DEN SVENSKA EKONOMIN

Nya hoten mot marknadsekonomin – ”Trenderna oroar mig”

I en ny tid av oro hårdnar retoriken mot marknadsekonomin. Nationalekonomen Andreas Bergh ser en farlig glidning som hotar Sveriges välstånd och krisberedskap. ”Om man tar global handel för given så glömmer man bort att försvara den”, säger han till TN.

Senaste åren av krig, inflation och politisk oro har gett många svenska riksdagspartier en ny syn på världsläget. Även om de flesta är överens om att vi behöver satsa mer på ett robust försvar går åsikterna går isär kring marknadsekonomin roll. I ett debattinlägg undertecknat av näringslivsrepresentanter ser man en alltmer hårdnande retorik om ”marknadsmisslyckanden” och att "ta tillbaka kontrollen" och i stället sätta tilltron till centrala och byråkratiska system.

– Jag tänker mig att det är en retorik som speglar tidsandan, att man vill torgföra att staten ska ha mer makt över marknader både internt i Sverige och med andra länder. Det är sådana trender jag oroar mig för, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet.

Farhågor bekräftades

Redan 2022 kunde han se hur nya protektionistiska strömningar drev på en ökad polarisering av marknadsekonomin. Han skrev om detta några månader efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen och inflationschocken.

– Jag hade en misstanke om att stödet för marknadsekonomin var i fara och lät göra en opinionsmätning hos Novus som bekräftade mina farhågor, säger han.

I sin forskning har han kommit fram till att ett lands välstånd grundar sig på fyra pelare: Demokrati, rättsstat, välfärdsstat och marknadsekonomi.

– Om man har alla fyra institutioner på plats är man nästan utan undantag ett rikt och välfungerande land. Här finns bland annat Sverige och Storbritannien som länge har haft demokratiska marknadsekonomier men som skiljer sig vad gäller skattenivåer, välfärdsstat och jämlikhet. I länder som är fattiga och våldsamma eller på andra sätt obehagliga att leva i kan man se att de saknar minst en av de här välståndsskapande institutionerna, säger Andreas Bergh.

Går tillbaka till Marx

I Sverige har det länge rått stor enighet om att vi behöver rättsstat, välfärdsstat och demokrati. Men synen på marknadsekonomin har stundvis vacklat.

– Det har funnits en tradition inom så kallad kritisk teori som går tillbaka åtminstone till Karl Marx tankar, där man kopplar väldigt många problem i samhället till marknad, kapitalism, marknadskapitalism och neoliberalism, säger Anders Bergh.

Nu har denna debatt återigen fått luft under vingarna, inte minst hos den yngre generationen, menar han.

– De har växt upp i alltmer globaliserad värld som har gjort att våra inkomster har ökat kraftigt i ungefär tre decennier, tills det peakade kring inflationschocken för några år sedan. Är man lite äldre som jag är så minns man ju att det inte alltid har varit så. Om man tar global handel för given så glömmer man bort att försvara den, säger han.

”Jag kunde inte förutspå att Trump skulle återvända, som en förstärkt version av alla de negativa sidor han visade under sin första mandatperiod”

Att den här trenden skulle tillta efter Novus-undersökningen för tre år sedan, var väntat. Men att det skulle ske så snabbt, det kunde Andreas Bergh inte se komma.

– Jag insåg redan då att vi inte längre kunde ta frihandel för given. Men jag kunde inte förutspå att Trump skulle återvända, som en förstärkt version av alla de negativa sidor han visade under sin första mandatperiod, säger han.

Två vägval

I och med USA:s offensiva tullåtgärder ställs hela grundprincipen om marknadsekonomi på sin spets. Nu står resten av världen inför två viktiga vägval: Antingen att svara med kraftiga motåtgärder och riskera att dra in världen i ett handelskrig, eller:

– Att ha lite is i magen och undvika motåtgärder. Då kommer Trump vara ensam med att driva igenom tullarna. På sikt kommer det framför allt att skapa problem för USA och då kanske man kommer på bättre tankar där. Kanske inser man att man måste ersätta Trump med en mycket mer frihandelsvänlig person. Jag känner av båda tendenserna just nu och vågar inte säga om vart det börjar vända, säger Andreas Bergh.

Att tiderna förändras behöver i sig inte betyda att marknadsekonomin spelat ut sin roll. Även under kriser som lamslår ett helt samhälle har näringslivet visat en motståndskraft och uppfinningsrikedom som gynnat samhället.

– Pandemin drev fram en flexibilitet som gjorde att företag snabbt kunde ställa om att flytta arbetskraft, kapital och tankemöda till de områden där de behövs för att hantera nya problem. På så sätt kom företag på andra sätt att sälja sina produkter och distribuera dem som inte var förknippat med smittorisker, säger Andreas Bergh.

Främja flexibilitet

Kriser kommer och går. Men varje kris är annorlunda och riskerar att skapa oväntade chocker. Om vi ska förebygga detta med ett robust samhälle, gör vi oss en tjänst genom att också främja ett flexibelt samhälle, avslutar han.

– Nu när vi går mot en mer osäker tid måste vi uppvärdera behovet av flexibilitet, anpassningsförmåga och omställning. Där kommer marknadsekonomin in. Vi behöver många olika aktörer som experimenterar med olika lösningar. På så sätt kan vi lära oss vad som fungerar, så att olika delar av ekonomin och samhället kan välja de lösningar som passar bäst beroende på verksamhet och teknik.