KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Experter: Oklart om Cementa-lagen får grönt ljus

Cementa (TT)

Riksdagen säger sannolikt ja till regeringens lagförslag som ska ge möjlighet för Cementa att fortsätta sin verksamhet. Men om lagen prövas i domstol är det inte självklart att den lyckas passera, enligt två grundlagsexperter.

– Det här är en juridisk knäckfråga, säger statsrättsprofessorn Joakim Nergelius.

Lagen som ska ge Cementa möjlighet att fortsätta sin verksamhet även efter 31 oktober har kritiserats skarpt av Lagrådet, som menar att remisstiden var för kort. I sitt utlåtande tog man även sikte på att förslaget verkar vara utformat för ett specifikt fall, vilket inte är tillåtet enligt den svenska författningen.

Historiskt liknande fall

Av dessa två punkter är det framför allt den senare som blir intressant om lagen skulle komma att prövas i domstol, enligt Joakim Nergelius, professor i statsrätt vid Örebro universitet och expert på grundlagsfrågor.

– Den dominerande uppfattningen på området är att om lagen teoretiskt går att tillämpa i fler fall än ett så spelar det egentligen ingen roll att den i praktiken tar sikte på ett fall, säger han.

Han nämner exempel på historiska fall som har viss likhet med Cementa. Ett sådant fall inträffade i mitten av 1990-talet när det skulle fattas beslut om den framtida stängningen av de två reaktorerna i Barsebäck. Då stiftades en lag som, enligt Nergelius, i praktiken inte kunde användas vid något annat tillfälle. Men eftersom det var teoretisk möjligt fick lagen klartecken.

Samtidigt understryker han att det kan bli annorlunda denna gång. Något som kan ha betydelse är exempelvis i vilken del av domstolskedjan som ett eventuellt fall hamnar.

– Om det är en miljödomstol där miljöintresset är större eller högsta förvaltningsdomstolen som är mer legalistisk, kan säkert ha en viss betydelse. Olika domstolar kan säkert komma till olika resultat.

"Komplicerande omständigheter"

Även Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, framhåller att det är svårt att förutsäga hur en juridisk prövning skulle kunna sluta. Men han påpekar också att det finns en praxis som innebär att de olika delarna av grundlagen värderas olika högt.

– Sådant som gäller medborgerliga fri- och rättigheter väger väldigt tungt och då är ribban för att åsidosätta lagstiftningen lägre. Men när det som i det här fallet handlar om kompetensfördelningsfrågor, det vill säga att riksdagen ska lagstifta i ett enskilt fall, då ska det mer till för att man ska åsidosätta lagen.

En möjlighet

Samtidigt finns det en möjlighet att man från juridiskt håll skulle kunna ta tillfället i akt och förtydliga praxis, säger han och lyfter fram att det finns omständigheter som talar till regeringens nackdel.

– Regeringen har här gett sig in i en fråga som redan är avgjord i domstol där ett företag har fått avslag. Därefter har man vidtagit särskilda åtgärder och lagt fram ett förslag som till väldigt stor del verkar vara anpassat efter just detta specifika fall.

– Sammanlagt handlar det om flera komplicerande omständigheter som talar för att det finns ett visst utrymme för att högsta instans kan förtydliga praxis och skärpa sina krav.

Klas Widestrand/TT