Sverige riskerar EU-böter om vapenregler

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Arkivbild Bild: Paul Wennerholm/TT

Politik (TT)

EU-kommissionen drar Sverige till EU-domstolen för att inte ha infört det omtvistade vapendirektivet. Det kan sluta med dryga böter, om inte regeringen lyckas komma överens med riksdagen om en lösning.

– Det är oerhört allvarligt att Sverige riskerar dryga böter, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson till TT i en kommentar till kommissionens stämning.

Johansson tror dock att det kan ta till åtminstone våren 2023 till domstolen har bestämt sig för om Sverige ska bötfällas.

Fått nej av riksdagen

Sverige skulle ha omsatt det reviderade direktivet i svensk vapenlagstiftning senast i september 2018. Men regeringen har gång på gång fått nej av riksdagen till de förslag om hur direktivets regler för köp och innehav av vapen ska genomföras i svensk lag. Senast det skedde var för ett år sedan.

Även då hävdade oppositionen, som i den här frågan senast bestod av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet samt Vänsterpartiet, att regeringen vill gå längre än vad direktivet kräver. Följden blir att reglerna bara kommer att göra tillvaron svårare för jägare och sportskyttar, samtidigt som Sverige redan har en sträng vapenlagstiftning. De man säger sig vilja komma åt – brottslingar och terrorister – får inte ett svårare liv.

– Nu får vi ta en ny dialog med oppositionen, säger Morgan Johansson.

– Jag har redan tagit en del kontakter och jag kommer att träffa justitieutskottet nästa vecka, säger han.

Vill sträcka ut en hand

Johansson säger att han sträcker ut en hand till riksdagens partier.

– Låt oss sätta oss ner och lägga allt politiskt spel åt sidan, säger Johansson men konstaterar att det faktum att det närmar sig valet kan göra saker och ting svårare.

– Det vore orimligt om vi skulle behöva betala miljontals kronor i böter för att vi skulle ha slappare vapenlagstiftning än alla andra EU-länder.

Frågan om vapendirektivet har kommit användas som slagträ i debatten om stad kontra landsbygd, om regelkrångel och feltänkta förslag som slår mot andra än de är tänkt att vara verksamma mot. Kritik mot polisens handläggning av vapenlicenser är också en ingrediens samtidigt som polisen hävdar att vissa skärpningar av reglerna är av nöden för att få bättre verktyg mot vapen som kan hamna.

Hela upphovet till den svenska inhemska striden var att EU-kommissionen satte extra fart på arbetet med att uppdatera direktivet efter terrordåden i Paris 2015.

Lars Larsson/TT

Fakta

Frågan om vapendirektivet och vapenregler har utvecklats till en segdragen historia i Sverige.

EU-länderna och EU-kommissionen satte fart på arbetet med att uppdatera direktivet efter terrordåden i Paris 2015 och det antogs 2017 efter hårda förhandlingar.

Syftet är att hindra att vapen används av brottslingar och terrorister genom krav för bland annat innehav av vapen och vapendelar, kontroller, försäljning, tillstånd och märkning.

Men regeringens försök att få till ett förslag som kan accepteras har stoppats på vägen fram mer än en gång. En lagrådsremiss drogs tillbaka och 2020 röstade riksdagen nej till regler för vapenmagasin.

Direktivet skulle ha genomförts i Sverige senast i september 2018.

Nu stämmer EU-kommissionen Sverige inför EU-domstolen. Följden kan bli dryga böter, om inte direktivet genomförs före det att domstolen har behandlat målet.