ARBETSKRAFTSINVANDRING

Så kan nya lönekraven slå mot vården

Arbetsmarknad (TT)

Ungefär 5 000 personer inom Sveriges kommuner och regioner har en lägre lön än regeringens nya golv för arbetskraftsinvandring.

Nu riskerar hundratals vårdbiträden och undersköterskor utvisning.

– Det kommer slå brett över våra verksamheter och det kan få allvarliga konsekvenser, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson.

Från och med nästa vecka är 27 360 kronor (80 procent av medianlönen) den lägsta månadslönen som gäller för personer som kommer till Sverige för att arbeta. Det är en åtgärd som regeringen gör bland annat för att stoppa oseriösa arbetsgivare och för att arbetskraftsinvandringen ska vara till högavlönade, kvalificerade jobb.

Men det får stora konsekvenser, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson. Äldreomsorgen och andra serviceyrken inom exempelvis kommunerna kommer att drabbas hårt, enligt honom.

– Oftast är det i kommuner där man redan har svårt att rekrytera. Det är 200 kommunanställda som riskerar utvisning bara i Skellefteå, det är jättemånga. Bara 20 personer i en liten kommun kan göra enorm skillnad, säger han.

Välfärdsyrken drabbas

När Anders Henriksson ser på kommuner och regioners verksamheter är det serviceyrken som kommer drabbas värst: äldreomsorg och skola.

– Det är ju de områden och de yrken som är våra välfärdsyrken. Så det kommer att slå brett över våra verksamheter och påverka mycket.

Olof Åslund är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är knuten till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och har forskat kring migration.

Han säger att det är svårt att spekulera i vilka konsekvenser det höjda lönegolvet kommer att ge.

– Men forskare i Sverige har en intressant reform framför sig i och med att politikerna höjer golvet med en betydande summa. Det påverkar betydligt fler än tidigare medan det kanske inte påverkar andra alls.

"Staten ska inte bestämma"

Anders Henriksson på SKR tycker att det på svensk arbetsmarknad ska vara svenska kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackorganisationer som ska gälla och att staten inte ska bestämma lönenivåer.

– Jag tycker att det är så viktigt att hålla fast vid att vi har en modell som vi slåss för i ett Europaperspektiv. Att då gå in och göra statliga löner, golv, riskerar att ta undan möjligheterna för oss att fortsätta ha en svensk modell.

Fackförbundet Kommunal i Umeå har också reagerat på regeringens lönekrav. De vill att dess medlemmar ska upp i minst samma nivå och har kallat Umeå kommun till förhandlingsbordet, vilket Kommunalarbetaren skrev förra veckan.

– Regeringen har satt en summa på vad som är god försörjning. Vi måste agera på det, sade sektionsordförande Ethel Henriksson till facktidningen då.

Att lönegolvet för arbetskraftsinvandring skulle kunna bli en vägledning till arbetsgivarna och att det på lång sikt kan innebära att fler får höjda löner ser Anders Henriksson inte positivt på.

– Det skulle förstöra den svenska modellen. Det regeringen går in och föreslår är egentligen ett statligt lönegolv. Det är helt fel väg att gå.