KOMPETENSKRISEN

”Nu ser man hur arbetskraftsbristen ökar efter brexit”

Brexit i kombination med pandemin har gjort att Storbritannien har drabbats av arbetskraftsbrist. Utvecklingen är intressant för alla som vill förstå hur arbetskraftsinvandringen fungerar, skriver Andreas Bergh.

Plötsligt saknas det i Storbritannien lastbilschaufförer, sophämtare, restaurangpersonal, slaktare och folk som kan rycka in när det ska skördas i jordbruket. Utvecklingen är intressant ur ett EU-perspektiv, men minst lika intressant för alla som funderar på hur arbetskraftsinvandring påverkar mottagarlandets ekonomi.

Det finns naturligtvis gott om forskning kring invandringens konsekvenser, men den har ett pedagogiskt problem: Invandring är oftast en kontinuerlig process där arbetskraft långsamt sipprar in i ett land. Det går därför inte att jämföra situationen före och efter arbetskraftsinvandringen på ett sätt som med någon som helst trovärdighet illustrerar invandringens effekter. Desto tydligare syns effekterna när viktig arbetskraft plötsligt saknas, vilket är exakt vad som har hänt efter att Storbritannien till slut lämnade EU. Konsekvenserna har rapporterats över nästan hela världen – och de är exakt vad som kunde förväntas på basis av enkel ekonomisk teori.

Kraftiga löneökningar kan låta osannolikt bra men betyder också högre priser för konsumenterna.

Det första som händer är att det uppstår brist och köer i de sektorer som saknar personal. Men eftersom Storbritannien alltjämt är en någorlunda välfungerande marknadsekonomi med flexibel arbetsmarknad, anpassar sig lönerna snabbt till det minskade utbudet av arbetskraft. Bland annat har det rapporterats om kraftiga löneökningar för lastbilschaufförer. För många låter detta sannolikt bra, men högre löner betyder högre kostnader och därmed också högre priser för konsumenterna.

Den varaktiga effekten blir därför att britter själva kommer att behöva ta över de jobb som tidigare utfördes arbetskraft från andra EU-länder.

På lite längre sikt är problemen annorlunda. Högre löner för lastbilschaufförer betyder att många britter just nu tar lastbilskörkort för att kunna byta jobb. Det ökade utbudet av arbetskraft gör då att lönerna åter faller tillbaka. Den varaktiga effekten blir därför att britter själva kommer att behöva ta över de jobb som tidigare utfördes arbetskraft från andra EU-länder. I likhet med internationell handel skapar arbetskraftsinvandring arbetsdelning och specialiseringsvinster. Storbritannien får nu lite mindre av detta.

Förhoppningsvis kan andra länder (inte minst Sverige!) dra lärdom av utvecklingen och undvika att göra liknande misstag för egen del.

Regeringen har försökt mildra situationen genom att utfärda 5 000 temporära visum för utländska lastbilschaufförer. Eftersom bristen har uppskattats till 100 000 uppfattas det dock inte som en tillräcklig åtgärd. Temporära visum är dessutom knappast någon långsiktigt hållbar strategi, då den gör att regeringen kan ingripa mot arbetskraftsbrist först när problemet är ett faktum.

Fördelarna med arbetskraftsinvandringen till Storbritannien var kanske inte alltid uppenbara för alla. Men nu när det saknas arbetskraft syns de desto tydligare. Invandringen har varit ett smörjmedel för Storbritanniens ekonomi. Kommer Storbritannien att lära av sitt misstag och rätta till det? Det är tveksamt. Men förhoppningsvis kan andra länder (inte minst Sverige!) dra lärdom av utvecklingen och undvika att göra liknande misstag för egen del.

Mer här om situationen i Storbritannien.

Om krönikören

Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Hans senaste bok är Hjälpas åt - Om marknader och människor (Timbro förlag).