DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

SCA:s koncernchef: Därför är miljardprojekten i norr hotade

Skogsföretaget SCA investerar flera miljarder i norra Sverige. Men nu hotas satsningarna av tillståndsprocesser som kan stoppa industriboomen i Norrland, varnar vd:n Ulf Larsson. ”Vi kan inte lägga en massa tid och pengar på projekt som sedan i sista minuten får nej”, säger han till TN.

Det är inte bara batteri- och ståltillverkare som investerar i Norrland. Skogsbolaget SCA har under årtionden satsat stort i flera projekt i norra Sverige.

– Under de senaste tio åren har SCA i genomsnitt investerat mellan tre och fyra miljarder kronor per år i området från Sundsvall och norrut, säger vd:n och koncernchefen Ulf Larsson till TN.

Stora delar av de 2,6 miljoner hektar skog som SCA äger finns i Norrland.

– Runt skogen bygger vi upp ett industriellt ekosystem för att ta tillvara hela trädet till allt från sågade trävaror till pappersmassa, förpackningspapper och energi. Hälften av det virke vi använder kommer från privata skogsägare i regionen. Vi genererar arbetstillfällen här i Norrland både i egen verksamhet och hos underleverantörer och därtill säkrar vi värdet på våra egna och andra skogsägares skogstillgångar. Utan en konkurrens- och livskraftig industri blir skogen värdelös.

Satsar miljarder i norr

Bland SCA:s projekt kan nämnas till exempel massafabriken Östrand i Timrå där bolaget har investerat åtta miljarder kronor för att fördubbla massaproduktionen i fabriken. I Umeå går SCA in med 7,5 miljarder kronor för att bygga världens största maskin för tillverkning av förpackningspapper och i Sundsvall investeras knappt två miljarder i ny halvkemisk massatillverkning och en halv miljard kronor i att bygga en containerhamn för global distribution. Även i sågverket i Bollsta investeras nästan en miljard. Satsningarna väntas få stora positiva effekter i regionen.

– Satsningarna kräver mer råvara vilket blir en värdesäkrare för alla som äger skog. Behovet av transporttjänster och tjänster från andra underleverantörer kommer också att öka vilket ger stora positiva effekter i Norrlands inland där det på många ställen är ont om jobb, säger Ulf Larsson.

Ulf Larsson, vd för SCA. Bild: Pressbild, SCA

Han berättar att 45 procent av utbetalningarna från bolaget går till norrländska leverantörer och 13 procent går ut i löner till medarbetare som nästan samtliga finns i de fyra länen i Norrland.

”Vi sliter med tillståndsfrågorna”

SCA har också beviljats miljötillstånd för ett bioraffinaderi i Östrand där restströmmar från skogsindustrin ska göras om till drivmedel och gröna kemikalier. Men att få miljötillstånd för sådana satsningar är inte lätt.

– Vi sliter med tillståndsfrågorna. Processen för varje tillstånd kan ta upp till 5-10 år och kosta mycket pengar och resurser.

SCA driver flera stora satsningar inom hållbarhetsområdet, bland annat ska bolaget producera flytande biobränsle tillsammans med finska St1 i ett raffinaderi i Göteborg. Raffinaderiet ska ha kapacitet att framställa biojetbränsle i en volym som motsvarar behovet för halva det svenska inrikesflyget.

– Vi går in med 600 miljoner kronor i raffinaderiet. SCA producerar 60 000 ton tallolja varje år, denna volym kommer tillsammans med annan råvara att kunna användas till biobränsle. Det blir ytterligare ett sätt för oss att förädla alla delar av trädet.

Östrands massafabrik Bild: Torbjörn Bergkvist

20 procent av Sveriges totala installerade vindkraft står på SCA:s mark.

– Vi är hyresvärdar för kraftverken, men ser nu en potential i att själva gå in och investera i vindkraft framöver.

Hela återindustrialiseringen i fara

Men även vindkraften drabbas av krångliga tillståndsprocesser.

– Tillståndshanteringen är en risk för att återindustrialiseringen av Norrland ska kunna realiseras. Vi måste få fart på processerna, vi kan inte lägga en massa tid och pengar på projekt som sedan i sista minuten får nej.

”Om det inte finns fossilfri el kommer investeringar inte att bli av”

Ulf Larsson är övertygad om att de stora investeringarna i norra Sverige är helt beroende av att energifrågan blir löst. Han menar att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att få ihop det, de ska inte ställas mot varandra.

– Projekten som annonseras är enormt energikrävande. Det handlar om investeringar på över tusen miljarder kronor, om det inte finns fossilfri el kommer investeringar inte att bli av.

Olycklig motsättning

Eftersom vindkraften går fort att bygga ut kan det vara en del av lösningen på kort sikt. Men utmaningen är att få tillstånd för nya vindkraftverk.

– Det kan gå fort att bygga ut vindkraften, men nu ställs den mot kärnkraften vilket är en helt felaktig motsättning. Det kan vara bra med ett nytt kärnkraftverk, men då står det klart om 15 år. Vi behöver både och. För att förenkla processen för ny vindkraft skulle man i högre grad kunna centralisera beslutsprocessen och säkerställa att kommunerna som upplåter mark får en större andel av energiskatten samt att de fattar sitt beslut om tillstyrkan eller avstyrkan tidigt i processen.

Bild: Anders Wiklund / TT

Skogens klimatnytta uppmärksammas inte tillräckligt enligt Ulf Larsson.

När skogen växer absorberar träden koldioxid från atmosfären. Över fyra miljoner ton koldioxid netto beräknas SCA:s skogar ta upp varje år och skogarna förväntas växa med tio miljoner kubikmeter per år.

– Skogsindustrin har stor nettopositiv klimatpåverkan. Utöver det ser vi till att plast byts ut mot pappersprodukter, att solida träkonstruktioner ersätter stål och betong samt att biodrivmedel nyttjas istället för fossila bränslen. Enbart från SCA betyder den typen av substitution en klimatnytta om 6,1 miljoner ton koldioxid per år. Trots detta pratar man väldigt mycket mer om industrier som går från stora utsläpp till lite mindre.

Förvirrad debatt

Ulf Larsson anser att det råder en del förvirring i dagens klimatdebatt.

– Det är komplicerade frågor och det finns många olika intressen här. Det finns en viss hopblandning av klimat och miljö. Jag anser att klimatet är överordnat när vi nu ser klimatförändringarna. Vi måste fokusera på att binda koldioxid, även om vi ska göra det samtidigt som vi säkrar den biologiska mångfalden.

Det finns många missförstånd kring skogens klimatnytta enligt Ulf Larsson.

– Att det skulle släppas ut mer koldioxid när man avverkar skog stämmer inte. Man måste titta på hela skogsinnehavet och hela värdekedjan. Om vi skulle sluta bruka skogen skulle förmågan att binda kol över tid avta. Vi ersätter gamla oväxtliga träd med unga träd med hög växtkraft vilket gör att vi årligen får en betydande nettotillväxt och därmed nettokolbindning i våra skogar.

EU:s strategi för skogen har kritiserats för att vara motsägelsefull.

– Man verkar vilja att vi ska använda biodrivmedel istället för fossila drivmedel och bygga hus av trä, men inte bruka skogen. Många missförstår och tror att träden inte används effektivt. Vi använder nedre delen av trädet till att göra långlivade träprodukter, den övre delen är klenare och används för att göra papper och massa. Restströmmar som sågspån och tallolja görs om till energi. Hela trädet används. Inget går till spillo.

Äganderätten angrips

Nu finns en oro för att skogsägarnas rättigheter ska försvagas.

– Skulle man tumma på äganderätten är det väldigt allvarligt. Det har varit en och annan politisk yttring om att begränsa ägande- och brukanderätten. Vi har i Sverige ökat volymen stående skog med 60-70 procent sedan 1950-talet samtidigt som den årliga uttagsvolymen mer än fördubblats. Detta har inte skett på grund av hårda regler, det är ett resultat av att skogsägarna tar och har tagit ett stort eget ansvar. Genom ett aktivt brukande av skogen har 300 000 svenska skogsägare sett till att skogstillväxten i svensk skog är långt större än vad vi avverkar. Vi ser inte att det lyser igenom i den skogsproposition som regeringen nu har lagt på bordet.

2020 låg det totala exportvärdet för svenska skogsindustriprodukter på 145 miljarder kronor, konstaterar Ulf Larsson.

– Skogen är den viktigaste exportnäringen vi har, den möjliggör att vi kan importera andra nyttigheter. Många jobb är beroende av skogsindustrin.