ELKRISEN

Nu förvärras tyska elkaoset – krisplan döms ut: Så drabbas Sverige

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, Tobias Federico, chef för analysavdelningen på Montel Analytics. Bild: Adam Ihse/TT, Mostphotos, Privat

Den tyska regeringen har satsat allt på att bygga vätgasförberedda gaskraftverk som backup när landet fortsätter med sin utbyggnad av väderberoende produktion. Men nu synas krisplanen av experter. ”Tyskland har byggt in ett olösligt stabilitetsproblem i sitt elsystem som kommer påverka länder i dess närhet”, säger energianalytikern Staffan Reveman till TN.

”Den tyska energipolitiken befinner sig nu i ett kritiskt läge. Den här frågan är både akut och avgörande för Tysklands energiframtid.”

Det konstaterade Kerstin Andreae, ordförande för den tyska branschorganisationen BDEW som samlar olika energiproducenter.

AI-sammanfattning

Den tyska regeringen planerar att bygga 10 GW vätgasberedda gaskraftverk.

Dessa kraftverk är tänkta som backup för landets väderberoende produktion.

Osäkerheter kring byggandet har dock uppstått, bland annat på grund av prisvariationer.

Energipolitiken i Tyskland beskrivs som kritisk och brådskande av experter.

Flera vätgasprojekt har skjutits upp, vilket skapar frågetecken för framtiden.

Det finns också finansiella utmaningar kopplade till investeringar i gaskraftverk.

Läs mer

Så vad är det för kritiskt läge som har uppstått?

Låt oss backa bandet och ge förutsättningarna.

Större prisvolatilitet

Den stora utbyggnaden av vind- och solkraft i Tyskland i kombination med en snabb utfasning av planerbar elproduktion har resulterat i att elpriserna blivit alltmer volatila.

När det blåser mycket och solen skiner pressas priset ned mot noll och allt oftare blir det till och med negativa elpriser.

Den andra sidan av myntet är att elpriserna pressas upp till extrema nivåer när de väderberoende kraftslagen inte levererar, samtidigt som efterfrågan är hög.

Eftersom Europas elsystem är sammankopplat har Sverige fått smaka på båda koncepten.

I våras svämmades elmarknaderna över av billig solel från Tyskland som ingen efterfrågade, vilket ledde till höga kostnader för att reglera ned elsystemet.

I november och december förra året fick Sverige uppleva det motsatta då en så kallad ” dunkelflaute” drog in över Tyskland i samband med den första kylan och hög efterfrågan.

Tyskland var tvungna att brassa på med sina dyra kol- och oljekraftverk och under ett dygn i mitten av december var det tyska elpriset uppe i rekordhöga 936 euro per megawattimme.

De höga priserna smittade av sig på södra och mellersta Sverige och fick energiminister Ebba Busch att utbrista att hon ”är vansinnig på tyskarna.”

Snabb kolutfasning

Detta har dock inte fått tyskarna att darra på manschetten.

Landet siktar på en fortsatt massiv utbyggnad av förnybar energi till 2030.

Målet är att 80 procent av Tysklands elbehov ska vara täckt av förnybar energi 2030 och att 2035 ha en i princip helt koldioxidfri elförsörjning.

För att nå det målet planerar man att bygga ut solkraften från dagens 85 GW till 215 GW 2030.

Den landbaserade vindkraftskapaciteten ska dubbleras från 61 GW till 115 GW och den havsbaserade vindkraften ska mer än tredubblas från dagens 8,5 GW för närvarande till 30 GW.

Det övergripande målet är att 2045 ha en klimatneutral energiproduktion och en huvudingrediens i det arbetet är att ersätta fossila kraftkällor och processer med vätgas.

Det är dock väldigt dyrt att producera vätgas vilket resulterat i att flera vätgassatsningar antingen lagts på is eller skjutits upp.

För att klara det måste dock Tyskland fortsätta att fasa ut sina kolkraftverk, samt gaskraftverk, som idag drivs med naturgas.

Problemet är att de tyska kolkraftverken 2024 stod för 25 procent av Tysklands elproduktion och den fossila gasen för 29 procent.

Tidigare hade Tyskland målsättningen att fasa ut kolet till 2038, men den så kallade ”trafikljuskoalitionen” som nu spruckit, höjde ambitionen för några år sedan och satte målet för att fasa ut kolet till 2030. Det målet kommer att tas upp till diskussion efter valet.

Nya vätgasbaserade kraftverk

Man insåg dock att det behövdes backup-kapacitet för att ersätta det här stora bortfallet av planerbar kraftproduktion. Inte minst med tanke på att regeringen fasade ut den sista kärnkraften 2023.

I början av februari 2024 lade man därför fram en ny kraftverkslag, med målsättningen att via auktioner finansiera utbyggnaden av 10 GW nya vätgasanpassade gaskraftverk.

Tanken är att de här gaskraftverken ska införlivas på en kapacitetsmarknad och stå i beredskap under de kommande åren när Tyskland genomför sin stora energiomställning.

"Utbyggnaden av nya gaseldade kraftverk är en förutsättning för utfasningen av kol, sa Kerstin Andreae på BDEW när regeringen presenterade sin plan.

”Det saknas pengar-problemet”

Klart är att Tyskland för bara en månad sedan räknade med de här nya gaskraftverken. Inte bara för att hålla stabiliteten i sitt eget system utan även för omgärdande länder som Sverige.

I december sa Stefan Hauke, talesperson för Tysklands energiminister Robert Habeck, till Sveriges Radio ”att de här prissvängningarna är något som vi får leva med tills Tyskland byggt om sitt energisystem, framför allt genom ett storskaligt system av gaskraftverk som backup-kapacitet”.

Leva med alltså.

För nu har det dykt upp ett antal frågetecken kring de här vätgasförberedda gaskraftverken.

Förslaget stoppades strax innan jul på grund av bristande stöd i förbundsdagen. Det var det som fick Kerstin Andreae att prata om ett akut avgörande för Tysklands energisystem.

Nu har Friedrich Merz, partiledare för det tyska politiska partiet CDU och som tippas bli den nya förbundskanslern, visserligen sagt att man omedelbart ska börja bygga nya gaskraftverk om det blir valvinst.

"Vi behöver bygga 50 gaseldade kraftverk i Tyskland så snabbt som möjligt, som kommer att anslutas till nätet omedelbart”, sa Friedrich Merz nyligen.

Men det är oklart om storskaliga gaskraftverk som traditionellt drivs med naturgas kan drivas på vätgas.

Det konstaterade Philipp Nimmermann, statssekreterare vid det tyska Ekonomiministeriet:

"Ingen vet om ett stort kraftverk med vätgas ens fungerar. Därför genomför vi en stegvis plan," sa Philipp Nimmermann.

Frågan är om de möjliga politiska samarbetsparterna för CDU är med på det och vem som ska investera i de här gaskraftverken?

Det blir nämligen svårt att ta investeringsbeslut om att bygga de här gaskraftverken i ett system där elpriset åker upp och ned, konstaterar Tobias Federico, chef för analysavdelningen på Montel Analytics, i en podd nyligen.

Gaskraftverk används oftast som backup och körs endast vid behov, vilket gör att det blir svårt att räkna hem investeringen och täcka drifts- och kapitalkostnader. Det uppstår ett så kallat ”det saknas pengar-problem och orsaken är den stora andelen väderberoende energi”.

”Det här problemet innebär att om du vill bygga upp en backupkapacitet baserad på konventionell teknik, oavsett om det är ett grönt vätgaseldat eller naturgaseldat kraftverk, så beräknas investeringen och intäkter på drifttiden för själva kraftverket.”

”Men på en marknad med en växande andel väderdriven elproduktion blir det mycket svårt att räkna på kassaflödet och intäkterna eftersom priserna varierar så kraftigt”, fortsatte Tobias Federico.

”På vintrarna riskerar vi att få väldigt dyr el när de väderberoende kraftslagen inte levererar och på sommaren riskerar näten att överbelastas på grund av den väldigt stora pågående utbyggnaden av solkraft”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik. Bild: Privat

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik håller med.

– Ingen kommer att kunna eller vilja driva de här gaskraftverken på deltid och om det dessutom ska drivas på vätgas som planerat riskerar det att bli väldigt dyrt.

– Jag tror också att det blir svårt att få igenom införandet av en kapacitetsmarknad politiskt eftersom det kan bli väldigt dyrt för skattebetalarna, fortsätter han.

”Olösligt stabilitetsproblem”

Tobias Federico ser heller inte hur de föreslagna gaskraftverken ska kunna byggas för att tas i drift 2030 som varit planen.

”Det finns inga projekt på kartan än så länge och sannolikheten är låg för att de kommer på plats i början av 2030-talet, snarare i mitten av 2030-talet om det blir av.”

Tyskland har ett särskilt konto för att finansiera och stödja utbyggnaden av förnybar energi, det så kallade EEG-kontot. Det kontot tömdes snabbt under 2024 och regeringen var tvungen att fylla på med 8 miljarder euro.

Totalt landade kostnaden för EEG-kontot på 18 miljarder euro 2024.

– Problemet för de förnybara energikällorna är att när det blåser mycket och när solen skiner pressas elpriset ned för alla aktörer och vid omvända förhållanden så får man heller inga intäkter. De offentliga utgifterna för att få det här systemet att gå ihop kommer att fortsätta öka, säger Staffan Reveman.

Han menar att Tyskland satt sig en mycket svår situation vilket kommer att fortsätta drabba Sverige.

– Tyskland har byggt in ett olösligt stabilitetsproblem i sitt elsystem som kommer att fortsätta påverka både Tysklands elsystem – och länder i dess närhet.

– På vintrarna riskerar vi att få väldigt dyr el när de väderberoende kraftslagen inte levererar och på sommaren riskerar näten att överbelastas på grund av den väldigt stora pågående utbyggnaden av solkraft, fortsätter Staffan Reveman.