ELKRISEN

Många satsar på vind – gör elsystem bräckligare

Sydvästlänken mellan Hallsberg och Hörby är en 25 mil lång likströmsförbindelse som ska säkra elen i syd. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Ekonomi (TT)

När Sverige blåser på med allt mer vindkraft blir elnätet mer känsligt. När dessutom våra grannländer går samma väg går det inte alltid att luta sig mot import när det krisar.

Men inför kommande vinter ser läget ungefär likartat ut som den gångna, enligt Svenska Kraftnäts balansrapport.

Ungefär som vanligt, med några köldknäppar i februari. Så kan elvintern beskrivas.

– Det var några ansträngda situationer, men hanterbara, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe med anledning av myndighetens årliga rapport om hur den kommande vintern bedöms bli.

Totalt sett är Sverige en stor nettoexportör av el, men ibland behövs import för att klara behovet när det blir extra kallt. Sammantaget bedöms det bli effektbrist "långt under en timme" totalt sett kommande vinter, enligt analysen, det vill säga när inte heller importen räcker till.

Det är då bland annat de extrainsatta oljekraftverken kan tas i bruk.

Större svängningar

Vindkraften byggs ut i hög fart. Och på kort sikt väntas den tillkommande elkraften öka snabbare än förbrukningen. Men vind är oberäknelig. Att ha en massa fler vindsnurror hjälper föga om det inte blåser – elsystemet blir känsligare. Likadant ser det ut i grannländerna som också satsar på vindkraft. Tillförlitligheten från importen minskar då.

– Det kommer att vara mer volatilt, även i priserna. På längre sikt gäller det att få till bättre utlandsförbindelser, och mer nätinvesteringar, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Men det räcker inte, mer elproduktion måste till och då även i form av väderoberoende ström. Det kan vara mer kärnkraft, kraftvärme, biogasanläggningar eller vattenkraft. Men Lotta Medelius- Bredhe aktar sig noga för att rangordna i den politiskt känsliga frågan. Elproduktion är dessutom inte Svenska Kraftnäts ansvar.

Pengar att hämta

Men det går även att balansera med en smartare, mer flexibel användning också, som exempelvis att förmå elbilsägare att ladda på natten när uttaget generellt är lägre.

– Jag tror det är en marknad som kommer att växa, det finns ju dessutom pengar att tjäna, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Jämfört med den gångna vintern kommer vissa förbättringar att ha skett när kylan kommer tillbaka, bland annat den rejält försenade sydvästlänken, som nu äntligen ska fungera efter sommaren, är det tänkt.

– Det kommer att förbättra stabiliteten i södra Sverige, säger hon.

Ytterligare förbindelser mellan Norge och Tyskland bidrar också, men tenderar samtidigt att ge högre elpriser för svenska kunder när den från början nordiska billigare elen kopplas samman i större utsträckning med elmarknaden på kontinenten.

I Svenska Kraftnäts rapport ingår också en bedömning av sommaren, som bedöms bli mindre kritisk än i fjol då fler underhåll av kärnkraft och elnät rullade samtidigt.

Olle Lindström/TT

Fakta

Totalt producerades 159,9 TWh el i Sverige under förra året,

varav vattenkraft stod för 71,2 TWh

kärnkraft 47,3 TWh

vindkraft 27,6 TWh

övrig värmekraft 12,8 TWh

solkraft 1,0 TWh

Elanvändningen i Sverige uppgick till 134,9 TWh, varav nätförluster 12,4.

Nettoexport, export minus import, samlat under året: 25,0 TWh

Källa: Energiföretagen