DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Företagsklimatet: Bästa resultatet någonsin

Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande och David Grgic Levin på Levin & Co. Hans föräldrar driver kafé, bistro och barverksamhet på Mariestads gågata mitt i centrum. Bild: Stefan Svensson

I årets undersökning av det lokala företagsklimatet får kommunerna de bästa omdömena av företagen på 20 år. Några kommuner sticker ut för att de växer år ut och år in. I Mariestad vågar politiker och tjänstemän lämna sin kontorsstol. ”Vi är ute väldigt mycket och träffar företagare”, säger Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande.

Resultatet från årets undersökning av det lokala företagsklimatet är goda nyheter för kommunerna. För vad annars kan man säga när landets företagare ger dem det bästa omdömet någonsin.

Snittomdömet för samtliga kommuner blev 3, 5 på den 6-gradiga omdömesskalan vilket kan jämföras med början av 2000-talet då kommunerna landade på 3,2 i snitt.

Björn Lindgren, chef för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv, konstaterar att det är ett väldigt bra resultat.

– Det är så klart jätteroligt. Vi har sett hur det under flera år har vuxit fram en växande förståelse från kommunerna att man faktiskt kan vara med och påverka företagsklimatet.

Han understryker att kommunerna har olika förutsättningar och villkor och att undersökningen därför främst ska användas för det egna utvecklingsarbetet.

– Enkäten kan ses som ett verktyg för att identifiera områden att utveckla och följa hur det går. Det är ett kontinuerligt förbättringsarbete som krävs för att lyckas.

Årets enkät uppnår inte bara det högsta snittet. Den visar också på en imponerande bredd där 127 kommuner förbättrar sig och höjer sina resultat. Hela 45 kommuner når upp till omdömet 4.0, vilket kan översättas till bra, för tio år sedan var det endast 12 kommuner. För sju kommuner är det också första gången man når det resultatet.

– Kommunerna har fått en förståelse för att det ska finnas tydliga mål med arbetet mot företagen och personer som är ansvariga för att målen följs upp. Den förståelsen har också lett till ett bredare engagemang i kommunerna och bättre resultat, menar Björn Lindgren.

Vårgårda i topp igen

Företagen ger omdömen på kommunerna utifrån allt som handläggningstider, kompetensförsörjning till trygghetsfrågor. Målet är att enkäten ska ge en så heltäckande bild som möjligt av kommunernas arbete gentemot företagen.

Björn Lindgren, chef för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv.

För femte året i rad hamnar Vårgårda kommun i topp. Björn Lindgren ser kommunens framgång som en bekräftelse på hur viktig en kommuns attityd är.

– I Vårgårda står medborgarperspektivet i fokus. Att kommunen finns till för företagen och medborgarna genomsyrar kommunkulturen. Det ger resultat.

”Samverkan och dialog är en nyckelfaktor”

Årets enkät visar som sagt på bredd och flera uppstickarkommuner. En sådan är Smedjebacken i södra Dalarna. Det är en utpräglad bruksort med stålföretaget Ovako som den stora arbetsgivaren. Kommunen når nu upp till omdömet 4.0 för första gången.

– Smedjebacken har gjort en fantastisk resa. I år får man ett bättre betyg av företagen över alla områden och tillhör en av de allra bästa klättrarna vilket betyder att de har förbättrat sina enkätresultat under flera år, säger Björn Lindgren.

Fredrik Rönning (S), kommunstyrelsens ordförande i Smedjebacken. Bild: Privat

Fredrik Rönning (S), kommunstyrelsens ordförande i Smedjebacken, berättar om ett fokuserat arbete gentemot företagen.

– Det är framför allt en nära samverkan och dialog som är nyckelfaktorn. Att vi på kommunsidan förstår företagens villkor och agerar på dem. Det bygger upp en relation och ett förtroende.

För att det inte bara ska bli ord utan verkstad ser Fredrik Rönning och kommunens näringslivschef Roger Sjöberg till att avsätta tid för att träffa olika företag minst en gång i veckan.

– Vilka frågor jobbar man med. Vad är viktigt för att de ska kunna utvecklas? Sådana frågor. Men det handlar också om frågor som rör kommunens utveckling. Om förskoleplatser, skolan eller föreningslivets utveckling. Företagarna är engagerad i kommunen och det blir ofta breda diskussioner.

Björn Lindgren konstaterar att den täta dialogen mellan kommun och företag är a och o.

– Det här arbetet måste ske tillsamman med företagen. Det går inte att sitta på kommunkontoret. Man måste ut och lyssna på företagarna.

Fredrik Rönning konstaterar också att det är viktigt att hela organisationen är på banan.

– Det räcker inte med att det är jag och näringslivschefen som driver på. Det måste implementeras i hela organisationen vilket vi också jobbat med.

Tjänstemän med företagarbakgrund ett lyft

Ytterligare ett exempel på en kommun som får allt bättre omdömen av företagen och som nu når upp till 4.0 nu är Mariestads kommun där Johan Abrahamsson (M) är kommunstyrelsens ordförande.

Han berättar att kommunen var inne i en negativ trend för 10–15 år sedan. 2015 meddelade till exempel Electrolux att man flyttade tillverkningen till Ungern.

– Runt 2012 samlade vi ett gäng företagare under något som vi kallade för Mariestads industriella förnyelse. Här diskuterade vi vad kommunen kunde göra för att företagen skulle kunna växa och stanna i Mariestad.

Precis som i Smedjebacken är framgångsreceptet att ta sig ur kontorsstolen och träffa företagarna ute på fältet.

– Vi är ute väldigt mycket och träffar företagare. En gång gjorde vi hundra företagsbesök på en dag. Då hade vi med oss ett frågeformulär över områden där det fanns utrymme för oss på kommunen att förbättra oss.

Det har gett resultat. Flera företag etablerar sig i kommunen. Bland annat ska Volvo bygga en batterifabrik i staden.

Johan Abrahamsson är själv företagare och driver en campingplats och restaurang. Ett sätt för kommunen att få in ett bättre företagarperspektiv har varit att anställa flera tjänstemän med företagarbakgrund i organisationen.

– Vi har skapat en bra avvägning mellan duktiga tjänstemän som kan kommunlagen på sina fem fingrar och personer med en entreprenörsbakgrund. Det har verkligen gett en annan syn på företagande i den kommunala organisationen och det har gett resultat, konstaterar Johan Abrahamson.

Fakta om undersökningen

  • Undersökningen ger en bild av företagsklimatet i landets kommuner och genomförs av Ipsos på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram ett urval utifrån kommunens storlek som levereras till Ipsos.
  • I första hand skickas enkäten till Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i andra hand till företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Vanligt är att ungefär två tredjedelar av urvalet består av medlemsföretag.
  • Undersökningsperioden har pågått från den 2 januari till den 31 mars 2023 och antal svarande företag är 32 401. Detta innebär en svarsfrekvens på 46 procent.
  • Vartannat år får även kommunpolitiker svara på enkäten, i år svarade 5 760 kommunpolitiker. De som får enkäten är ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige (Enligt Valmyndighets förteckning över kommunpolitiker).
  • Läs allt om årets undersökning av det lokala företagsklimatet.