KRIGET I UKRAINA

Världen svarar på Putins kärnvapenhot

Bild från Vladimir Putins tal till nationen innan Ryssland gick in i Ukraina i torsdags morse. Bild: Russian Presidential Press Service/AP/TT

Ukraina (TT-AP-AFP)

President Vladimir Putin höjer det ryska tonläget med ett nytt kärnvapenhot.

Farligt, oansvarigt och en katastrof, svarar omvärlden.

Samtidigt kommer allt fler rapporter om att rysk militär åter närmar sig Kiev i långa kolonner.

Vladimir Putins ord om att han beordrat förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen fick världen att reagera. Den ryske presidenten sade att de förband som ingår i det så kallade avskräckningsförsvaret ska försättas i särskild stridsberedskap.

– Länder i väst har inte bara vidtagit ovänliga åtgärder mot vårt land i den ekonomiska sfären, utan topprepresentanter för ledande Natoländer har också gjort aggressiva uttalanden gällande vårt land, förklarade Putin sitt beslut i ett tv-sänt framträdande.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) säger att det är ett allvarligt besked.

– Regeringen och Försvarsmakten följer lägesutvecklingen mycket noga.

Bedömningen enligt Andersson är att Sverige inte befinner sig under hot om väpnat angrepp.

"Vore en katastrof "

Från ukrainskt håll sade utrikesminister Dmytro Kuleba att "om Putins hot om att använda kärnvapen säger jag bara en sak: det vore en katastrof för världen", medan såväl Vita huset som Nato reagerade med fördömanden.

– Det här är farlig retorik. Det är ett agerande som är oansvarigt, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN.

Från EU kommer ett mer konkret svar i form av att luftrummet stängs för ryskt flyg och att vapenleveranser till Ukraina ska finansieras av unionen. Beskedet kom från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och unionens utrikeschef Josep Borrell.

– Vi kommer till och med att förse dem med stridsflyg. Vi pratar inte bara om ammunition, vi förser dem med vapen för att gå ut i krig, säger han på en presskonferens sent på kvällen.

Fler sanktioner kan komma, om inte Ryssland avbryter sin invasion, varnar G7-länderna i ett gemensamt uttalande.

Under måndagen ska FN:s generalförsamling hålla ett extrainsatt möte för att diskutera den ryska invasionen.

Samtal mellan parterna

Efter olika uppgifter från de två stridande parterna meddelade Ukraina att landet går med på samtal med Ryssland, samtal som ska hållas vid landets gräns mot Belarus. Enligt Kuleba är det en seger för hans land.

– Ryssland har inte tidigare velat tala med oss. Sedan, när de lidit förluster, så har Ryssland ställt ultimatum, säger han.

President Volodymyr Zelenskyj är inte lika optimistisk.

– För att vara ärlig, som jag alltid är: Jag tror egentligen inte att mötet kommer att leda till något resultat. Men låt dem pröva det här, säger han i en video släppt på söndagseftermiddagen.

Borgmästaren: Alla är stolta

Från marken i Ukraina kommer rapporter om att rysk militär ses köra mot Kiev. Satellitbilder visar långa kolonner av militärfordon som sägs köra med riktning mot den ukrainska huvudstaden. Enligt CNN är en av kolonnerna fem kilometer lång och befinner sig på en väg som leder till Kiev.

I staden lystes himlen tidigt på söndagsmorgonen upp av enorma explosioner, som följts av skottlossningar under hela dagen.

Invånarna har sökt skydd i tunnelbanan och inomhus och ett utegångsförbud gäller för att skydda civila.

Men den ryska frammarschen har inte gått så fort som många bedömare hade trott och Kievs borgmästare Vitalij Klitjko hyllar stadens invånare och säger att "alla ukrainare är stolta över vårt land".

– Helt ärligt har vi inte full kontroll över staden. Men vi har ett patriotiskt folk. Just nu är den viktigaste uppgiften att försvara vårt land, säger han till AP.

– Vi är på gränsen till en humanitär katastrof. Just nu har vi el, vatten och värme. Men infrastrukturen har förstörts för mat- och medicinleveranser.

Miljoner på flykt

Uppgifter om antalet dödsoffer varierar och är svåra att verifiera. Parternas egna uppgifter stämmer hittills inte överens med de oberoende beräkningar som har gjorts.

Nytt för söndagen är att Ryssland för första gången sedan landet inledde sin invasion meddelat av armén lidit förluster i liv. Något antal presenterade man dock inte, bara att det var "avsevärt lägre" än för Ukraina.

Att kriget är en katastrof för civilbefolkningen står däremot klart.

Hundratusentals människor uppges sakna antingen el eller vatten eller både och. En del broar och vägar har förstörts, vilket gör att vissa är avskurna från mat och andra förnödenheter.

FN bedömde på söndagen att över 400 000 människor är på flykt till grannländerna, och antalet fortsätter att stiga. EU uppger att 300 000 har kommit till EU-länderna.

– Vi måste förbereda oss på ännu större siffror och för all hjälp vi måste ge de flyende, säger Ylva Johansson, kommissionär ansvarig för EU:s migrationspolitik.

Enligt EU kan så många som sju miljoner människor på ett eller annat sätt tvingas fly sina hemorter på grund av kriget.

– Det vi bevittnar kan komma att bli den största humanitära krisen i Europa på många, många år, säger EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarcic i ett uttalande.

Satellitbild som sägs visa rysk militär på väg söderut nära Ivankiv, norr om Kiev, på söndagen. Bild: Maxar Technologies via AP/(T
Människor som har sökt skydd i ett underjordiskt parkeringsgarage i Kiev, natten till söndag. Bild: Vadim Ghirda/AP/TT