DEN AKUTA ELKRISEN

Därför slår elkrisen extra hårt mot Danmark – Sverige kan stå på tur

Den danska staten tar elkostnaderna efter att en viss nivå har uppnåtts men de pengarna ska betalas tillbaka senare, meddelade Danmarks statsminister Mette Frederiksen tidigare under hösten. Bild: Henning Bagger/Ritzau Scanpix, Mostphotos, Adam Ihse/TT

Danmark är ett av de mest vindkraftsberoende länderna i Europa. Det gör landet extremt sårbart i vinter. ”Det blir fysiskt omöjligt för Danmark att täcka sina egna behov när det inte blåser”, säger experten Paul Frederik Bach till TN.

Danmark har fått ta en tung smäll när de europeiska elpriserna rusat under sommaren. Det genomsnittliga spotpriset på el i augusti landade på 485,74 öre per kWh i Danmark. I södra Sverige (SE4) kostade elen 304,99 öre under samma period.

I kombination med en inflation på nästan 10 procent slår det hårt mot den danska ekonomin och även om Danmark inte har en lika tung och elintensiv industri som Sverige så har det danska näringslivet drabbats hårt. Precis som i det svenska näringslivet minskar marginalerna nu snabbt och konkurserna ökar.

Dansk Erhverv (den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv) konstaterar att de danska företagens elräkningar har ökat från 3,5 miljarder danska kronor under andra halvåret 2019 till 20 miljarder under det andra halvåret 2022.

För att stötta företag och hushåll har den danska regeringen gått in med cirka 6,8 miljarder euro vilket motsvarar 2 procent av Danmarks BNP. Det kan jämföras med den svenska regeringens insats på 1,6 miljarder euro och 0,29 procent av BNP.

Men det danska upplägget är tuffare. Den danska staten tar elkostnaderna efter att en viss nivå har uppnåtts men de pengarna ska betalas tillbaka senare.

”Det innebär att om priset stiger och blir högre än förra hösten så ska man kunna skjuta upp betalningen till en senare tidpunkt då priserna har sjunkit igen”, sa Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen när åtgärderna presenterades.

På Dansk Erhverv är man på det hela nöjd med modellen.

”Det är riktigt bra att regeringen nu agerar och den aviserade modellen är generellt sett vettig. Behovet är stort, eftersom många medborgare och företag just nu brottas med mycket höga energiräkningar. Men det är oerhört viktigt att den slutliga modellen inte snedvrider konkurrensen och sätter marknaden i konkurs”, uppgav Brian Mikkelsen, vd för Dansk Erhverv nyligen i en kommentar.

Partierna i det danska Folketinget har också kommit överens om att sänka energiskatten med 90 procent. Skattesänkningen, som utgör en del av det omfattande stödpaketet ”vinterhjælp”, går ner till EU:s miniminivå under sex månader.

Står inför dilemma

Samtidigt har Danmark ett potentiellt dilemma framför sig. Det finns en risk att elen inte kommer att räcka till i vinter.

Landet har satsat hårt på vindkraft och kraftslaget står på helåret för cirka 50 procent av landets totala elproduktion på 32 TWh. Men om det inte blåser måste man backa upp eltillförseln med fossileldade kraftverk och import utifrån.

Det kan jämföras med den svenska elproduktionen på totalt 166 TWh där vindkraften står för 27 TWh, eller 16 procent av den totala produktionen. Resten levereras av vatten- och kärnkraften.

Danmark exporterar cirka 15 TWh per år men importerar drygt 20 TWh vilket betyder att man har ett underskott om cirka 5 TWh per år. Den största andelen, 8TWh, importerar man från Norge. Sverige är nummer två och står för 7 TWh av importen, medan Tyskland landar på 4 TWh.

Möjligheten till export och import mellan länder är en grundsten i det europeiska elsystemet och solidaritetstanken är stark. Men i den extrema situation som nu uppstått har länder signalerat att man måste se om sina egna hus i vinter. I Norge, som är Danmarks viktigaste elexportör, är vattenmagasinen halvtomma vilket betyder att man antagit en mer nationalistisk attityd.

”Varje land måste ta ansvar för att deras energisystem fungerar. I praktiken kommer det att innebära en kontrollmekanism som begränsar möjligheten till export vid låg magasinfyllning”, uppgav den norska statsministern Jonas Gahr Støre till tidningen Dagens Industri nyligen.

Känsliga för störningar

Samtidigt står över hälften av de franska kärnkraftverken stilla på grund av olika fel och det ryska gasflödet har upphört. Det betyder att Danmark och andra importberoende länder är mer känsliga för störningar, menar Palle Sørensen, chefekonom på den danska banken Nykredit.

– Med Danmarks stora beroende av vind- och sol är det kritiskt att vi kan fortsätta vara sammankopplade med andra nät för att kunna exportera vår el vid överskott och importera vid underskott.

– Det är självklart så att om Sverige eller Tyskland får problem med produktionen så kommer det att påverka prisnivåerna i Danmark. Om Sverige och Tyskland är i behov av stora mängder importerad el från Danmark är det sannolikt att Danmark inte kommer att kunna möta sin inhemska efterfrågan. Men det sagt så tror jag dock inte på ett elsammanbrott i vinter, fortsätter Palle Sørensen.

Paul Frederik Bach var under flera år chef för en stor del av det danska kraftnätet. Idag är han pensionär men mycket aktiv i debatten. Han konstaterar att den danska försörjningstryggheten helt bygger på att det gränsöverskridande samarbetet fungerar.

– När försörjningstryggheten mäts visar den på en rimlig nivå för Danmark, något sämre för elområde DK2 än för elområde DK1. Men det förutsätter ett helt intakt internationellt samspel. Vid total isolering från omvärlden blir det fysiskt omöjligt för Danmark att täcka sina egna behov när det inte blåser.

Tysklands situationen oroar

Särskilt kopplingen med Tyskland är stark och oroar.

– Tyskland är mer än 10 gånger så stort som Danmark, och de tyska nätverken är mer ansträngda än de svenska. Jag fruktar att en tysk kollaps i marknaden eller nätet inte kan undvika att drabba Danmark, men det är en subjektiv bedömning, säger Paul Frederik Bach.

Och den här vintern är spelplanen som sagt förändrad, menar Maja Lundbäck, som arbetar som ”operational framework senior specialist” på Entso-E, vilket är en sammanslutning av EU:s systemoperatörer.

”Det som är speciellt med den här vintern är att flera länder samtidigt kommer att ha problem och ha höga risker att hantera.”

Hon konstaterar att det successivt skett en nedmontering av elsystemens säkerhetsmarginaler och att en ”just in time” mentalitet utvecklats. Det har fungerat och varit billigare än att hålla sig med reserver men kan i det nya läget få konsekvenser.

– Om ett land har svårt att klara elförsörjningen och riskerar att hamna i nöddrift så är länder runtomkring skyldiga att hjälpa det landet så mycket de kan. Men bara om de inte riskerar sina egna elsystem. Det som är speciellt med den här vintern är att flera länder samtidigt kommer att ha problem och ha höga risker att hantera. Det finns regelverk för hur det här ska gå till men de har aldrig prövats. Vi får helt enkelt testa oss fram hur det ska gå till, säger Maja Lundbäck.

Stöd för kärnkraft ökar

Den snabbt och akut uppkomna energikrisen har också ruckat på något som närmast kan beskrivas som ett av Danmarks fundament – kärnkraftsmotståndet.

När de två reaktorerna i Barsebäck startades i mitten av 1970-talet följdes det av starka protester och en demonstration i Köpenhamn år 1979 lockade över 30 000 personer som krävde att den danska staten skulle agera. 1985 röstade det danska Folketinget fram en lag som förbjöd Danmark att producera kärnkraftsproducerad el.

Det var en konflikt som nästan antog formen av ett kulturkrig. Minns skådespelaren Ernst-Hugo Järegårds utfall i tv-serien ”Riket” när han från taket på Rikshospitalet i Köpenhamn spanar in de två reaktorerna på andra sidan sundet och utbrister.

”Tack ni svenska vakttorn. Med plutonium tvingar vi dansken på knä”.

Men i takt med att energikrisen fördjupats har den danska attityden gentemot kärnkraft svängt för första gången.

En färsk opinionsundersökning visar att 46 procent av danskarna skulle rösta ja till kärnkraft om det var folkomröstning imorgon. Bland unga mellan 20 och 29 år är siffran över 50 procent. 39 procent av de tillfrågade skulle rösta nej.

Det är en markant skillnad mot en identisk undersökning som gjordes för bara ett halvår sedan. Då uppgav 43 procent av danskarna att de skulle rösta nej till kärnkraft om det var folkomröstning imorgon.

”Klimatkrisen blir mer och mer akut och uppenbar; i 30 år har vi dock inte riktigt velat ta det på allvar. Men med Rysslands anfallskrig i Ukraina har den svarta energin plötsligt också blivit dyr. Sedan kommer det direkt in i människors vardag, och det är vad vi ser effekten av här”, säger Lars Kjerulf Petersen, vid Aarhus universitet till tidningen Politiken i en kommentar till attitydförändringen.

Palle Sørensen tror dock att en dansk kärnkraftsutbyggnad inte är särskilt trolig.

– Majoriteten av ekonomer anser att det är orealistiskt på grund av politiskt motstånd och ett svagt intresse från investerare. De flesta tror på vind och sol i kombination med energilagring.

Danmarks elproduktion 2021

Nettoproduktion totalt - 31 873 GWh

Kraftslag:

Vindkraft - 16 054 GWh

Olika kraftverk - 12 153 GWh

Industriell tillverkning - 2 340 GWh

Solceller - 1 309 GWh

Vattenkraft - 16 GWh

Danmark importerade 20 120 GWh under 2021 varav:

7 924 GWh från Norge

6 980 GWh från Sverige

4 360 GWh från Tyskland

856 GWh från Nederländerna

Danmark exporterade 15 251 GWh varav:

8334 GWh till Tyskland

3 092 GWh till Nederländerna

2 105 GWh till Sverige

1 720 GWh till Norge