DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Tullverket kovände – nu krävs han på 400 000 i skatt
Tullverket ändrade klassificering på leksaksföretagaren Crister Magnussons produkter och kräver nu nästan 400 000 kronor i retroaktiv skatt. Frågan är inte avgjord i rätten, ändå tvingas han betala.
I nästan 50 år har företagaren Crister Magnusson, ägare och grundare av Kyosho, sålt radiostyrda produkter från Japan. Han har alltid varit noggrann med hur de importerade varorna ska deklareras. Totalt har företaget genomgått sex tull- respektive skatterevisioner och det har aldrig slutat i några anmärkningar.
Men 2016, i en tid då Crister befinner sig i slutet av sin karriär, kommer ett överraskande besked från Tullverket. I samband med en ny granskning har man beslutat att retroaktivt omklassificera Kyoshos leksaksdrönare med påmonterad kamera till kameradrönare. Kameradrönare tillhör en helt annan tullkategori som har påtagligt högre tulltaxa vilket leder till en eftertaxering på drygt 600 000 kronor.
Man anser att leksaksprodukter som kostar runt 1 500 kronor är jämförbara med DJI Drönare som kostar runt 15 000 – 20 000 kronor där ändamålet är att fotografera och videofilma. Vi har sålt leksaksprodukter i 40 år och de här modellerna är inget undantag, säger han.
Råd inte krav
I den granskningsrapport som följde den föregående tullrevisionen 2010 gav Tullverket ett råd – dock inte ett krav – på att företaget i framtiden borde söka ett så kallat bindande klassificeringsbesked. Ett BKB innebär att Tullverket ger ett skriftligt besked att en viss produkt ska beläggas med en viss varukod och tulltaxa.
I den efterföljande granskningsrapporten 2016 tolkade dock Tullverket sitt tidigare råd om BKB som bindande. Tullverket ansåg därmed att Crister Magnusson hade agerat felaktigt då han hade valt att stå fast vid samma tulldeklarering.
Påförs företrädaransvar
Ärendet tog en ny vändning när Tullverket kopplade in Skatteverket som påförde Crister ett så kallat företrädaransvar, ett personligt betalningsansvar, för tullavgiften. Skatteverket motiverade beslutet med att Crister förfarit grovt oaktsamt för att Kyosho inte sökte ett BKB för produkterna i fråga. Något som tidigare aldrig hade krävts av honom.
Under de fem senaste åren har Kyosho ansökt om konkurs, dels för att affärerna krympte, dels för att hyreskontraktet blev för dyrt, men också för att det överhängande betalningskravet från Tullverket satte press på verksamheten. Vidare har myndigheterna, efter dialog med Crister, medgett att man har övertolkat vilka varor som behövde ett bindande klassificeringsbesked och därmed sänkt tullavgiften från drygt 600 000 till 375 000 kronor. Men det gör ingen skillnad, menar Crister Magnusson.
– Det känns fortfarande väldigt orimligt, säger han.
”Principiellt viktig fråga”
Dessutom har ärendet mynnat ut i en infekterad rättstvist. Först överklagade Crister beslutet till förvaltningsrätten som då valde att gå på Tullverkets linje. Crister överklagade fallet till kammarrätten som beslutade att återförvisa målet till förvaltningsrätten eftersom man inte hade beaktat allt som Crister hade yrkat i sin överklagan. Men även i den nya prövningen gick förvaltningsrätten på Tullverkets linje. Nu ska stiftelsen Rättvis skatteprocess, där Patrick Krassén är verkställande ledamot, bistå Crister att återigen överklaga målet till kammarrätten.
– Vi tycker att det är en principiellt viktig fråga eftersom Crister Magnusson har blivit felaktigt behandlad. Myndigheterna har ur tomma intet konstruerat en motivering om grov oaktsamhet utifrån Tullverkets granskningsrapport från 2010 då man menade att man bör, inte ska, söka ett BKB, säger Krassén och fortsätter:
”Att säga flera år i efterhand att "det här borde ni ha vetat då" är helt orimligt”
– Det bör tilläggas att konkurrenter som Hobbex och Webbhallen inte heller sökte ett BKB. Dessutom avser kravet perioden 2014–2016, en tid då det inte fanns tveksamheter kring hur produkterna skulle klassificeras. Det var först efter 2016 som Tullverket kom fram till att de här varorna ska omklassificeras som drönare. Att då retroaktivt kräva Kyosho på ansvar och säga flera år i efterhand att "det här borde ni ha vetat då" är helt orimligt, menar Patrick Krassén.
Han reagerar också på att myndigheterna betraktar kravet på bindande klassificeringsbesked som om det vore rutingöra för alla importföretagare.
– Av de hundratusentals produkter, om inte miljontals som importeras till Sverige varje år söks det bara runt 800 bindande klassificeringsbesked. Det hör därför inte till vanligheten. Det är heller inget som Tullverket sagt att man måste göra. Till överklagandet har vi funnit att man från tullmyndigheter i andra länder i Europa fortfarande tillämpar samma klassificeringar som Kyosho använt, säger Patrick Krassén.
Kan slå mot andra verksamheter
Om det vill sig illa riskerar ett negativt rättsligt utfall för Kyosho slå mot alla som bedriver importverksamheter framöver, befarar Patrick Krassén.
– Att påstå att man har varit grovt oaktsam för att man inte söker ett bindande klassificeringsbesked riskerar att försätta alla som importerar varor att bli personligt betalningsansvariga. Dessutom utifrån retroaktiva beslut, säger han.
Den retroaktiva beskattning som ställs på Kyosho sätter också fingret på hur myndigheter tenderar att vidta godtyckliga och oproportionerliga åtgärder mot företagare och därigenom skapa ett orättsäkert företagsklimat, understryker Patrick Krassén.
– Det är viktigt att belysa ett större problem i rättsstaten där den enskilde blir utsatt för att man retroaktivt omklassificerar delar av ens verksamhet. Ett exempel på det som har uppmärksammats nyligen är Linus Dunkers, som i flera år ägnade sig åt Bitcoin-mining och nu är föremål för omprövning gällande hur hans inkomst ska redovisas, och där Skatteverket nu kräver honom på flera miljoner retroaktivt, säger han.
Driver fram konkurser i onödan
Rättvis skatteprocess har också drivit frågan om att begränsa Skatteverkets möjlighet att påföra företagare företrädaransvar, eftersom det är ett förfarande präglat av rättsosäkerhet och som riskerar att driva fram konkurser i onödan. Systemet har nyligen utretts i en statlig utredning, där begränsningar av företrädaransvaret föreslås.
Crister Magnusson är djupt besviken på myndigheternas agerande och har efter alla dessa år tappat förtroendet för det svenska företagsklimatet.
– Jag har alltid tyckt att det har varit väldigt fascinerande att jobba som egen företagare och har alltid rekommenderat unga att driva egen verksamhet. Men nu känner jag inte så längre. Det är så trist. Oavsett hur noggrann man är och försöker göra saker rätt så kan man i slutändan fastna i den här typen av problem.
Inte rättsligt avgjort – men tvingas betala
Ovanpå allt detta riskerar Crister Magnusson att personligen förlora 375 000 även om Kammarrätten beslutar till hans fördel. Skatteverket och Tullverket har meddelat att eftersom Crister är föremål för en talan om företrädaransvar, ska pengarna inte betalas tillbaka direkt till honom om de har betalats ut till konkursboet för Kyosho.
”Det är hemskt att man tvingas betala även om man tycker att det är helt fel. Man vet inte om man ska skratta eller gråta”
Att avvakta med betalningen tills domen har meddelats är inte heller ett alternativ. Redan på måndag ska Crister Magnusson betala in beloppet till Tullverket, annars riskerar ärendet att gå direkt till Kronofogden - trots att frågan inte är rättsligt avgjord. Det hade varit ett olyckligt avslut efter nära 50 år som ansvarstagande företagare, menar han.
– Jag och min fru är pensionerade nu, vi vill inte hamna hos Kronofogden med allt vad det innebär. Det är hemskt att man tvingas betala även om man tycker att det är helt fel. Man vet inte om man ska skratta eller gråta.
Tidningen Näringslivet har sökt Tullverket för att fråga hur myndigheten resonerar kring retroaktiva beslut och vilka risker det innebär för enskilda företagare. I ett skriftligt mejl svarar Carina Asplund, chef på uppbördsavdelningen, följande:
”Vi har all respekt för att tullfrågor kan vara komplicerade. Samtidigt är det viktigt att den som importerar varor är insatt i reglerna. Den som ska deklarera uppgifterna har ett ansvar för att uppgifterna är korrekta och fullständiga. Om man gör fel så riskerar man att få betala retroaktivt vilket slås fast i tullagstiftningen. Om man som importör är osäker på hur en vara ska deklareras så uppmanar vi dem om att ansöka om ett bindande klassificeringsbesked. Då behöver man inte riskera att Tullverket vid en senare kontroll kommer fram till att en vara ska klassificeras på annat sätt. Den här möjligheten informerar vi importörer om.”
Vad gäller Skatteverkets beslut kring företrädaransvar vill man inte kommentera enskilda fall utan hänvisar till lagstiftningen.
”Skatteverket följer gällande lagstiftning när vi handlägger ärenden. Enligt interna riktlinjer ansöker vi om företrädaransvar i de fall ett utdömt ansvar kan antas leda till betalning. Det är en förvaltningsdomstol som dömer i frågan om företrädaransvar efter Skatteverkets ansökan och domen kan överklagas”, skriver Anders Öbrink, koordinator för Skatteverkets borgenärsprogram.
