DEN AKUTA ELKRISEN

Energikrisen mörkt moln över klimatmöte

Kina möter den akuta energikrisen med mer kol. Bilden är tagen i Hejin 2018. Bild: Olivia Zhang/AP/TT

Klimat (TT)

Tajmingen kunde inte ha varit sämre. De höga energipriserna har ökat efterfrågan på kol – och krisen riskerar att kasta en skugga över det stundande klimatmötet i Skottland.

En lång och kall vinter med dyra räkningar för uppvärmning. Det är en risk som för många kan kännas mer akut än ett klimathot som tornar upp sig på horisonten. För FN:s klimatmöte COP26 är det dåliga nyheter.

Människans utsläpp av växthusgas gör att klimatförändringarna skenar. Utan stora förändringar kan Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader passeras om bara 10-20 år, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

Det finns alltså ingen tid att förlora. Klimatmöteschefen Alok Sharma hoppas att konferensen ska "förpassa kolet till historien". Och visst har det funnits vind i seglen för en snabb omställning till förnybart. Men det var före energikrisen slog till.

Ökad kolproduktion

Det var inte länge sedan som Kinas löfte att sluta finansiera kolkraft utomlands lyftes som ett viktigt steg på vägen för att nå Parisavtalets mål. Men nu ökar landets kolgruvor produktionen för att tackla energibristen – som har slagit hårt mot såväl hushåll som fabriker.

I Europa orsakar det rekordhöga energipriset missnöje. EU:s så kallade gröna giv har hamnat i skottlinjen för vissa regeringars ilska, vilket har ökat oron för att unionens hela klimatomställning ska bromsas.

– Att priserna stiger är EU-kommissionens fel. Vissa regler måste ändras annars kommer vi alla att lida, sade Ungerns premiärminister Viktor Orbán förra veckan.

Från Bryssel framhålls dock att de höga priserna främst beror på stigande efterfrågan på framförallt naturgas snarare än på olika EU-åtgärder mot klimatförändringarna.

– Tajmingen är naturligtvis olycklig, säger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola, till TT.

– Klimatomställningen måste accelerera. Risken är att energikrisen stjäl fokus från det arbetet.

Pandemin har dessutom gjort att årets utsläppsökningar ser ut att bli de näst största i historien, enligt det internationella energiorganet IEA. Det beror på att det finns en stark koppling mellan ökad ekonomisk aktivitet och ökade utsläpp.

– Det måste brytas, säger Johnsson.

– Nu står länder inför valet att verkligen anstränga sig för att ställa om eller göra räddningsinsatser och elda mer kol. Att tillfälligt elda lite mer kol är inte så farligt, utan det viktiga är att vara konsekvent i sin omställning framåt.

"Försenade"

Europas elkris kan delvis förklaras med just skiftet från fossilt till förnybart. Men det stora problemet är att omställningen har skett för långsamt, enligt Johnsson.

– Grundproblemet är att vi är försenade, säger han.

– I Europa har Tyskland avvecklat kärnkraft och det finns planer på att avveckla kolkraft. Det är ju positivt att man vill ställa om, men krisen har uppstått för att omställningen går för långsamt.

I de bästa av världar kan turbulensen på energimarknaden fungera som en slags väckarklocka.

– Det positiva kan vara att man verkligen inser att riktningen måste ändras, säger Johnsson.

– Det går inte att skylla på att det saknas teknik för att nå klimatmålen som till exempel förnybar elproduktion och inte på kostnaderna heller. Men det krävs ökad acceptans hos politiker och allmänhet för att ändra de här strukturerna som man har fastnat i. Och det är en stor utmaning.

Minister orolig

Det råder ingen tvekan om att energikrisen har varit en stor fråga inom EU, enligt miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Men tror han att energikrisen kommer att påverka förutsättningarna för COP26? frågade TT på en presskonferens tidigare i veckan.

– Det har inte påverkat förhandlingarna så här långt så vi får väl se om det blir någon vändning till Glasgowmötet, svarade Bolund.

Däremot ser miljöministern energikrisen som ett möjligt hinder när det gäller viljan att skrota det som han kallar skadliga subventioner.

– När energipriserna ökar kan det bli svårare för länder att ta bort skadliga subventioner som går till fossil energi. Jag är orolig över att det kan bli svårare att ta det arbetet framåt.

Sofia Eriksson/TT

Fakta

FN:s klimattoppmöte COP26 kommer att hållas i Glasgow i Skottland den 31 oktober till den 12 november. Det skulle egentligen ha hållits i november förra året men sköts upp på grund av pandemin.

På mötet ska länderna förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras och hur ambitionerna kan höjas i klimatpolitiken.

Frågan om utsläppshandel i den så kallade regelboken för Parisavtalet kunde inte lösas på COP25 utan kommer i stället att tas upp på det här mötet, tillsammans med en rad andra frågor.

Fakta

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Eftersom förra årets klimatkonferens sköts upp på grund av pandemin har länderna haft sex år på sig att komma med uppdaterade klimatlöften inför COP26 i Glasgow i november.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.