SVENSKA FORSKNINGEN

Så ska Sverige höja FoU-insatserna – ”Vår framgångshistoria ingen naturlag”

Muriel Beser Hugosson, rektor på Högskolan i Skövde, Sara Mazur, ansvarig för strategiska satsningar på Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv. Bild: Pressbild

Ett ökat samarbete mellan näringsliv och akademi är avgörande om Sverige ska bibehålla sin status som innovationsland. Det menar flera forskningsföreträdare i samband med ett seminarium hos Svenskt Näringsliv.

I Sverige har forskning och innovationer gått som en röd tråd genom hela vår historia. Tack vare vår förmåga att fostra entreprenörer och forskare har vi lagt grunden för globala företag som SKF och Ericsson. Men insatserna höjs i takt med den växande globala konkurrensen. De senaste 20 åren har satsningarna på kunskap och forskning runtom i världen tredubblats. Samtidigt står vi inför nya klimatutmaningar, krav på energiförsörjning och digitalisering.

– Det kräver otroligt stora satsningar och forskning och innovation inom kärnkraft, vindkraft, energilagring och artificiell intelligens. Vi måste nog vara lite ödmjuka ändå. Vår framgångshistoria är ju inte på något sätt en naturlag, säger Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv, vid inledningen av seminariet.

I dag står näringslivet för två tredjedelar av satsningarna på forskning och utveckling, FoU. Om Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt i framtiden behöver vi se ett tätare samarbete mellan näringslivet och akademin. På så sätt säkras också rätt finansiering på rätt plats. Viktigt är också att behovet får gehör hos forskningspolitiken för att skapa rätt forskningsklimat, regelverk och skatter.

Brygga gapet

Hos läkemedelsjätten Astra Zeneca går 22 procent av omsättningen in i FoU. Enligt Anna Sandström, Senior Director, Science Policy and Relations kräver det en stark koppling mellan forskare och industrin. Framöver behöver vi hitta nya sätt att brygga gapet mellan de två världarna.

– För forskare i akademin finns det en högre tröskel och längre startsträcka att samarbeta med företag än att samarbeta med sina kollegor i akademin. Det krävs mer öronmärkta anslag för att stimulera forskning i samverkan, säger hon.

Sara Mazur, ansvarig för strategiska satsningar på Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, menar att det finns förbättringspotential i Sverige för en större överlappning mellan industri- och forskningsvärlden.

– Det handlar inte bara om att universiteten ska förstå och samarbeta på industrins villkor utan också om att industrin måste satsa mer på grundforskning, anställa en större andel forskare och vidareutbilda personal. På så sätt kan samarbetet flyta på bättre, säger hon.

Bild: Mostphotos

Den färska rapporten Företagen som finansiärer och utförare i det svenska forskningssystemet som står till grund för seminariet, tar tempen på hur Sverige står sig idag inom FoU-området.

– Från 2013 har satsningarna växt från 86 miljarder kronor till 123 miljarder 2019. Sen har det satsats ytterligare 10–15 miljarder i de senaste mätningarna, menar Magnus Lagerholm, analytiker vid Vetenskapsrådet och medförfattare till rapporten.

Forskningens tre faser

FoU kan delas upp i tre faser, grundforskning, tillämpad forskning eller utvecklingsverksamhet. Av dessa har de största andelsökningarna gått till grundforskningen, som utgör den dominerande forskningen i universitets- och högskolesektorn. De branscher där forskningen dominerar är läkemedel, elektronik och transport.

– Det är särskilt F:et i företagens FoU som har ökat, från 1,6 miljarder kronor 2013 till 7,5 miljarder 2019. Utifrån ett vetenskapsperspektiv känns det väldigt spännande att det investeras mycket i grundforskningen. Kan man koppla ihop det här med att skapa dialog, relationer och förståelse mellan företag och akademi, kanske vi kan få en uppväxling på det här området, säger han.

I en presentationsbild, som visar ett nystan av sammanvävda streck och noder, förklarar Magnus Lagerholm hur samverkan, i form av ekonomiska transaktioner, ser ut idag mellan företag och akademin. Bilden visar att det framför allt går en strid ström pengar till och från de tekniska högskolan KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg och även Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett annat utmärkande kluster är Högskolan i Skövde, hem för ett växande kompetensnav för elektrifieringen av den västsvenska tillverknings- och fordonsindustrin.

– Med tanke på att Högskolan i Skövde är ett litet lärosäte som får ett forskningsanslag på 67 miljoner kronor om året, är det glädjande att se att vi klarar av att samverka och växla upp våra medel och göra skillnad. Jag är också glad över att rapporten föreslår att man ska driva det här vidare, säger Muriel Beser Hugosson, rektor på Högskolan i Skövde.

Finns fler mått på samverkan

Trots rapportens pedagogiska statistik måste vi också ta hänsyn till andra indikationer än mätbara ekonomiska transaktioner för att förstå hur högskolan samarbetar med näringslivet, menar rektorn.

– För oss kan det handla om att vi delar på utrustning, bygger upp gemensam infrastruktur och lånar ut personal och kompetens. Det skulle man också kunna fördjupa sig i, säger hon.

”Som lärosäten har vi faktiskt en unik roll i att utbilda både forskare och arbetskraft till näringslivet.”

För att ge ytterligare en korrekt bild av forskningssystemet är det också viktigt att definiera samhällsaktörernas olika roller och förstå hur det i sin tur påverkar samarbetsförmågan.

– Som lärosäten har vi faktiskt en unik roll i att utbilda både forskare och arbetskraft till näringslivet. Samtidigt är vi en myndighet och då finns det mycket lagstiftning som begränsar oss i vissa typer av samverkan, säger Muriel Beser Hugosson.

Andra branscher bör lyftas

En annan fråga som lyfts av Sara Mazur på Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, är hur forskningen ser ut hos andra branscher. Vi bör inte glömma att det sker stora omställningar på flera håll.

– Jag skulle ju gärna se att andra branscher klev fram här. Var är skogsindustrin som är en jättestor exportkälla till Sverige? Var är materialindustrin? Företagen skriker efter materialkompetens men de syns inte här. Jag skulle hemskt gärna se att vi får en bredare bild av de industrier som är med och samarbetar, säger hon.

Liknande tongångar kommer från Anders Söderström, rektor på KTH, som menar att det finns många andra branscher som har en stark kommersiell drivkraft. Det kan handla om livsmedelssektorn, jordbruk, konsumentvaruindustrin, offentliga tjänster, fastigheter och vårdtjänster.

– Jag tycker att det här är en bra och intressant beskrivning av det svenska forskningssystemet och jag tror och hoppas att det kommer att ha betydelse för forskningspolitiken framöver, säger han.

Han efterfrågar också mer satsningar som kopplar ihop grundforskning och tillämpad forskning, som är ett kännetecknande drag för tekniska högskolor.

– Det finns en ganska stark och självklar koppling mellan den forskning som genomförs inom den nya innovativa, konkurrenskraftiga industrin och tillämpningarna i olika typer av industriella eller tjänsteföretag. Det teknikvetenskapliga forskningsområdet med fokus på framtidens infrastruktur, AI och maskininlärning, behöver uppmärksammas mer både i finansieringssystemet och i nationell politisk prioritering, säger han.

”Vi har varit duktiga, vi måste fortsätta vara duktiga.”

Sara Mazur slår också ett slag för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse arbete inom forskningsarenor, där företagen och akademi möts och tillsammans identifiera nya spännande forskningsområden och skapar nya samarbeten.

– Vi tror att det också är ett sätt att stimulera flera företag att satsa mera på grundforskningen och på så sätt komma närmare akademin. Det är det som krävs för att vi ska få ett ännu bättre flöde. Det tror jag är en jätteviktig framgångsfaktor för Sverige. Vi har varit duktiga, vi måste fortsätta vara duktiga, säger hon.