DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Skolan behöver inte innovation utan bättre inlärning”

Den svenska skolans problem beror varken på underfinansiering eller friskolor. Istället måste drag som leder till inlärning förstärkas, skriver krönikören Inger Enkvist.

Alla vet att skolan har problem. Det är i den situationen lätt att personer utanför skolan kommer med förslag som kan verka resonabla, men som inte tar itu med de verkliga problemen. Det ingen vill se hur stor del av våra problem som beror på att Sverige sedan 1962 har obligatorisk grundskola med sammanhållen klass till 16 år samtidigt som vi inte vill eller vågar kräva studieansträngning och gott uppförande av eleverna.

Vi säger att utbildning är ungas rättighet men inte att utbildning kräver en motprestation från eleverna. Den här texten hävdar att Sverige för att komma ur sitt trängda läge bör förstärka strukturer från den traditionella skolan snarare än att satsa på pedagogisk och teknisk innovation.

”Friskolor höjer tvärt om resultatet i alla skolor i den kommun där de verkar.”

Ett förslag till åtgärd som hörs i debatten är att ge mer skattepengar till skolan, men svensk skola är inte dåligt finansierad enligt OECD. Ett annat är att hävda att friskolornas existens är problemet. Friskolor höjer tvärt om resultatet i alla skolor i den kommun där de verkar enligt en utredning från IFAU (Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering) i Uppsala (Böhlmark-Lindahl 2012). Några tror att mer forskning behövs. Nja, IFAU är en av många institutioner som publicerar rapporter om utbildning och de har 167 titlar. En annan förklaring som förs fram är att lärare inte har fått fortbildning. Lärare har dock skickats på kurser i metodik och teknik i decennier, men resultatet är svagt.

”Ingen har bevisat att de lär sig lika mycket eller mer geografi eller historia.”

En typisk ”innovation” består i att ”aktivera” elever genom att de inte ska läsa läroboken kapitel efter kapitel utan arbeta med projekt. De läser inte hela Sveriges geografi utan tar reda på information exempelvis om Närke. De läser inte hela 1500-talet utan väljer att studera en enda kung eller en social grupp. De tränar grupparbete, använder oftast dator och vänjer sig vid att arbeta på ett modernt sätt, men ingen har bevisat att de lär sig lika mycket eller mer geografi eller historia.

Under de senaste decennierna har det kommit forskning om hjärnan som visar att inlärning behöver vissa omständigheter för att kunna äga rum och de nya rönen säger att den traditionella skolan hade rätt i en hel del. Den franske neuropsykologen Stanislas Dehaene räknar exempelvis upp följande faktorer:

1. Eleven måste arbeta med uppgifter som varken är för svåra eller för lätta. Att placera elever efter ålder och inte kunskapsnivå fungerar dåligt.

2. Elever behöver få vet hur de ligger till. Med andra ord är prov och betyg naturliga delar av ett inlärningssystem.

3. Inför prov repeterar elever och repetition är nödvändigt för att kunna hämta från sitt minne den information de arbetat med. Utan repetition registrerar hjärnan inte det nya och det är som om eleverna aldrig arbetat med ämnet.

4. För att lära sig något nytt måste eleverna koncentrera sig på uppgiften och det måste råda god ordning i klassrummet så att de inte distraheras.

Dehaenes slutsatser liknar alltså till stor del hur traditionell skola organiserades. När det gäller koncentration accepterade den traditionella skolan inte att elever förstörde koncentrationen för andra elever.

”Detta är det som allra först måste åtgärdas.”

Det som idag kallas inkludering betyder tvärtom att elever med allvarliga problem med uppförande eller inlärning ska undervisas tillsammans med övriga elever. Det accepteras också att elever som är inblandade i kriminell aktivitet finns i klassrummen. Skolan är därför numera en plats där elevernas inlärning riskerar att försvåras, där de kan utsättas för dålig påverkan och till och med för stöld och misshandel från andra elever. Detta är det som allra först måste åtgärdas.

Tro inte på dem som säger att skolan som organisationsstruktur är förlegad. Betraktare utanför skolan kanske inte tänker på att en skola till sin natur är något ungt och nytt. Eleverna är alltid nya och det de ska lära sig är alltid nytt för dem. Lärare gör något nytt när de förbereder undervisning. De kombinerar sina kunskaper i ämnet med kunskaper om vad elevernas kurs ska innehålla och med sin förmåga att göra undervisningen intressant för just den gruppen. Det samhället behöver göra är att freda mötet mellan elever och lärare så att inlärningen har en chans att äga rum.

”Det behövs mer beslutsamhet och krafttag i skolpolitiken.”

Vi ska avslutningsvis gå tillbaka till Dehaenes beskrivning om vad som behövs för god inlärning och fråga oss vad svensk skola 2025 behöver för förändringar på statlig nivå. Svensk skola behöver grunda skollag, läroplaner och organisation på det vi vet om inlärning. Detta betyder att studiero ska upprätthållas och gruppindelning göras så att lektioner kan avpassas efter elevernas nivå. Det behövs examina som får elever att förstå att samhället menar allvar med skolan. Dagens svenska regering förbereder reformer i rätt riktning men de är alltför försiktiga. Det behövs mer beslutsamhet och krafttag i skolpolitiken.