KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Därför hotas ett av Sveriges största klimatprojekt

Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials. Bild: Sofia Ekström / SvD / TT, Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT, Pressbild

Tekniken är här, företaget är redo och satsningen pekas ut som särskilt viktig för Sverige. ”Vi går från 1,5 miljoner ton fossila utsläpp till att fånga in 1,8 miljoner ton koldioxid varje år”, säger Cementas Karin Comstedt Webb till TN. Men utan mer el blir det ingen klimatrevolution, varnar hon.

Tekniken finns tillgänglig och tidsplanen är satt. Om mindre än åtta år ska Slite på Gotland få en av världens allra första klimatneutrala cementfabriker.

– Det betyder att vi går från att ha fossila utsläpp på cirka 1,5 miljoner ton till att fånga in ungefär 1,8 miljoner ton koldioxid varje år. Verksamheten kommer alltså att bli en kolsänka, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials där Cementa ingår.

Vänder på steken

Den så kallade CCS-tekniken(carbon capture and storage) innebär att Cementas nya anläggning kommer att kunna fånga in de stora koldioxidutsläpp som avges vid cementtillverkningen. Vi vänder på steken och gör hela betongbyggandet i Sverige klimatpositivt, förklarar Karin Comstedt Webb.

– Det är över tio miljarder vi ska lägga i den här satsningen för att komma åt inte bara de fossila utsläppen utan också att fånga in de biogena utsläppen, säger hon.

Förstudien är avslutad sedan ett år tillbaka och nu pågår genomförbarhetsstudien som ska vara klar i slutet på nästa år, berättar Karin Comstedt Webb.

– Därefter tar det sista förberedande arbetet vid innan vi är klara för ett slutligt investeringsbeslut ungefär 2026-2027. Tanken är som sagt att anläggningen ska driftsättas 2030, säger hon.

Hotar hela satsningen

Den senaste tiden, inte minst i samband med klimatkonferensen COP27, har det varit en hel del fokus på ökade utsläpp och företagens avtryck. Däremot har det inte pratats lika mycket om företagens innovationer och vad som faktiskt görs för att revolutionera klimatarbetet.

– Jag tänker att man behöver prata om båda delarna. För oss är det självklart att vi ska åtgärda de utsläpp vi har, säger hon och trycker på att många svenska företag ligger långt fram i omställningstänket.

Kretsloppet i Cementas CCS-anläggning. Satsningen är tänkt att sjösättas år 2030. Bild: Cementa press

Men för att stora viktiga industrisatsningar verkligen ska bli av räcker det inte med att företagen står redo, menar Karin Comstedt Webb och pekar på att Cementas klimatsatsning även är beroende av att andra aktörer i samhället jobbar mot samma mål. Här ser hon flera rejäla utmaningar, framför allt när det gäller el och tillståndsprocesser.

– En förstärkt elnätsinfrastruktur på Gotland är helt avgörande för att vi ska lyckas. Men dagens utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser påverkar både oss och de som bygger ut elnät. Den stora utmaningen i Sverige är att gemensamt komma överens om tidsatta målbilder och att alla levererar på dessa, säger hon.

Enorm potential

Potentialen i det svenska näringslivet är enorm, menar hon.

– Vi har en hög kunskap och beslutsamhet för att driva igenom den här klimatomställningen. Egentligen handlar det nu mycket mer om att vi ska kunna gå armkrok med olika aktörer och att vi gemensamt bestämmer oss. Inte minst politiken måste se till så att grundförutsättningarna kommer fullt ut på plats, säger hon.

– Vi måste kunna jobba parallellt. Energisystemet måste utvecklas och möta upp så att vi faktiskt kan skapa nyttor i försörjningstrygghet, beredskap och högkvalitativa produkter som behövs i hela samhällsbyggnadssektorn, säger hon.

”Det här är ett av de absolut största klimatomställningsprojekten i Sverige. Det är extremt viktigt att vi lyckas med det här.”

I mångt och mycket handlar det nu om prioriteringar, menar Karin Comstedt Webb. Slitefabriken står i dag för omkring tre procent av Sveriges samlade CO2-utsläpp. Om CCS-satsningen genomförs kan Cementa vända på allt och skapa negativa utsläpp inom knappt tio år och bli en betydande kolsänka.

– Det här är ett av de absolut största klimatomställningsprojekten i Sverige. Det är extremt viktigt att vi lyckas med det här.

Tekniken är redan på plats

Tekniken är redan känd, företaget är redo att ställa om och satsningen pekas ut som särskilt viktig för Sverige. Ändå smyger sig orosmolnen fram. Utan el och tillstånd blir det ingen klimatrevolution.

– Vi har mindre än åtta år tills att vi ska trycka på startknappen. Tekniskt sett är det fullt möjligt och det går att bygga utifrån lokala förutsättningar. Det har vi bekräftat, så det känner vi oss trygga med. Där ser vi inga hinder i vägen, säger hon men varnar återigen för Sveriges byråkratiska kvarnar.

– Den största utmaningen för att realisera det här är att vi har så utdragna ledtider för elnätsförstärkningar och tillståndsprocesser i Sverige. Vi har ett viktigt steg att ta i Sverige och det är att skapa tillit till tidsplaner. Myndigheter, politik och näringsliv måste arbeta efter gemensamt uppsatta tidsplaner.

Norge ligger före

I Norge har Heidelberg Materials, där Cementa alltså är en del, redan påbörjat utrullningen av tekniken. Där byggs just nu den allra första CCS-anläggningen i den globala cementindustrin som väntas stå klar 2024.

– Satsningen i Slite blir en uppskalning där vi också höjer ambitionsnivån, så det är ett projekt i absolut framkant som kommer att få stor betydelse och inspirera andra delar av världen, säger hon.

”Vår satsning är jätteviktig, inte minst för att accelerera omställningstakten internationellt.”

Klimatinnovationer som dessa kommer att sänka utsläppen globalt genom flera kanaler, menar hon. Inte minst genom att klimatsmarta innovationer går på export.

– Vår satsning är jätteviktig, inte minst för att accelerera omställningstakten internationellt. Det kommer att byggas kunskaper runtikring detta, både hos oss och hos aktörer som är nödvändiga i ekosystemet kring de här satsningarna. Det kommer också att byggas konsultkunskaper som förädlar i en internationell kontext, säger hon.

”Tillväxt och klimat måste kunna gå hand i hand.”

Karin Comstedt Webb märker av starka drivkrafter från kunder runtom i världen att de ska lyckas med omställningen. När hon hör resonemang i debatten om att den ekonomiska tillväxten behöver hållas tillbaka för att de globala utsläppen ska kunna minskas, menar hon att det är feltänkt.

– Jag är övertygad om att man behöver tillåta tillväxt både i Västvärlden men även i de ekonomier som växer, men då är det ju viktigt att det går att bygga välstånd och välfärd med hållbara produkter och hållbara processer från de som kommit längst. Tillväxt och klimat måste kunna gå hand i hand, säger hon.

Ödesbesked om cementförsörjningen

Framöver väntar ett ödesbesked för Cementa. Den 13 december ska Mark- och miljödomstolen meddela beslut om ett kortare täkttillstånd om fyra år som företaget ansökt om. Blir det ett nej hotar det hela Sveriges cementförsörjning, vilket TN har rapporterat om tidigare.

– Vi ser goda skäl att tilldelas tillstånd. Det är avgörande för att skapa kortsiktig arbetsro, så att vi under tiden kan ha en tryggad cementförsörjning. Men det är klart att med den klimatsatsning som vi pratar om så kommer vi även att behöva säkra att vi har en trygghet, försörjning och beredskap betydligt längre än så, säger hon.

Hur allvarliga blir konsekvenserna om det bromsar upp den 13 december?

– Då kommer det att uppstå en allvarlig försörjningsproblematik i Sverige vid sommaren 2023. Det är konsekvensen, säger hon.

Går det att importera kalk i så fall?

– Alternativ som innebär att vi bidrar till upprätthållen försörjningstrygghet och god beredskapsnivå i Sverige och att vi samtidigt klarar den här typen av klimatomställning som vi avser att göra i Slite 2030. Det alternativet finns inte, säger hon.