VALET 2026
Kristdemokraterna: Bekämpa rikedom och du skapar fattigdom
Sänk arbetsgivaravgiften för unga permanent, fasa ut reavinstskatten och gör något åt marginalskatten. Så ser Kristdemokraternas planer ut för den kommande mandatperioden. ”Om du gör en extrainsats ska du åtminstone få behålla hälften av den lön som det ger”, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Hans Eklind i TN:s valintervju.
Inför höstens val genomför Tidningen Näringslivet intervjuer med företrädare för samtliga riksdagspartier. Intervjuerna kommer att publiceras löpande på TN.se, i våra nyhetsbrev samt i TN:s sociala medier.
”Det finns inget Alexanderhugg”. Så svarar Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Hans Eklind när han får frågan om vad som är absolut viktigast för att öka Sveriges tillväxt.
– Det absolut viktigaste, oavsett hur man än vrider och vänder på det, är ju att företag startas och att de som finns växer. Tillväxt skapas av företag som går bra och vill investera och anställa, säger han till TN.
Tidningen Näringslivet intervjuar representanter från alla riksdagspartier inför höstens val.
Hans Eklind, Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, betonar vikten av företagsutveckling för tillväxt.
Han förespråkar sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och regelförenklingar för företag.
Regeringen har arbetat med att förenkla företagens administrativa kostnader, till exempel genom det slopade kvittokravet.
Kristdemokraterna vill fasa ut reavinstskatten för att underlätta för bostadsförsäljningar.
Hans Eklind ser aktivitetskravet för arbetslösa som ett viktigt steg för att hantera arbetslösheten.
Därför är det flera områden som behöver ses över, framhåller Hans Eklind. Han räknar upp arbetsgivaravgifterna - som han gärna skulle se permanent sänktes för ungdomar - en fortsatt sänkning av elskatten, regelförenklingar för företag, ny kärnkraft och inte minst, ”att den största infrastruktursatsningen som har gjorts förvaltas på ett klokt sätt”.
– Så det finns som sagt inget Alexanderhugg. Men att det är företagen som är lösningen om vi vill ha tillväxt, det är ju odiskutabelt så.
När den nuvarande regeringen tillträdde låg inflationen på upp emot 10 procent och enligt Hans Eklind har bekämpningen av densamma utgjort ett överskuggande mål under stora delar av mandatperioden. Men han lyfter fram att regeringen trots det har lyckats sjösätta ett arbete för regelförenkling för företagen för att sänka deras administrativa kostnader.
”Vi kan inte ha så här långa ledtider och en massa regelkrångel utan politiken, företagen och myndigheterna måste jobba tillsammans.”
Det handlar dels om slopandet av exempelvis kvittokravet och kravet på danstillstånd, dels om införandet av implementeringsrådet, förenklingsrådet och accelerationskontoret. Den sistnämnda beskriver Hans Eklind som en ”personlig favorit”.
– Det är en global marknad och ska vi kunna konkurrera på den så måste vi kunna visa att vi är snabba när företag hör av sig. Vi kan inte ha så här långa ledtider och en massa regelkrångel utan politiken, företagen och myndigheterna måste jobba tillsammans. Där har accelerationskontoret visat att det går att göra skillnad på riktigt.
Men på skattesidan går det att göra mer. Hans Eklind pekar ut marginalskatterna som ett stort problem i Sverige.
– Jag trycker på det här med hälften kvar. Det är så moraliskt viktigt för mig att vi skapar ett samhälle där om du gör en extrainsats så ska du åtminstone få behålla hälften av den lön som det ger. Och det är ju inte ointressant för företagen om vi kan sänka marginalskatterna för vanligt folk för då blir det också billigare för dem att ha folk anställda.
Alla partier i Tidösamarbetet är enligt Hans Eklind på det stora hela överens om i vilken riktning Sverige ska vad gäller skattepolitiken, även om olika partier lägger tonvikten vid olika delar. För Kristdemokraterna har både den sänkta matmomsen och den sänkta reduktionsplikten varit viktiga inslag.
– Vi är ju ett familjeorienterat parti så mycket av det vi landar i utgår från vardagsekonomi, alltså hur en familj kan få sin ekonomi att gå ihop i slutändan. Det är väl egentligen där vi kanske skiljer oss lite mer åt.
Vill fasa ut reavinstskatten
Ett av Kristdemokraternas tydligaste förslag inför valet är att partiet vill reducera och på sikt fasa ut reavinstskatten, som de menar har en inlåsningseffekt. Tanken är att den som har ägt sin bostad i minst fem år med tiden ska få en allt lägre reavinstskatt genom att skattesatsen krymper med två procentenheter för varje år. Efter 16 år i samma boende ska man enligt förslaget inte längre behöva betala någon reavinstskatt när man flyttar.
– 70 procent av svenskarna vill ha möjlighet att äga sitt eget boende, så vi kör fram det här som en av våra tydligaste reformer när det gäller skatterna. Vi tycker både att det är moraliskt rätt och att det skulle bli bättre snurr på flyttkedjorna, som det kallas inom politiken. Så det tror jag skulle kunna gynna Sverige inte bara här och nu utan framför allt på lång sikt.
Utöver reavinstskatten och en permanent sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga vill Kristdemokraterna se över bland annat inkomstskatterna. Egentligen är det en större översyn som behövs, menar Hans Eklind.
– Jag tror att en skattereform på sikt kommer att vara nödvändig, precis som det är nödvändigt med en reform inom pensionssystemet. Jag sitter i pensionsgruppen sedan 2019 och vi ser just nu över exempelvis grundskyddet inom pensionssystemet därför att precis som skattesystemet så har det blivit ett lapptäcke som på många sätt blir både obegripligt men ibland också skickar helt dubbla signaler.
Aktivitetskrav för arbetslösa
Den 1 juli införs aktivitetskrav för personer som är arbetslösa, vilket innebär att kommunerna kommer att bli skyldiga att erbjuda meningsfulla aktiviteter för personer som står utan arbete. Aktiviteten i fråga, som kan vara att exempelvis lära sig svenska eller att göra praktik, ska bidra till ökade chanser att få en anställning längre fram. Om man vägrar att delta i aktiviteten kan man bli av med sin ersättning.
Hans Eklind, som själv var med och tog fram förslaget om aktivitetskrav, ser insatsen som en av de viktigaste som regeringen presenterat i syfte att hantera arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden.
– Det är naturligtvis en rad olika insatser som måste göras, allt från att vi måste få en bättre matchning på arbetsmarknaden till att människor faktiskt måste flytta dit jobben finns. Det är ingen rättighet att gå och vara försörjd av skattebetalarna för att man vill bo i en viss del av landet.
– Men när vi tittar tillbaka på den här mandatperioden på sikt så tror jag faktiskt att många kommer peka på aktivitetskravet och säga att här gjorde Sverige en förändring på riktigt som faktiskt ledde till att fler kommer att kunna komma i arbete.
Vad tycker du är det mest oroande i den politiska debatten just nu?
– Förslagen om att ta bort karensavdraget och korta arbetstiden. Om man arbetstidsförkortar samtidigt som människor ska behålla sina löner så vältrar man ju över en gigantisk kostnad på företagen. Det är inte den väg vi ska vandra nu utan nu måste vi försöka underlätta för företagen om vi ska få de ekonomiska hjulen att snurra. Nu är vi i toppligan men om vi ska stanna kvar där så förutsätter det ju också att företagen vill stanna kvar i landet. Så jag tycker att karensavdraget och arbetstidsförkortningen är två riktigt allvarliga saker.
”För mig är inte det viktigaste att bekämpa rikedom utan det är att bekämpa fattigdom.”
Dessutom bekymrar det Hans Eklind att debatten i hans tycke inte har varit tillräckligt värderingsbaserad. Inte minst den våldsbejakande islamism som bland andra Säpo varnar för är ”en kamp som vi måste ta”, framhåller han.
– Vi har människor i Sverige i dag som föraktar vårt sätt att leva och då måste vi också kunna problematisera det och diskutera hur vi kan lösa den situationen utan att bli anklagade för att vara rasister eller islamofober, eller vad det nu är. Det gynnar inte diskussionen. Men där ser jag faktiskt med förhoppning att det går åt rätt håll. Fler och fler tycker jag deltar i den diskussionen på ett seriöst sätt.
Om det var helt upp till dig, vilken lag eller regel skulle du ta bort imorgon?
– Jantelagen. Den måste vi göra någonting åt.
I debatten lyfts ibland framgångsrika företag fram som ”kapitalister som ska sättas dit”, menar Hans Eklind. Han anser att den synen på företagare inte bara är problematisk utan även märklig, eftersom det samtidigt finns en helt annan syn på idrottsstjärnor som är framgångsrika inom sin sport.
– Jag tycker att de här människorna som har lyckats genom stark vilja och egna ansträngningar ofta är riktiga hjältar, och jag brukar alltid säga det också. För mig är inte det viktigaste att bekämpa rikedom utan det är att bekämpa fattigdom. Skapar man rikedom så bekämpar man fattigdom men börjar man bekämpa rikedom, det är då man på riktigt skapar fattigdom.
– Tyvärr upplever jag att det är lite svårt att nå fram med det många gånger och det är för att jantelagen är så stark här i Sverige.
Ja eller nej med Hans Eklind
Ska Sverige införa euron?
– Nej.
Vinstbegränsningar inom vård och skola?
– Nej. I grunden är vi positiva till att man gör vinst inom exempelvis skola och vård för det är många gånger en förutsättning för att man ska kunna starta och långsiktigt leverera. Men riksdagen kommer att besluta om att i vissa fall så ska inte en vinstutdelning kunna ske och vi står bakom det regeringen föreslagit. Gör man en vinstutdelning samtidigt som man får grava anmärkningar på kvaliteten, då tycker vi att det är rimligt att det ses över. Men svaret måste ändå bli att vi är emot vinstbegränsningar även om vi ser att i vissa fall är det bra om vi begränsar dem.
Generell arbetstidsförkortning?
– Nej.
Sänkt arbetsgivaravgift?
– Ja, men prio från vår sida är fortsatt att sänka marginalskatterna.
Förmögenhetsskatt?
– Nej.
Höjd skatt på ISK?
– Nej. Jag förstår faktiskt inte varför någon vill höja den skatten men det är min egen fundering.
Avreglerad hyresmarknad?
– Ja. Vi vill se en fri hyressättning i nyproduktion.
Slopat karensavdrag?
– Vi ska inte slopa karensavdraget. I alla former av försäkringar så behövs det en viss form av självrisk. Så det är nej på den.
Permanent sänkt matmoms?
– Ja, men utvecklingen av hushållens köpkraft kommer att vara avgörande för hur vi resonerar i framtiden. Vi tittar till exempel nu på ifall man kan särskilja basvaror från exempelvis ostron, som man i så fall skulle kunna ha en högre moms på.
Ny kärnkraft?
– Ja.
Vinner Sverige fotbolls-VM i sommar?
– Tyvärr, jag kan fotboll så svaret blir nej, dessvärre inte.