Uppgörelse klar om mer till försvaret i år

Politik (TT)

Regeringen och partierna i försvarsberedningen är överens om att stärka försvaret med cirka tre miljarder mer redan i år, enligt uppgift till TT.

Det kan också bli klartecken för att göra beställningar på flera tiotals miljarder mer fram till 2030.

– Nu börjar vi närma oss, men inget är klart förrän allting är klart, sade Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna, på väg in till överläggningarna med de övriga riksdagspartierna och försvarsminister Peter Hultqvist (S) på onsdagskvällen.

Försvarsministerns och de åtta riksdagspartiernas företrädare första uppgift i förhandlingarna var att försöka komma överens om tillskott redan för innevarande år, 2022, och det verkar man ha gått i land. Förhandlingarna om tillskott för de kommande åren ska fortsätta. Men det ser ut att finnas en samsyn om att låta försvaret göra beställningar redan nu för åren fram till 2030.

– Det behöver komma till substantiella bidrag för innevarande år och signifikanta bemyndiganden för åren fram till 2030. Vi upplever att vi har drivit regeringen framför oss, sade Pål Jonson inför onsdagens förhandlingar.

Målet för förhandlingarna har varit att Försvarsmakten ska få mer pengar redan i år, antingen i vårändringsbudgeten 19 april eller ännu tidigare i en extra ändringsbudget.

Det handlar framför allt om att köpa in material som ökar försvarets uthållighet i strid. Till exempel drivmedel, lättare ammunition, reservdelar och livsmedel som kan lagras. Men det kan också handla om att anställa personal och köpa in transportfordon.

Lång lista

På Försvarsmaktens önskelista finns även tyngre försvarsmateriel som tar längre tid att införskaffa. Till exempel luftvärnsrobotar, jaktrobotar, ett förstärkt kustrobotförsvar och fler bandvagnar. Vad det skulle kosta att genomföra hela listan har inte offentliggjorts.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har i förhandlingarna framför allt velat fokusera på åtgärder som kan stärka försvaret redan i år. De mer långsiktiga satsningarna har han velat spara till de förhandlingar om ett andra försvarspaket som ska starta så fort det finns en överenskommelse om det första paketet.

I fredags lade Hultqvist ett bud som främst Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) uttryckte missnöje med. Men enligt de två partiernas förhandlare har nu försvarsministern öppnat för att ta med mer åtgärder i det första paketet.

Fler skyddsrum

Förutom militära satsningar handlar slutförhandlingarna om satsningar på det civila försvaret. Där hoppas oppositionen att få mer konkreta svar från regeringen vad de vill lägga på i pengar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har lämnat en lista till regeringen över åtgärder som kan förstärka civilförsvaret redan i år. Kostnaderna för de åtgärderna bedöms vara 1,8 miljarder kronor.

Det handlar till exempel om att stärka räddningstjänsten och befolkningsskyddet. Pengar behövs för att göra i ordning fler skyddsrum och se till att varningssignaler fungerar.

Andra exempel är stärkt skydd för elektronisk kommunikation och post. Högt på prioriteringslistan står en kommunikationssatsning för att öka den enskilde svenskens beredskap, samt pengar för att kommunerna ska kunna skynda på arbetet med att bygga upp en organisation för det civila försvaret.

MSB skriver dessutom att regeringen bör överväga att skyndsamt aktivera civilplikten. Den ska i första hand gälla personer som redan har nödvändiga kunskaper som det civila försvaret behöver.

"I ett nästa steg behöver det utredas vidare huruvida utbildning med civilplikt ska återupptas och för vilka verksamheter detta ska bli aktuellt", skriver MSB.

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT