ATTACKERNA MOT IRAN
Krigshotet: Lågkonjunktur och hög inflation
Krigseffekterna börjar synas i eurozonen, visar preliminära inköpschefsindex. Allt fler faktorer pekar mot svagare tillväxt och ett tryck uppåt på priser.
– En viss risk för ett stagflationsscenario, säger Pia Fromlet, euroekonom på storbanken SEB.
– Mätperioden tog ju in Irankriget, så man hade kunnat vänta sig en ännu värre försvagning av stämningsläget, säger Pia Fromlet.
Det sammanvägda preliminära inköpschefsindexet för eurozonen för mars månad sjönk till 50,5. Det är fortfarande marginellt över 50-strecket, vilket tyder på en viss ökning av aktiviteten.
– Men tittar man på Frankrike, Tyskland och euroområdet som helhet målar de ändå upp en viss risk för ett stagflationsscenario. Det finns en viss oro där ute för att vi ska få en svag tillväxt och högre pris- och inflationstryck, säger Fromlet.
Kraftiga prislyft
Hon pekar specifikt på kraftiga prislyft för energi och insatsvaror och att leveranstiderna förlängs – alla faktorer som kan trycka upp priserna för konsumenter. Dessutom syns en utbredd oro bland företagen i mätningen att Irankriget inte kommer att gå att avsluta i närtid.
– Tittar man på tillväxtprognoserna så kommer de förmodligen skruvas ned litegrann, säger Fromlet.
Hur länge Hormuzsundet i Persiska viken är stängt till följd av kriget – normalt passerar cirka 20 procent av världen olja och gas där – är en avgörande faktor för krigseffekternas genomslag.
– Ju längre tid det går och ju mer de krigar med varandra desto mer energiinfrastruktur blir förstörd. Då får man ju mer långtgående effekter. Även om sundet öppnas tar det ju tid för produktionen att öka igen, säger Fromlet.
Mardröm för centralbanker
Stagflation – en situation där ekonomin stagnerar och inflationen ökar – kan göra att centralbanker måste höja räntan för att bromsa inflationen trots att det fördjupar lågkonjunkturen. Bland ekonomer brukar det beskrivas som en mardröm för centralbanker.
– Ja, det är det verkligen. Jag tror att de har det som hände 2022 i minne också och mycket kraft kommer nog att läggas på att inte upprepa de misstagen igen.
Fromlet påminner om att utgångsläget när det gäller inflationen är betydligt bättre nu än 2022, när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Det gör att inflationsökningar inte behöver bli så dramatiska och leda till någon ny räntechock.
– Jag ska inte utesluta att det kan hända. Men jag tror att centralbankerna är mer på tårna nu.
