FRIHANDELNS FRAMTID

USA-stöd oroar vid EU-toppmöte

Inom EU är oron stor över konsekvenserna av det stora stödpaketet IRA som USA:s president Joe Biden fick igenom tidigare i år. Arkivfoto. Bild: Patrick Semansky/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

"Rättvisa spelregler" efterlyses av EU-ledarna i det ekonomiska samarbetet över Atlanten. Oron är stor för vad USA:s stora inflationspaket IRA ska betyda för konkurrensen.

Det stora USA-paketet som blev klart tidigare i höstas har omgärdats av allt större diskussioner i Bryssel på senare tid. Mångmiljardpaketets stöd till grön omställning hyllas visserligen – samtidigt som det väcker oroliga miner.

Många befarar att USA:s subventioner ska snedvrida konkurrensen till EU:s nackdel och även locka över europeiska företag att verka på andra sidan Atlanten i stället.

– Vi gläds över pånyttfödda amerikanska intressen för att delta i klimatarbetet men är också bekymrade över risken för konkurrenssnedvridning mellan europeiska företag och amerikanska företag, sade statsminister Ulf Kristersson (M) vid EU-toppmötet i Bryssel.

– Då kan man inte bara sitta och titta på. Då måste man fråga sig vad Europa kan göra för att minska risken för snedvriden konkurrens?

Fond i sommar?

Flera länder efterlyser motsvarande stora statsstöd från EU.

– Vi behöver ha ett svar för att behålla en jämlik konkurrens. Vi behöver snabbt förenkla våra regler och ett makroekonomiskt svar och en hjälpnivå som på europeisk och nationell nivå åtminstone ligger i samma linje som vad amerikanerna gör, sade Frankrikes president Emmanuel Macron i Bryssel.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggar i ett brev inför toppmötet om att man till sommaren tänker lansera en egen europeisk investeringsfond för att möta konkurrensen. Det lär uppskattas av exempelvis länderna i södra Europa, men är inte populärt hos Sverige och andra mer frihandelsinriktade länder.

– Vi måste ha rimliga och rättvisa spelregler. Det tror jag att alla förstår. Sedan tror jag det är viktigt att säga att på den långa sikten så är det inte statsstöd som kommer att skapa konkurrenskraftiga europeiska företag, sade Ulf Kristersson.

Förslag i januari

EU-länderna är ändå överens om att i första hand fortsätta diskutera med USA om effekterna.

– För att plädera för undantag i samma stil som USA har gett till exempel till Kanada och Mexiko, berättade rådsordförande Charles Michel på presskonferensen efteråt.

Även Kristersson betonar samtal och samarbete.

– Vi gillar att USA är med i klimatarbetet igen och är tillbaka på banan. Vi vill samarbeta med USA, inte gräla, sade Kristersson.

EU-kommissionen uppmanas nu att komma med förslag redan i januari på hur man kan "mobilisera relevanta nationella och EU-gemensamma verktyg och förbättra investeringsvillkoren". Till början av året efterlyses också en EU-strategi för att förbättra konkurrenskraft och produktivitet.

Ursula von der Leyen talar om bland annat enklare och snabbare statsstödsregler – men framför allt om att påskynda den gröna omställningen.

– För allt handlar om att hjälpa vår industri att gå från en dyr fossilbränslebaserad energimiljö till en förnybar miljö, som man har råd med, som är gjord på hemmaplan och som är säker, sade von der Leyen på presskonferensen.

Press på Sverige?

Diskussionen om IRA och lämpliga svar från EU lär vara intensiv under Sveriges halvår som ordförandeland i EU:s ministerråd från och med årsskiftet. Kristersson lär hamna under hårt tryck från flera kollegor som gärna vill ha europeiska subventioner.

– I grund och botten är jag skeptisk till sådana saker. Sedan förstår jag att många europeiska länder just nu är bekymrade. Om det skulle bli så att många företag lockas att komma till USA för att de erbjuder villkor som är bättre än de europeiska så finns det skäl att titta på detta, sade statsministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Maria Davidsson/TT

Fakta

USA:s stora reformpaket för att få ner inflationen (Inflation reduction act) godkändes slutligen av president Joe Biden i augusti.

Omfattande mer än 370 miljarder dollar är miljösatsningarna den stora delen i paketet, som ska hjälpa till att driva på utsläppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelättnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon. Det är den största federala investeringen som gjorts i USA på ren energi.

Dessutom ska högkostnadsskydd för receptutskriven medicin förbättras och stöd för invånare att betala sjukförsäkringar ska öka.

Det breda paketet innebär också skatteomläggningar, där en minimiskatt på 15 procent läggs på storföretag med vinster över 1 miljard dollar, och dessutom införs en skatt på 1 procent på företag som återköper egna aktier. Pengar satsas också på skatteverket IRS för att jaga skattefuskare.