BOMARKNADEN

Dystra byggprognoser sågas – läget ännu värre

Byggkrisen i Sverige kan vara värre än redan befarat, enligt en analys från SBAB. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

De mörka prognoserna om bostadsbyggandet i Sverige borde egentligen vara ännu dystrare. En analys från SBAB bedömer att krisen är värre än befarat. ”Olyckliga omständigheter har gjort att en omvärdering av läget är nödvändig”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Enligt SBAB:s nyproduktionsindexet HMI för årets första kvartal är nuvarande byggberäkningar från regeringen, Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Boverket, liksom SBAB själva, kraftigt överskattade.

– Ränteuppgången, höga inflationen som urholkat hushållens köpkraft och ökade byggkostnader har snabbt försämrat hushållens möjligheter att efterfråga nyproducerade villor och bostadsrätter, säger Robert Boije, SBAB:s chefsekonom.

Indexet ställer utbudet mot den beräknade efterfrågan där den senare tar hänsyn till bostadsköparnas betalningsförmåga.

Analysen visar att trenden mot underskott på nya villor, men även bostadsrätter, för Sverige som helhet, på kort tid har förbytts i en trend mot överskott.

– Inget talar just nu för att vi de närmaste två åren kommer att ha en byggtakt som matchar ökningen i antalet hushåll. Det fördröjer också tiden för att bygga bort den initiala bostadsbristen, säger Robert Boije.

Drar i handbromsen

Han lyfter fram andra parametrar som bidrar till de försämrade utsikterna.

– Det är långa ledtider i bostadsbyggande. Om byggarna ser att det inte säljs några bostäder drar man i handbromsen och redan påbörjade projekt skjuts på framtiden – en kedjereaktion uppstår, vilket vi ser redan nu.

SBAB:s tidigare prognos över antalet påbörjade bostäder för 2023 låg på 33 000, vilket ligger i linje med ovan nämnda prognosmakare. I början av juni reviderade Boverket ned sin prognos till 27 000.

Men det kan alltså visa sig vara alldeles för optimistiskt.

Utifrån den senaste statistiken går det inte att utesluta att antalet påbörjade bostäder i år hamnar en bra bit under 20 000, i värsta fall runt 15 000, befarar Robert Boije.

– Då är vi tillbaka på 1990-talets krisnivåer. Och det aktuella bokningsläget är lägre än när det var som värst under pandemivåren 2020, säger han.

SBAB bedömer att en byggtakt på cirka 35 000 bostäder per år är nödvändigt för att uppnå en mer jämn byggtakt som är anpassad till befolkningsutvecklingen.

Tvära kast

– Bostadsbyggandet är väldigt konjunkturkänsligt. De tvära kast vi nu haft med först en snabb uppgång i bostadsbyggandet med extremt låga räntor och det nu förväntade stora fallet borde leda till eftertanke, säger Robert Boije.

Att bostadsminister Andreas Carlson (KD) kallat till sig för företrädare från byggbranschen för ett möte på tisdag ser han som positivt.

– Det skickar en viktig signal från politiskt håll att man tar situationen på allvar. Man behöver slå ihop flera kloka huvuden och titta på vad både staten och kommunerna kan göra.

Joakim Hugert Lundberg/TT

Fakta

SBAB Booli Housing Market Index (HMI) är ett bostadsmarknadsindex som speglar läget i nyproduktionen av olika bostadstyper i alla de områden i Sverige där det finns tillräcklig försäljningsstatistik.

Indexet mäter hur utbudet av nya bostäder och priserna på dessa förhåller sig till den beräknade efterfrågan med hänsyn tagen till bland annat hushållens köpkraft på respektive ort (inkomstfördelningen), preferenser för olika boendeformer och flyttmönster.

Utbudet beräknas utifrån antalet påbörjade bostäder och osålt lager.

Källa: SBAB.