RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Så agerar bankerna nu – fler höjningar väntar

Ekonomi (TT)

Efter Riksbankens senaste räntebesked har flera banker meddelat högre boräntor – och fler höjningar lär komma. Men hur höga kommer de att bli? Det beror bland annat på hur mycket sparräntan höjs, enligt chefsekonomen Robert Boije.

Riksbanken har höjt styrräntan ovanligt snabbt det senaste året. Från 0 till 3,75 procent på drygt ett år. Och räntan på bolånen har följt efter. I mars var snitträntan för nya bolån med bindningstider på 1–5 år över 4 procent för första gången sedan december 2011, enligt siffror från SCB.

Sedan dess har flera banker höjt sina boräntor ytterligare, och bedömare spår att de rörliga boräntorna når över 5 procent i vinter. Men det är inte bara styrräntan som avgör, säger statliga banken SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

– Normalt sett går den rörliga räntan upp när Riksbanken förändrar styrräntan, det finns alltid ett klart samband däremellan. Men det vi har sett under det senaste halvåret eller senaste året sedan de började höja räntan, det är att framför allt storbankerna har valt att inte höja sin rörliga bolåneräntor helt i linje med Riksbankens höjning.

Hållit nere sparräntan

En orsak är att de har hållit nere räntorna på sparkontona i stället, säger Boije.

– De har gjort goda vinster trots att styrräntan har gått upp. Det beror på att man har hållit nere kostnaderna för inlåningen för att finansiera utlåningen.

Men på senare tid har bankerna höjt sina sparräntor på löpande band. Det har blivit konkurrens mellan bankerna när det gäller sparräntor, säger Boije, vilket kan innebära att bolånen ökar mer för att bankerna ska kunna behålla sitt räntenetto, alltså skillnaden mellan inlåningsränta och utlåningsränta.

Prutmånen minskat

Samtidigt har bankkundernas förhandlingsutrymme på boräntan minskat, enligt Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

– Bankernas vinstmarginaler är lägre, vilket innebär att utrymmet för oss som konsumenter och kunder att pruta på våra bolåneräntor har minskat för att bankernas kostnader också har ökat.

Åhrman spår att Riksbanken kommer att sänka räntan under andra kvartalet 2024. Men det är inte säkert att bankerna följer efter, säger hon. Åtminstone inte direkt.

– Bankerna agerar nog inte i lika snabb takt. Deras kostnader är fortfarande höga.

"Tvingas sänka nästa år"

SBAB spår en sänkning av såväl styrräntan som bolåneräntor relativt snart. Robert Boije tror att de rörliga bolånen är nere på 3,5 procent under 2025.

– Vi är en av få som ändå tror att Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan hyfsat tidigt nästa år. Om vi får rätt där kommer det definitivt leda till lägre bolåneräntor.

Och snart kan det vara läge att binda sin bolåneränta, tror Shoka Åhrman.

– Vi tror att vi inledningsvis kommer ha en period av högre rörliga räntor men att de långa, bundna räntorna backar. Men ett generellt tips är att inte lägga alla ägg i samma korg, man kan välja att binda en del av lånet för att ha en större riskspridning.

"Rösta med fötterna"

TT: Vad ska man som bolånekund ställa in sig på för långsiktig ränta?

– Det är förstås svårt, vi har haft jättelåga räntor under 10 år, inte ens Riksbanken trodde att räntan skulle öka så mycket som den gjorde. Men man ska vara förberedd på att man kommer få en period med räntor på kanske 4 procent. På kort sikt kan det gå upp till 5 procent, säger Robert Boije.

– Men man ska inte tro som bolånekund att man kommer få lika låga räntor som vi hade för några år sedan, det går inte utesluta att det blir så, men man ska inte utgå från det, man ska ta höjd för att vi kommer få väsentligt höjda räntor.

TT: Vad ska man tänka på som bankkund?

– Om jag vore både bolåne- och sparkund då skulle jag verkligen rösta med fötterna. Jag skulle se var får jag bäst sparränta, och var får jag bäst ränta på mina lån. Ju mer aktiva kunderna är, både sparkunder och bolånekunder, ju större konkurrens blir det mellan bankerna och på så vis kan man hålla nere räntorna, säger Boije.

Annika Andersson/TT