DEN SVENSKA EKONOMIN

”Politiker måste vara beredda att ta större ansvar för de svåra avvägningarna”

Hur ser framtiden ut för den offentligt finansierade välfärden? Det borde bli en huvudfråga i årets valrörelse. Men problemen gäller inte i första hand pengar, utan tillgången på personal, skriver krönikören Johan Schück.

Den åldrande svenska befolkningen ställer svenska kommuner och regioner inför stora utmaningar. Behoven av vård och omsorg kommer att öka under de kommande åren, samtidigt det redan nu är svårt att rekrytera tillräckligt med personal för att fylla alla vakanser.

Problemet är av en dimension där det inte räcker med att låta kommuner och regioner höja skatterna. Det kan visserligen lindra situationen tillfälligt, men innebär samtidigt att svårigheterna skjuts framåt i tiden.

”Ingendera är vad ansvariga politiker vill tala om när det närmar sig ett val.”

I längden går det ändå inte att undvika obekväma beslut som innebär att det krävs nya avvägningar. Faran finns att kostnaderna exploderar eller att ambitionerna inom välfärdstjänsterna måste sänkas. Ingendera är vad ansvariga politiker vill tala om när det närmar sig ett val.

Därför är det viktigt att andra som står oberoende och har sakkunskap är beredda att ta till orda. Denna gång är det ekonomerna inom Konjunkturrådet inom SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som i årets rapport har gripit sig an frågorna kring personalförsörjningen i välfärdssektorn.

Rapporten, som kan laddas ner här, ger en tankeväckande genomgång av välfärdssektorns problem. Den borde läsas av fler än enbart en liten krets av invigda och därmed också väcka en bredare debatt.

Välfärdssektorn utgör så mycket som en femtedel av hela arbetsmarknaden. Därför går det inte ta till enkla grepp som att kraftigt höja alla löner, i syfte att göra jobben mer attraktiva. De pengarna finns inte hos kommuner och regioner, inte heller hos deras skattebetalare.

Risken finns dessutom att även andra löntagargrupper skulle ställa krav på stora lönehöjningar, vilket kan leda till en inflationskarusell där löner och priser jagar varandra. En sådan situation har ingen i längden att vinna på.

”Några enkla och okontroversiella lösningar är dock svåra att hitta.”

Därför försöker ekonomerna SNS-rapporten hitta andra lösningar. Till dem hör att införa riktade utbildningssubventioner till olika bristyrken, att lätta på kvalifikationskraven, att underlätta rekrytering av nyanlända flyktinginvandrare, liksom att sänka välfärdsambitionerna och minska bemanningen.

Det sistnämnda är givetvis mest kontroversiellt. Men möjligen kan det klaras om produktiviteten samtidigt ökar, till exempel genom större användning av tekniska hjälpmedel. En annan möjlighet är ökad specialisering genom att administrativa uppgifter kan flyttas bort från vården till annan personal. Annars blir det svårt att undvika försämringar.

Några enkla och okontroversiella lösningar är dock svåra att hitta. Det gäller även om man höjer lönerna inom välfärdssektorn, eftersom detta troligtvis måste göras selektivt – utifrån vad som krävs utifrån arbetsmarknadssituationen. Man kan också göra en större differentiering där högutbildad personal får större lönehöjningar, medan andra får stå tillbaka.

”Det gäller särskilt i ett läge där välfärden riskerar att bli sämre än hittills.”

Allt sådant är känsligt, eftersom motsättningar kan uppstå mellan olika personalgrupper på ett sätt som drabbar verksamheten.

Politikerna måste därför vara beredda att ta ett större ansvar för de svåra avvägningarna, även om det känns obekvämt. Oavsett om de sitter vid makten eller befinner sig i opposition är deras uppgift att se till helheten när olika intressen drar åt olika håll. Det gäller särskilt i ett läge där välfärden riskerar att bli sämre än hittills.