ELKRISEN

Energimyndigheten: Så blir elpriset i vinter

Från skyhöga kostnader i vintras till rekord i negativa elpriser i somras. Frågan många ställer sig är hur dyr hösten och vintern blir. Kaj Forsberg, marknadsanalytiker på Energimyndigheten, har både bra och dåliga nyheter.

Kaj Forsberg menar att försörjningssituationen inför den kommande vintern ser väsentligt ljusare ut än den gjorde vid motsvarande tid 2022.

Detta beror på en rad faktorer. Framför allt ser situationen i Europa bättre ut, vilket har en stor påverkan även på Sveriges priser, framför allt i de södra delarna.

– Ur flera aspekter är det en stabilare situation i år. Det som i stor utsträckning drev upp elpriset förra året var situationen i Europa. Det var höga gaspriser samtidigt som en stor del av Frankrikes kärnkraft inte fanns tillgänglig, vilket skapade ett stort underskott, säger Kaj Forsberg.

– Idag är gaspriset lägre och kärnkraften i Frankrike ser ut att kunna leverera mer el under hela vinterperioden. Det är den stora skillnaden jämfört med i fjol.

Finsk kärnkraftsreaktor gör skillnad

Även i Norden ser förutsättningarna mer gynnsamma ut. Den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 togs i drift i april i år, vilket inneburit en kraftig förstärkning av den finska och nordiska kraftbalansen samt generellt lägre elpriser i Finland.

Samtidigt har det tillkommit betydande mängder ny vind-och solkraftsproduktion i såväl de nordiska länderna som i Europa som helhet. Det verkar dessutom som att svenskarna dragit ner på sin elförbrukning sedan prischocken ifjol. Hittills under 2023 är energiförbrukningen 7 procent lägre än under ett genomsnittligt år.

– Det kan låta lite men det gör ganska stor skillnad, säger Kaj Forsberg.

– Dessutom är vattenmagasinen till vattenkraften mer välfyllda i både Norge och Sverige jämfört med ifjol. Så nästan alla parametrar är något eller tydligt bättre än det var för ett år sedan.

Marknaden fortfarande volatil

Även om situationen ser bättre ut i år varnar Kaj Forsberg för att priserna kan komma att sticka i väg under enskilda dagar, veckor och eller till och med en månad. Det beror framför allt på gaspriserna i Europa samt väder.

– Europeiska gaslager är välfyllda nu men de är inte dimensionerade för att täcka hela behovet för en hel vinter. Vi har nyligen sett hur hotande strejker på stora LNG-anläggningar i Australien tillfälligt tryckte upp gaspriset, trots välfyllda lager. Nu när vi inte har samma tillförsel från Ryssland som vi haft tidigare är balansen skörare, säger han.

– Det är också, som alltid under vintrarna, betydelsefullt hur kallt det blir och under hur lång period. Ett par kalla veckor i sträck gör att uppvärmningsbehovet ökar. Om det blåser mindre blir det också mindre produktion, men med välfyllda vattenlager kan vi kompensera med mer vattenkraft under de perioderna.

Mindre risk för stora skillnader i landet

Vad gäller de extrema skillnaderna som uppstod i pris mellan norra och södra Sverige under stora delar av 2022, konstaterar Kaj Forsberg att marknaden i dagsläget inte räknar med att lika stora differenser kommer att uppstå denna vinter.

– Läget och prisnivån i Europa påverkar framför allt de södra delarna. Är situationen och prisbilden i norra Europa mer stabil så blir priserna här jämnare över hela landet, säger han.

– Just nu, i slutet av september, värderar marknadens aktörer differensen mellan elområde 1 och 4 till 30-60 öre/kWh i snitt under perioden oktober – mars. Detta är betydligt lägre än skillnaderna vi såg i spotpriserna från hösten 2021 fram till slutet av 2022.

Samtidigt som årets vinter har goda förutsättningar för en stabilare elmarknad än förra året är många oroliga för framtiden. Till exempel varnar Svenska Kraftnät för en alldeles för dålig kraftbalans kommande vintrar. Detta till följd av industrisatsningar i norr som kommer använda stora mängder el.

”Det finns en stor osäkerhet i exakt när i tid de nya anläggningarna tas i drift.”

Energimyndigheten delar Svenska Kraftnäts bild att efterfrågan på el kommer att öka väsentligt de kommande decennierna, berättar Kaj Forsberg.

– Vi delar deras analys att det är väldigt mycket ny förbrukning som planeras att anslutas till elnätet med de här stora industrietableringarna. Men det finns en stor osäkerhet i exakt när i tid de nya anläggningarna tas i drift.

– Vi har ett lite mer dämpat scenario än Svenska Kraftnät avseende utvecklingen av efterfrågan. Vi använder våra scenarier på lite olika sätt och har olika behov. Den stora frågan är hur snabbt det energiöverskott vi har idag kommer ätas upp av industrisatsningarna, och det är svårt att svara på. Det beror inte heller bara av vad som händer inom Sveriges gränser, utan också på utvecklingen av utbud och efterfrågan i länderna omkring oss.

Kaj Forsberg menar att det är mer komplicerat än att mycket ny elförbrukning per definition leder till stora underskott.

– Det beror på hur mycket ny produktion vi också kan få på plats under motsvarande tidsperiod. Där är tillståndsprocesserna en viktig del. Många privatkunder och näringsidkare ser idag över sin användning på ett mer medvetet sätt eller skapar sin egen produktion med hjälp av solkraft. Det är mycket rörelse i marknaden på många nivåer, och många som tittar på olika typer av lösningar, avslutar Kaj Forsberg.