KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Forskaren sågar MP:s kärnkraftskalkyl – ”Förstår inte riktigt hur de tänker”

Det är uteslutet att ny kärnkraft skulle kosta skattebetalarna över tusen miljarder, menar Samuel Estenlund, postdoktor i industriell elektroteknik vid LTH. Han dömer också ut påståenden om att samhället klarar sig utan ny baskraft. ”Alla lösningar utan kärnkraft bygger på förhoppningar”, säger han till TN.

De som förespråkar ny kärnkraft menar att den är avgörande för att Sverige ska kunna klara energiomställningen till ett fossilfritt samhälle. De som däremot ställer sig negativa till ny kärnkraft menar tvärtom att det målet går precis lika bra att uppnå utan den. Samtidigt råder det inom politiken vitt skilda uppfattningar om hur prislappen för den pågående utbyggnaden av kärnkraft ser ut, vilket TN nyligen berättade om.

Så hur ligger det egentligen till? Behövs kärnkraften och vad kommer den egentligen att kosta? En som är insatt i frågan är Samuel Estenlund, som är postdoktor vid avdelningen för industriell elektroteknik och automation vid Lunds tekniska högskola, en roll som bland annat innebär att han ansvarar för och håller kurser i elnät och energisystem.

När TN når honom på telefon inleder han med att poängtera att han är teknikneutral och att det finns många olika tekniker som kan vara aktuella för att ställa om energin och uppnå ett fossilfritt samhälle.

– Men bland dem är kärnkraft en mycket lovande teknik som är historiskt bevisad och som har stor potential. Vi vet att det är det mest miljövänliga och klimatvänliga kraftslaget, säger han.

”Att ha en baskraft som kärnkraften gör hela den här ekvationen otroligt mycket lättare att få ihop.”

Problemet med att ha ett elsystem som är beroende av vädret är att kurvorna för elproduktion och elkonsumtion inte följs åt, när den önskvärda situationen vore den motsatta. Att utan baskraft kunna jämna ut elproduktionen så att den matchar efterfrågan, och därmed slippa elbrist och stora elprisskillnader, är enligt Samuel Estenlund en ”jätteutmaning”.

– Man kan se att vindkraften har gjort stor nytta, inte minst för elsystem som har haft mycket fossilkraft. Då kan man ungefär halvera sin fossilkraft genom att bygga vindkraft.

– Men att få bort den andra halvan, att kunna göra sig oberoende av fossilkraften när det inte blåser, det är betydligt svårare. Att ha en baskraft som kärnkraften gör hela den här ekvationen otroligt mycket lättare att få ihop. Då har du tillgång till el när det inte blåser. Att ha en viss andel baskraft gör alltså det mycket lättare att få ihop resten av kraftbalansen.

Fossilberoende kraftsystem

Det finns dock länder som klarat att bygga upp ett stabilt och fossilfritt elsystem utan kärnkraft. Ett exempel är Norge, vars elproduktion enligt Samuel Estenlund består av i princip 100 procent vattenkraft.

– Men de har också ett unikt läge i världen med väldigt mycket vatten som rinner i höjdskillnad och en relativt liten befolkning i jämförelse. Så det finns ingen annan som kan titta på Norge och säga att vi gör som de har gjort, för ingen annan har Norges geografi.

Sverige har som bekant också en betydande andel vattenkraft, men i många länder finns inte den möjligheten alls. Då har de i regel ett kraftsystem som är mer eller mindre fossilberoende.

– Australien lyfts till exempel också fram som ett positivt och lovande exempel. Men Australien har 60 procent fossilkraft i sin elmix. Mängden energilagring som behövs för att jämna ut de 60 procenten är ofantlig, säger Samuel Estenlund.

Litiumbatterier dåliga för miljön

Det enda sättet att upprätthålla ett väderberoende kraftsystem som kan leverera utan toppar och dalar skulle vara om det gick att lagra elen. Det finns enligt Samuel Estenlund ett flertal alternativ till den typen av lagring. Problemet är att ingen av de teknikerna är beprövade i den skala som kommer behövas. Han konstaterar att vi om 30-40 år kan komma att behöva dubbelt så mycket el som i dag.

– Det som på något sätt ligger närmast till hands, lättast intuitivt att tänka sig, det är ju batterier. Men om vi tänker på litiumbatterier som dem som vi använder mest i dag i allt från mobiltelefoner till elbilar, så är de i sammanhanget väldigt dåliga för miljön.

– Så det ska man ha med sig, att om man bygger de batterierna i den skalan så är det inte bra för miljön eller klimatet. Bättre än kol, men sämre än vindkraft och kärnkraft, med en faktor på 10 ungefär.

”En helt annan ekonomisk kalkyl som är långt ifrån lönsam.”

Dessutom finns det ett råvarubristproblem man måste ta med i beräkningarna. Det saknas helt enkelt tillgång till den mängd litium som skulle behövas för ändamålet. Men det tar inte slut där. Enligt Samuel Estenlund är litiumbatterier också olönsamma för det han beskriver som ”långa cykler”.

– Batterier är jättebra att koppla in till nätet för att kunna göra små justeringar i effektbalansen i flera cykler varje dag. Då kan man få bra lönsamhet genom att installera sådana batterier. Men att sätta in batterier som ska lagra el från en blåsig vecka till en vecka utan vind är en helt annan ekonomisk kalkyl som är långt ifrån lönsam.

Så om litiumbatterier inte är lösningen, hur ser de andra alternativen ut? Samuel Estenlund räknar upp andra typer av batterier, vätgas, pumpkraft och att använda fordonsflottan för lagring som potentiella vägar framåt.

”Utmaningarna blir väldigt mycket mindre om man har kärnkraft också.”

Men problemen är många. Beroende på vilket alternativ man tittar på så kommer man behöva förhålla sig till saker som hittills obeprövad teknik och krav på väldigt specifika geografiska förutsättningar. Det är inte ens säkert att elbilarnas batterier kommer att göra situationen bättre eller om de i själva verket skulle bygga på problemet.

– Jag säger inte att det kommer vara omöjligt att få ihop ekvationen utan kärnkraft, men utmaningarna är stora. Och utmaningarna blir väldigt mycket mindre om man har kärnkraft också, sammanfattar Samuel Estenlund.

Så hur var det då med kostnaden för den nya kärnkraften? Precis som TN:s granskning visar konstaterar Samuel Estenlund att de stora delarna i regeringens kalkyl utgörs av 440 miljarder kronor i lån och 400 miljarder i prisgaranti. Prisgarantin innebär att staten i 40 år efter att en reaktor är färdigbyggd går in som garant för att företaget som byggt reaktorn ska kunna sälja sin el till ett visst pris.

Garantin täcker lånekostnaden

Om elen under den aktuella perioden skulle bli billigare än prissäkringen kommer staten att gå in och betala mellanskillnaden. Om elpriset är högre än prissäkringen ska företaget i stället betala till staten.

Skulle projekten inte gå i hamn så skulle det i värsta fall kunna bli så att staten inte får tillbaka pengarna för lånet man ligger ute med. Samtidigt ser prisgarantin till att företaget som bygger kärnkraft får in 80 öre per kilowattimme. Den summan ska räcka till att täcka investeringskostnaderna och möjliggöra för företaget att betala av lånet.

”Prisgarantin går åt båda hållen. Klarar man inte att hålla sitt projekt inom 80 öre så är det ägarens förlust.”

Man kan alltså enkelt förklarat säga att prisgarantin går in och ser till att lånen från staten kan betalas tillbaka. Det är med andra ord osannolikt att både lånet och prissäkringsavtalet skulle resultera i en kostnad för skattebetalarna. I bästa fall går staten med vinst, i sämsta fall förlorar man antingen den utlånade summan eller potten för prisgaranti, men inte båda, menar Samuel Estenlund.

Är det säkert att de 80 örena per kilowattimme räcker till det?

– De andra kostnaderna kring ett kärnkraftsprojekt, som drift inklusive löner och underhåll plus att sätta undan pengar för att ta hand om avfallet, uppgår i värsta fall till cirka 35 öre totalt sett. Så då är över hälften kvar till att amortera lån.

– Utmaningen där blir ju för dem som planerar de här projekten att lyckas få ett projekt som får plats inom 80 öre per kilowattimme. För om elpriset skulle bli högre än 80 öre per kilowattimme i slutändan så måste ju kärnkraftsägaren betala tillbaka de pengarna. Prisgarantin går åt båda hållen. Klarar man inte att hålla sitt projekt inom 80 öre så är det ägarens förlust.

Om vi tittar 40 år framåt i tiden, vad tror du att det här kan ha kostat då?

– Den ena potten ska som sagt betala av den andra. Men det skulle kunna bli så att det kostar staten, eller elkonsumenterna för det är de som ska betala prisgarantin, att det ändå rör sig om ett par hundra miljarder i slutändan. Men det blir ju inte så mycket pengar om man slår ut det per kilowattimme.

Eftersom det endast har byggts enstaka reaktorer i Västeuropa under de senaste 30 åren, är det ingen som vet med säkerhet vad ny kärnkraft kommer att kosta. Priset kommer att avgöras av allt från personal- och materialkostnad till hur långa tillstånds- och byggprocesserna blir.

”Jag ser inte ett scenario där alla de pengarna skulle försvinna samtidigt, där inte den ena potten betalar av den andra.”

Samuel Estenlund menar att vi har en ”inlärningspuckel” att ta oss över och att det därför är sannolikt att de första reaktorerna blir dyrare att bygga än de som kommer senare.

– Det finns väldigt spridda gissningar på var det kommer att landa. Den stora utmaningen med den utformning som regeringen har på de här potterna man har satt ut nu, blir ju för den som planerar att bygga kärnkraft att få plats med sitt projekt inom totalt 80 öre per kilowattimme.

Men det verkar finnas intresse från företagen för att delta?

– Ja, i ett tidigt skede så verkar ju nästan projekten stå på kö. Hittills har det lämnats in tre stycken ansökningar om att bygga ny kärnkraft, som tillsammans uppgår till de cirka 5000 MW som regeringen siktar på med den här finansieringen.

– Hur många av dessa som verkligen byggs beror inte minst på framtida regeringar.

Miljöpartiet anser att regeringen redan har lagt tusen miljarder av skattebetalarnas pengar på det här och att det är stor risk att det på sikt blir ännu dyrare eftersom kostnaden för den här typen av satsningar lätt drar i väg. Hur realistisk är den farhågan?

– Jag förstår inte riktigt hur de tänker. Jag försöker förstå hur de ens kan räkna ihop det till tusen miljarder.

De räknar ihop allt, lån, prissäkringsavtal, eventuella kostnader för slutförvar och så vidare. Då blir det över tusen miljarder.

– Jag ser inte ett scenario där alla de pengarna skulle försvinna samtidigt, där inte den ena potten betalar av den andra. Det skulle bland annat kräva att vi har ett väldigt lågt elpris de kommande 40 åren, på 40–50 öre per kilowattimme. Men det skulle vara en jätteboost för hela samhället i övrigt om vi skulle ha ett så lågt elpris de närmsta 40 åren.

Det blir en vinst i sig på något sätt?

– Det är en vinst i sig som minskar problemen med de här bortslösade pengarna som Miljöpartiet är rädda för.

”Alla lösningar som föreslås utan kärnkraft bygger på förhoppningar eller prognoser om ännu mer oprövad teknik.”

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) framhåller att det även finns en kostnad för att inte bygga ny kärnkraft, eftersom det skulle innebära fortsatt brist på baskraft.

Går det att säga vad det skulle kosta oss som samhälle om vi inte bygger den här kärnkraften?

– Det är många som försöker gissa om detta på olika sätt och mina gissningar är egentligen inte bättre än någon annans. Men just eftersom det är så många osäkerheter så tror jag att det är klokt att sprida riskerna och åtminstone i viss mån satsa på ny kärnkraft. Alla lösningar som föreslås utan kärnkraft bygger på förhoppningar eller prognoser om ännu mer oprövad teknik.

Ersätter gamla reaktorer

Samuel Estenlund tycker att det i minsta fall är klokt att bygga klart de 5 gigawatt som de aktuella potterna ska räcka till.

Om allt går bra och det visar sig vara lätt att bygga moderna kärnkraftsreaktorer så kanske det sedan kan bli fler, och om inte så har man i alla fall lyckats ersätta en del av de kärnkraftsreaktorer som förr eller senare kommer att behöva tas ur bruk på grund av ålder, resonerar han.

– Att ersätta de befintliga reaktorerna är viktigt och bra oavsett. Om det blir mer än så kommer de här första reaktorerna att få vara med och utvisa.

Transparens: Samuel Estenlund sitter också i kommunfullmäktige i Eslöv för Kristdemokraterna.