VALET 2026

Vänsterpartiet: Det finns inget egenvärde med jättemånga miljardärer

Om tillväxten ska öka krävs det att staten tar ett större ansvar för att investera. Det menar Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson, som tycker att det råder en missuppfattning om partiets politik. ”Det är ju inte som att vi kommer att chockhöja skatterna”, säger hon i TN:s valintervju.

Inför höstens val genomför Tidningen Näringslivet intervjuer med företrädare för samtliga riksdagspartier. Intervjuerna publiceras löpande på TN.se, i våra nyhetsbrev samt i TN:s sociala medier.

Om Sverige ska få fart på tillväxten måste staten kliva fram och investera. Det menar Ida Gabrielsson, som är ekonomisk-politisk talesperson och vice partiledare för Vänsterpartiet.

– Jag tycker att Vänsterpartiet, konstigt nog kanske man ska säga, har varit mest överens med både LO och Svenskt Näringsliv om att staten behöver ta ett större ansvar och ha en mer expansiv ekonomisk politik för grundläggande infrastruktur, säger hon till TN.

– Staten har en annan roll än näringslivet. Man kan och behöver inte gå med vinst i enskilda projekt utan man kan göra det som skulle bidra till samhällsnyttor men också skapa en växande ekonomi på totalen.

Genom en mer expansiv politik och statliga investeringar i bland annat klimatomställningen och bostadsförsörjningen ser Vänsterpartiet framför sig att en större ekonomisk efterfrågan skulle skapas även i andra sektorer. På så sätt skulle sysselsättningen komma i gång och fler människor få ett arbete.

– Om man tittar historiskt när svenskt näringsliv har vuxit som mest och vi också har haft en högproduktiv ekonomi, då har staten stått längre fram i att ta ansvar för större investeringar och projekt som har genererat jobb i det privata näringslivet.

”Jag är inte främmande för att titta på förändringar som faktiskt skulle öka produktivitet och tillväxt, även om det inte är typiskt vänsterpartistiskt.”

Enkelt förklarat ska alltså staten stå för investeringarna medan företagens roll blir att utföra de projekt som investeringarna skapat, menar Ida Gabrielsson.

– Sen handlar det ju om att stärka köpkraften för de som faktiskt skulle handla mer och på så sätt stimulera ekonomin och då är det de hushållen som inte har de absolut högsta inkomsterna man ska rikta in sig på.

Stora investeringar i infrastruktur är dessutom en förutsättning för att Sverige ska kunna upprätthålla en stark exportindustri, framhåller Ida Gabrielsson.

– Vi har ju under ganska lång tid haft en ganska stagnerad ekonomi med relativt låg produktivitet och vi har en permanent hög arbetslöshet som egentligen har legat på samma nivå i decennier, även om den nu är extra hög under den här fördjupade lågkonjunkturen, säger hon, och konstaterar att det därmed kan vara läge att testa något annat än det ”man gjort under ganska många år”.

– Jag är inte främmande för att titta på förändringar som faktiskt skulle öka produktivitet och tillväxt, även om det inte är typiskt vänsterpartistiskt. Det jag inte tror på är den här ekonomin som inte leder till fler investeringar och fler jobb, där vi ibland kan se ganska passivt kapital eller spekulationer.

Vill se ett investeringsmål

Snarare än att ”enbart rikta in sig på sänkta skatter eller förändrade regler”, är det statens viktigaste ansvar att se samhället som en helhet, menar Ida Gabrielsson. Hon lyfter fram att samtidigt som Sverige har en relativt låg statsskuld har mycket av underhållet blivit eftersatt, varför Vänsterpartiet gärna ser att Sverige inför ett investeringsmål.

– Sverige har ju en väldigt stram ekonomisk budget och har under lång tid inte fått låna till investeringar.

– I stället för att lånefinansiera löpande kostnader och skattesänkningar som man gör nu så hade ju vi velat låna till investeringar. Men eftersom underskottet som regeringen nu har dragit på sig är ganska stort så behöver vi i så fall ändå finansiera åtagandet kring försvaret med höjda skatter. Och där tror ju inte vi på subventioner av vissa branscher och utsmetade skattesänkningar som är oklart om det ger så mycket i längden.

Om det var helt upp till dig, vilken lag eller regel skulle du ta bort imorgon?

– Då skulle jag ta bort marknadsskolan. Det är klart att det tar kanske lite längre tid än i morgon när jag skulle börja för man måste ju ändå göra det planerat. Men jag tror att vi måste ersätta marknadsskolan med en kunskapsskola.

Företag som bedriver verksamheter inom välfärden måste ”släppas fria”, tycker Ida Gabrielsson.

– De kan starta egna företag för egen maskin, inte med den här garanten från skattebetalarnas medel. Vi måste se till att varje krona går till att höja kunskapsnivån i skolan och se till att fler går ut gymnasiet med fullständiga betyg och kan ta ett arbete. Det är ju där vi ser en stor del av arbetslöshetsproblematiken, att man inte har fått möjlighet att klara skolan.

”Vi menar ju bara att när man sänker vissa skatter så måste man höja andra.”

Att arbetslösheten ligger på höga nivåer samtidigt som många företag har svårt att hitta den kompetens de söker förklarar Ida Gabrielsson med ”år av misslyckad arbetsmarknadspolitik”. Hon menar att det krävs en omfattande satsning på utbildning.

– Den här gamla idén om att sänkta ersättningsnivåer och borttagna barnbidrag för vissa familjer skulle öka arbetskraftsutbudet, det tror vi precis som Finanspolitiska rådet att det inte skulle göra. I dag är det snarare en fråga om rätt utbildning och matchning och då måste vi kraftfullt satsa på arbetsmarknadsutbildningar och se till att vi gör det tillsammans med näringslivet så att vi ser till att folk får rätt kompetens.

Men den del av Vänsterpartiets politik som kanske fått mest uppmärksamhet i valrörelsen hittills handlar om skatterna. Partiet har föreslagit bland annat en så kallad miljardärsskatt, höjda inkomstskatter för personer som tjänar över 50 000 kronor i månaden och höjd skatt på ISK.

Ida Gabrielsson anser dock att det råder en missuppfattning kring att Vänsterpartiet skulle vara ute efter att kraftigt höja skatter. I själva verket ligger partiets förslag till samlat skatteuttag i linje med vad Tidö-partierna hade för bara något år sedan, hävdar hon.

– Vi menar ju bara att när man sänker vissa skatter så måste man höja andra, och vi sänker skatten för alla som tjänar under 50 000.

Prioriterar miljardärsskatt

Vänsterpartiet vill sänka skatten för bland andra arbetslösa och sjukskrivna så att den hamnar på samma nivå som hos ”en vanlig löntagare”, som Ida Gabrielsson uttrycker det.

– Vi har ändå ganska hög skatt för vanliga löntagare i Sverige och jämför man med andra länder så har vi ju lägre skatt på stora ansamlingar av kapital. Vi har till exempel ingen så kallad egendomsskatt.

– Där har vi ju valt att faktiskt släppa fastighetsskatten och enbart prioritera en miljardärsskatt för där känner vi att det finns ett stöd från flera partier. Sen får man ju titta på hur man ska utforma den så att det inte blir en minusaffär för Sverige.

Till skillnad från en del andra bedömare ser hon ingen större risk för att en miljardärsskatt skulle få entreprenörer och företag att lämna landet.

– När man tittar på hur man har gjort i andra länder så verkar skatteuttaget ändå bibehållas på totalen även om någon flyttar. Det kommer andra, helt enkelt. Och sen vill man ju också säga till de här tech-brosen, att de kan ju inte ta Voien och fly ut på kontinenten när vi har ett krig i närområdet. Då kan man inte begära en frisedel, utan nu måste alla bidra mer.

– Och då hoppas och tror jag att många miljardärer i Sverige, det har vi ju även sett internationella upprop för, kommer att tycka att det är rätt och riktigt, att det inte är mer än rätt att man ska göra det.

Vad tycker du är det mest oroande i den politiska debatten just nu?

– Att ingenting handlar om sak utan det är bara olyckskorpar och överdrifter om allting. Jag pratade med en ekonom som sitter i Finanspolitiska rådet som sa att tidigare blev det stora börsras beroende på vilken regering som blev vald. Så ser det ju inte ut i dag, på makronivå så skulle det inte bli på det sättet. Däremot för människor på golvet eller för välfärden, där spelar det ju stor roll.

– Det är inte som att vi kommer att chockhöja skatterna utan vi kommer att ta in lite mer så att vi kan finansiera försvaret men också rusta välfärden, och vi tycker inte att det är mer än rätt att löntagarna i Sverige nu också som i andra delar av världen kan få ta del av den produktivitetsökning som har skett under många år. Det finns liksom inget egenvärde med jättemånga miljardärer utan det viktiga är faktiskt att vi får fler arbetstillfällen och fler arbetare.