BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Utredning klar: Därför uppstod kökaoset på E22

Kökaoset pågick 3–4 januari. Här är bandvagnar och polis på plats för att få loss fordon som fortfarande satt fast eftermiddagen 4 januari. Bild: Johan Nilsson/TT

Trafik (TT)

Tre tydliga brister pekas ut som orsak till snökaoset på E22 i januari i Skåne. Bland annat lyckades inte aktörerna samverka effektivt.

– Alla aktörer tänkte att Trafikverket hade lead, utom Trafikverket själva, säger en chef på länsstyrelsen, enligt minnesanteckningar.

Rapporten som nu publicerats pekar på tre övergripande brister: saknad av en tydlig lägesbild, utmaningar i kommunikation och svårigheter att definiera ansvarsområden mellan olika aktörer.

En av utredningens slutsatser är att inblandade aktörer i Skåne till stor del misslyckats med att samverka på ett effektivt sätt.

Kritik riktas mot Länsstyrelsen Skåne som enligt utredningen inte varit tillräckligt rustat för att hantera samhällshot och kriser.

Utredarna pekar även på brister i förmågan att skapa en lägesbild av trafiksituationen, vilket ledde till att evakueringsinsatser dröjde.

Fler än 1 000 fordon fastnade i snökaoset på E22 mellan Hörby och Kristianstad. Vissa blev sittande i ett helt dygn.

I intervjuer från rapporten riktas hård kritik mot Trafikverket.

– Alla aktörer tänkte att Trafikverket hade lead, utom Trafikverket själva, säger en chef på länsstyrelsen, enligt minnesanteckningarna som P4 Malmö tagit del av.

Trafikverkets tjänsteman i beredskap säger att han inte hade någon bild av situationen vid myndigheternas första möte under den aktuella kvällen, trots att ett hundratal bilar då redan suttit fast i jättekön i timmar. Polis och räddningstjänsten hade en bättre bild av läget, men ansåg att Trafikverket skulle ta befälet, enligt anteckningarna.

Utredningen beställdes av länsstyrelsen i Skåne och har genomförts av konsultföretaget Capgemini.

Tydlig rollfördelning efterfrågas

Utredningen tydligt visar att krishanteringen inte fungerade i det här fallet, enligt Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

– Det krävs uppryckning av ansvariga myndigheter, oavsett om det är Trafikverket eller någon annan myndighet som ska ha det yttersta ansvaret behöver det klargöras. Tydlig rollfördelning krävs i framtida krissituationer, säger han till TN.

Information till allmänhet och företag behöver bli bättre, kan man undvika att köra eller transportera vid kraftig väderpåverkan ska man göra det, betonar han.

– Extremt väder kommer troligen att bli vanligare. Svenskt Näringsliv har tidigare pekat på behovet av klimatanpassning och även beredskapen behöver stärkas, avslutar Nils Paul.