och informationsteknik. Nami Zarringhalam beskriver det indiska företagsklimatet som sprudlande och drivet, att entreprenörer inte är rädda för att gå från ord till handling – snabbt.

I dag har företaget mer än 250 miljoner användare på den indiska marknaden. Nami Zarringhalam upplever att många intresserar sig för Truecaller eftersom det medför Indien-exponering.

– Svenska företag ser numera Indien som en plats där man inte bara bygger fabriker utan också är en marknad att synas på, säger han.

Tredje gången gillt – ”Skett något helt osannolikt”

Med start 2006 har det blivit tre vändor till Indien för Cecilia Oskarsson. Sedan sommaren 2021 är hon handels- och investeringskommissionär på Business Sweden. Med utgångspunkt i New Delhi hjälper hon och hennes medarbetare svenska företag med allt från att göra marknadsexpanderingsplaner och sälj- och accelereringsprocesser till distributörs- och underleverantörssökningar och rekryteringar.

– När jag kom hit första gången sa alla att Indiens tid var kommen, men det hände aldrig. Den här tredje gången däremot, efter att Indien kom ut ur covid, har det skett något som är helt osannolikt, berättar hon.

De mest uppenbara skillnaderna är digitaliseringen och infrastrukturen, menar hon. Det sker fyra gånger fler digitala transaktioner i Indien än i EU och elva gånger fler än i USA.

– Förr var Indien ett cash society, nu minns jag inte när jag senast tog ut pengar. Jag sprang nyligen halvmaran och hela processen var digital, men för tio-femton år sen var det knappast så. När det kommer till infrastrukturen har alla större städer nya, fina flygplatser och flera är på gång i mindre städer. Samtidigt byggs sexfiliga motorvägar och 650 mil tågräls varje år – varav en mer än hälften är elektrifierad, säger hon.

”Fortfarande krångligt, men det har blivit mycket bättre.”

Henrik Isakson, policyansvarig för handelsfrågor på Svenskt Näringsliv, besökte nyligen tillsammans med Asees Ahuja, senior expert på EU-frågor, flera företag på plats i Indien, näringslivsorganisationen Conferederation of Indian Industry och börsen i Mumbai. Även om ekonomin går uppåt är det ännu för tidigt att ta ut något i förskott, menar han.

– Det har sagts flera gånger förr att det är dags för Indien, men det har kommit av sig. Däremot kan man konstatera att ekonomin har tagit fart, att tillväxten är påtagligt hög och att den verkar komma breda befolkningslager till gagn. Landet jämförs ofta med Kina, men Indien väljer en annan modell som är mycket mer baserad på digitalisering, vilket inte fanns när Kina inledde motsvarande resa för flera årtionden sedan. Det är imponerande, säger han.

Den indiska möteskulturen skiljer sig på flera punkter från den svenska, när det gäller struktur och planering, menar han. Trots att en enkätundersökning från Business Sweden visar att Indien har blivit en hotspot för svenska företag, medger Cecilia Oskarsson på Business Sweden att det finns en del utmaningar kvar.

– Att etablera sig som företag i Indien är inte helt straight forward. Samtidigt är det en massiv process att etablera sig i Sverige också om man kommer utifrån. Traditionellt har Indien varit ett ganska komplicerat och byråkratiskt land. Där har premiärminister Modi gjort mycket för att rätta till det och ta bort lagar och regler. Det är fortfarande komplext, men det har blivit mycket bättre, säger hon.

Den indiska regeringen har under en längre tid arbetat aktivt för att öka intresset för utländska investerare att etablera sig i landet. Bland annat har en ny konkurslag antagits, en skattereform genomförts och omfattande satsningar har riktats mot den inre marknaden. Landet en snabb tillväxt av unicorns – 125 stycken – och såväl en växande medelklass som en relativt ung befolkning. 2022 låg medianåldern för en indier på 28 år.

– Snart kommer det att vara världens tredje största ekonomi och är redan nu tredje största konsumentmarknaden. Tillväxten går starkt och väntas fortsätta även om den kan dämpas lite av det globala läget. Dessutom utexamineras närmare tre miljoner STEM-studenter (studerande inom vetenskap, teknologi, teknik och matematik, reds anm) varje år, säger Cecilia Oskarsson.

Oro för indisk protektionism

Parallellt med den ekonomiska utvecklingen oroas många bedömare och företag för allt starkare protektionistiska strömningar i världens största demokrati. För nästan tio år sedan lanserades initiativet ”Make in India”, vars syfte är att uppmuntra företag i 25 sektorer att bedriva sin verksamhet i Indien. Kritiker har ifrågasatt de höga tullar på en rad områden som har blivit en konsekvens av politiken. Pravin Krishna, professor i internationell ekonomi vid Johns Hopkins-universitetet i USA, beskriver landet som lite av en paradox.

– Regeringen har visat stort intresse för internationella investeringar och att tillverkning förläggs i Indien, och att skapa incitament för att dessa spelare ska komma in. Det har också skett en krypande ökning av protektionism – där en del av det har varit slumpmässig. Man kan inte förstå varför de har gjort det och det är inte nödvändigtvis kraftfulla industrier, säger han till CNBC.

Bilden av Indien som ett protektionistiskt land är å andra sidan inget nytt. EU och Indien inledde förhandlingar om ett frihandelsavtal redan 2007, men dessa föll samman sex år senare. Förra året återupptogs förhandlingarna och nu spirar ett hopp om att ett avtal ska komma på plats inom en inte alltför avlägsen framtid.

Hållbarhet en knäckfråga

Förutsättningarna för ett avtal är ”halvbra”, enligt Henrik Isakson, policyansvarig för handelsfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Vi står inte inför ett omedelbart genombrott, men inte heller inför ett sammanbrott. Det kompliceras av att indierna ofta kommer till förhandlingsbordet utan något förslag. Vad det beror på vet jag inte. I vår är det val i både EU och Indien, men många på plats i Indien menade att det kan vara möjligt att ro i hamn innan dess, säger han.

Framför allt är det en del av förhandlingarna som är avgörande.

– Tidigare var knäckfrågan traditionell handelspolitik, att Indien inte ville öppna sin marknad så mycket som EU ville. Nu verkar det som att de är betydligt mer villiga att öppna sin marknad, men det stora problemet är EU:s hållbarhetskrav. Indien vill arbeta med de här frågorna och gärna få hjälp med den gröna omställningen, men de vill inte att EU ska mästra dem och bygga in en piska i frihandelsavtalet.

Han fortsätter:

– Om det inte byggs in ett långtgående hållbarhetskapitel i avtalet kommer antagligen Europaparlamentet att rösta ner det. Går det för långt går inte Indien med på det och går det för kort går inte Europaparlamentet med på det. Det gäller att hitta rätt balans, men jag är rätt optimistisk om att det kan gå eftersom Indien vill arbeta med de här frågorna.

Ett frihandelsavtal vore en välkommen utveckling, enligt Robin Sukhia på Sweden-India Business Council.

– Det är jätteviktigt att det går i hamn. Just nu finns det tullar dit och tullar tillbaka, det är helt vansinnigt. När handel kommer i gång har man djupare gemensamma intressen, och egentligen är det några få områden som det är problem med. EU måste förstå att man kommer från två helt olika ekonomiska bakgrunder med olika mål, medan Indien behöver förstå att få till ”Make in India” och öka arbeten i Indien så behövs exporten, vilket kan endast åstadkommas inom ramen för ett FTA, säger han.

”De indiska bolagen är mycket mer ambitiösa i sina klimatmål än vad regeringen är.”

Även Cecilia Oskarsson, handelskommissionär för Business Sweden, understryker vikten av ett frihandelsavtal mellan EU och Indien.

– ”Make in India” innebär att man måste tillverka en viss procent i Indien vilket resulterat i orimligt höga importtullar. Ett avtal skulle jämna ut det och göra det enklare att handla komponenter och halvfärdiga produkter. Jag tror att det skulle pusha på handeln.

När det gäller en annan global fråga, den gröna omställningen, har Indien också en central roll att spela, menar hon.

– Modi har sagt att Indien ska vara klimatneutralt till 2070 och det känns som ljusår bort, men om man har landets storlek i åtanke är det imponerande. Indien är inte ett land, det är en kontinent. De indiska bolagen är mycket mer ambitiösa i sina klimatmål än vad regeringen är. I dag kommer 70 procent av Indiens energiförsörjning från kol, men redan till 2030 har man målet att 50 procent ska vara fossilfritt. Det ger mig hopp, säger Cecilia Oskarsson.