DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Varning: Akut materialbrist i svensk industri

Bild: Thomas Johansson/TT / Mostphotos

Det handlar inte längre bara om halvledare. Bransch efter bransch varnar för en skenande materialbrist som kommer att sätta spår i ekonomin under hela året. Experter som TN har talat med varnar för inflation och företagen kämpar för att hantera prisuppgångar på råvaror på upp till 40 procent. ”Det är ett exceptionellt läge”, säger företagaren Sandra-Stina Vesterlund till TN.

Den svenska ekonomin har hamnat i ett speciellt läge. I några branscher kämpar företagen fortfarande för sin överlevnad medan andra befinner sig i en glödhet konjunktur.

Men den är kanske lite väl het. Det är inte bara den väldokumenterade halvledarkrisen som leder till stora problem för svensk fordonsindustri. Tidningen Näringslivet har tidigare berättat om materialbrist och skenande priser på trävaror.

Slår mot industrins hjärta

Nu kommer oroande rapporter från fler branscher. Företag som sysslar med plast och kemi, wellpapp, stål och metall vittnar om stor materialbrist samt ökande priser. Problemen är akuta, och många som TN har talat med, experter så väl som företagare, befarar att de kan fortgå in i höstmörkret.

– Det är ett extremt problematiskt läge inom industrin vad gäller materialbristen, säger Annika Cederfeldt, ansvarig för näringspolitisk utveckling på Handelskammaren i Jönköpings län. Hon har en god inblick i hur näringslivet mår i regionen där bland annat den svenska industrins hjärta, Gnosjöbygden, ligger.

Annika Cederfeldt, ansvarig för näringspolitisk utveckling på Handelskammaren i Jönköpings län.

I den konjunkturmätare som handelskammaren återkommande gör svarade 63 procent av industriföretagen i april att de har drabbats av materialbrist de senaste sex månaderna. 75 procent av företagen ser att de inom en sexmånadersperiod kommer att drabbas av brist i inkommande material.

– Det handlar om extremt ökade kostnader för företagen när leverantörerna av råvaror ökar sina priser rejält, säger Annika Cederfeldt.

– Det vi ser är en industri som går bra men som har skjutit på sina investeringar under pandemin. Nu är de redo att investera, men materialbristen och de ökade kostnaderna gör att de kan komma att skjuta på dem ytterligare, att de inte anställer i den utsträckning som de egentligen har behov av enligt orderingång.

70 procent har drabbats

I Gnosjöbyggden återfinns flera industriföretag som kan plast väldigt bra. De förser, som underleverantörer, i sin tur andra industriföretag med viktiga plastkomponenter och produkter.

Sju av tio svenska kemi-, plast- och gummiföretag har på olika sätt påverkats av en eskalerande brist på plastråvara, enligt branschorganisationen IKEM:s undersökningar. Av de drabbade företagen uppger nästan 90 procent att de har svårt att få tag på platsråvara och 60 procent uppger att priset på plastråvaran har ökat kraftigt.

Sandra-Stina Vesterlund, vd på Doxa. Bild: Patrik Svedberg

Mitt i Gnosjöregionen ligger Värnamoföretaget Doxa Plastics med en omsättning på 200 miljoner kronor per år och 30 anställda. Företagets vd Sandra-Stina Vesterlund är orolig trots att hennes företag för ögonblicket kan hantera materialbristen bättre än många andra plastföretag. Hon exemplifierar med konkurrenter i Italien som har tvingats stänga verksamheter tillfälligt, precis som svensk fordonsindustri har fått hantera bristen på halvledare.

Aldrig varit med om något liknande

Ändå har Doxa Plastics tvingats att gå ned till treskift för att företaget inte får tag på plastråvara.

– Jag vill säga att det är ett exceptionellt läge. Stig Claesson, vår ägare, har varit i branschen i 30 år och han säger att han inte har varit med om något liknande, säger Sandra-Stina Vesterlund.

Liksom Annika Cederfeldt vittnar Sandra-Stina Vesterlund om att det här inte bara är ett problem för plastindustrin; hon nämner branscher som stål, trävaror och wellpapp som några exempel. Och drabbas en industri får det snabbt ringar på vattnet. Hon exemplifierar med byggbranschen som använder både plast och trä i sin produktion.

Välkända Malmöföretaget Tepe Munhygienprodukter har liknande problem som Doxa Plastics. Företaget märker av pandemins effekter i praktiskt taget alla typer av inköp, framförallt silikon, plastgranulat, kartong och bland hållbara material som till exempel granulat från sockerrör. Ännu så länge har företaget dock lyckats hålla igång produktionen, enligt Dennis Roslund, Supply Chain Manager på Tepe Munhygienprodukter.

”Vi har sett helt okontrollerade prisökningar”

Jakob Hirsmark, som har en god inblick i flera branscher eftersom det företag som han är partner i, Expense Reduction Analysts, ERA, arbetar med att hjälpa företag med just inköp. Han bekräftar att materialbristen slår hårt och brett.

– Vi har sett helt okontrollerade prisökningar i vissa segment. Bristsituationer har lett till att det i princip blivit huggsexa om vissa råvaror, säger han.

Orsakerna till den akuta materialbristen är alltså intimt sammankopplade med den särpräglade ekonomi som har uppstått under pandemin med stopp i transporter, containerproblematik och svängningar i efterfrågan och utbud.

Kristher Svensson, logistikchef/inköpschef på Swedish Match Industries.

Ett sätt att förstå den komplexa situationen är att exemplifiera med bristen på paraffin som exempelvis Swedish Match Industries är beroende av vid produktionen av tändstickor. I början av pandemin bromsade världens oljeraffinaderier sin produktion av bland annat paraffin när efterfrågan rasade på oljebaserade produkter.

– Men många av de företag som använder paraffin har inte drabbats av pandemin, utan har istället ökat produktionen. Minskat utbud på paraffin, alltså, samtidigt som efterfrågan ökat från vissa industrier. Detta leder till underutbud, leveransosäkerhet och prisökningar på marknaden, säger Jakob Hirsmark.

Priset på paraffin har ökat med 30 procent sedan årsskiftet, bekräftar Swedish Match Industries. När det gäller kartong för tändsticksaskarna ser företaget en prisökning på 8 procent, tejp har blivit 30 procent dyrare och för träpallar har priserna gått upp med bortåt 40 procent, enligt Kristher Svensson, logistikchef/inköpschef på Swedish Match Industries.

David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen, talade i en tidigare TN-artikel om flera samverkande faktorer:

– Just nu är det en enorm efterfrågan på träråvaror. Det beror på flera saker. I Kanada som brukar exportera mycket till USA har man haft problem med granbarkborre och samtidigt införde Trump tullar på kanadensiska träråvaror. Där har det öppnats en marknad för svensk export till USA. Jag har pratat med sågverk som berättar att de får dubbelt så mycket betalt från USA jämfört med Sverige. Kombination av ökad efterfrågan och minskad tillgång har fått priserna att stiga med åtminstone 40 procent.

Så allvarligt är inflationshotet

Men hur stor är risken för att flaskhalsarna i ekonomin och de skenande priserna får följden att inflationen ökar?

Annika Winsth, chefekonom på Nordea Bild: Dan Coleman

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, har precis som alla ekonomer noterat materialbristen. Hon menar dock att vi måste snegla på USA för att förstå hur stora riskerna för inflation är.

– Riskerna har inte varit så stora som nu på länge, men för att vi ska få en varaktig inflation måste vi ha större löneökningar. Det finns tendenser till det i USA, säger hon.

Hon hänvisar bland annat till president Joe Bidens planer på att höja minimilönerna.

– Men Sverige och EU befinner sig i en annan situation. Vi har klart högre minimilöner redan idag och jag tror inte att vi får se något större tryck på lönerna i närtid. Det är dessutom så att för att inflationen ska ta fart måste råvaruprisökningarna gå vidare till konsumentledet. Det är ofta svårt då vi lever i en global och transparent värld. För svensk del förväntas även kronan hålla emot inflationsimpulserna. Hittills har inte de ökade priserna slagit genom i någon större bemärkelse, säger Annika Winsth.

Var inte beredda

Men Carl Eckerdahl, chefekonom på IKEM, är inte lika övertygad. Han menar att företagen var helt oförberedda på kraften i uppgången.

– En tredjedel av plast- och kemiföretagen lyckades inte ens i början av januari förutse hur mycket bättre det första kvartalet skulle bli. Det visar hur oförberedda vi var på den här svingen upp, säger han.

– Och det här visar ju bara hur plast- och kemiföretagen ser på utvecklingen. På ett aggregerat globalt plan är det på samma sätt. Det är en synkroniserad rivstart av den globala ekonomin.

”Det finns gränser för hur länge som ett industriföretag kan agera stötdämpare”

Majoriteten av företagen i den bransch som Carl Eckerdal representerar får inte fatt i tillräckligt med råvara för att producera det som krävs.

– Det finns gränser för hur länge som ett industriföretag kan agera stötdämpare. Till slut måste de få kompensation för de kostnadsökningar som de upplever, säger han.

Ser en klar risk

Han ser en klar risk för ökad inflation under andra halvåret med tanke på det ökade kostnadstrycket på råvara över hela värden, den ökade efterfrågan globalt tillsammans med stora logistikstörningar.

– Risken är att vi får en ökad inflationsimpuls på grund av breda råvaruuppgångar, det tycker jag är fullt rimligt att räkna med under andra halvåret. Men sedan är det svårt att exakt säga vilka nivåer vi hamnar på. Det beror på hur tjänstenäringar reagerar på det kommande ”kosläppet” då människor vågar konsumera tjänster igen. Förmodligen blir det en efterfrågan som överstiger utbudet även vad gäller ”upplevelsekonsumtion” i höst.

– Det är det som är min poäng, jordmånen för att få genom prishöjningar är optimal just nu. Att vi inte skulle få se en ökad inflation mot denna bakgrund är svår att förstå tycker jag, säger Carl Eckerdal.