DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Så mycket lägger svensken på julfirande

Vi lägger lite mindre pengar på julklappar i år. Arkivbild. Bild: Gorm Kallestad/NTB/TT

Ekonomi (TT)

Färre klappar i julsäcken – klimatångesten dämpar köplusten inför julen. Men julmaten tycks vara helig för svensken. Där sparas inget.

Sedan mer än tio år tillbaka låter Nordea Sifo fråga ett drygt tusental vuxna svenskar om planerna på julklappsinköp och utgifterna för julfirandet. Det visar sig att svenskarna i år tänker lägga lite mindre på julklappsinköpen än i fjol, berättar Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

– Förra året ökade julklappsinköpen. Jag uppfattar att det fanns ett behov då att kompensera för det jobbiga året då, plus att många hade ett överskott av pengar, säger hon.

Julklappsrekord i fjol

2020 svarade de tillfrågade att de tänkte lägga ungefär 4 200 kronor per person på julklappsinköp, vilket var en rekordhög summa.

– Man kanske gav julklappar förra året som kompensation för att man inte kunnat ses.

Fast i år håller vi igen. 3 900 kronor per person tänker vi lägga, enligt dem som svarat på Nordeas frågor.

– I år är ett mer normalt år än 2020. Och så är det också en kombination av att fler har klimatångest.

Klimatskäl anges som viktigt då man svarar att man tänker köpa mindre julklappar.

Julmat och pynt tänker vi dock inte dra ned på, summan de som svarat tänker lägga är densamma som i fjol, 2 600 kronor. Det gör att julen kostar totalt 6 500 kronor per vuxen.

Mest pengar lägger de mellan 30 och 49 år, de har ofta barn som de vill ska få tindra och glädjas i juletid.

– Många sitter nog i en rävsax. Julen är så mycket förväntningar, men så tänker många också på miljö och klimat.

Ingen koll

Men Ingela Gabrielsson är också bekymrad över undersökningsresultatet. Det visar sig att många inte har koll på sina kostnader för julfirandet i förväg, utan köper först och räknar sedan.

– Jag tror att det kan ha med nätshoppandet att göra. Det är så lätt att beställa hem saker, och man kan välja så många olika betalningsformer.

Det går att ta julen både på faktura och avbetalning, men det bör man akta sig noga för, tycker hon.

– Det blir bekymmer när man ska betala. Och januari är inte någon rolig månad, även utan fakturaköpen och avbetalningarna, säger Ingela Gabrielsson.

Johanna Cederblad/TT

Fakta

Nordeas undersökning via Sifo visar att en majoritet, 71 procent, köper julklappar på nätet. Bara 19 procent svarar att de inte köper alls via nätet.

32 procent svarar att de tänker köpa färre julklappar i år på grund av miljö och klimat.

25 procent svarar att de inte har koll på sina inköp, och 4 procent att de har svårt att ha koll. Bara 12 procent gör en julklappsbudget, och cirka 80 procent har inte något tak för hur mycket julen får kosta.

Källa: Nordea och Sifo. Nordea har låtit Sifo fråga nästan 1 200 personer mellan 18 och 79 år i en webbundersökning om julplanerna.

Fakta

Nordea har låtit Sifo fråga nästan 1 200 personer mellan 18 och 79 år i en webbundersökning om julplanerna.

I år tänker svensken lägga totalt 6 500 kronor per person på julen, varav 3 900 kronor avser julklappar och 2 600 kronor mat, pynt och annat.

I fjol var summan 6 800 kronor, julklappsbudgeten var då hela 4 200 kronor, mat och övrigt var detsamma som i år.

Julklappsbudgeten skiljer sig åt något i landet:

Norra Sverige: julklappar 3 700, julutgifter 2 000. Totalt 5 700 kronor.

Norra Mellansverige: julklappar 4 300, julutgifter 2 600. Totalt 6 900 kronor.

Stockholmsområdet: julklappar 3 400, julutgifter 2 600. Totalt 6 000 kronor.

Östra Mellansverige: julklappar 4 200, julutgifter 2 800. Totalt 7 000 kronor.

Småland och öarna: julklappar 3 600, julutgifter 2 600. Totalt 6 200 kronor.

Göteborgsområdet: julklappar 4 100, julutgifter 3 000. Totalt 7 100 kronor.

Västsverige: julklappar 3 500, julutgifter 2 800. Totalt 6 300 kronor.

Sydsverige: julklappar 4 100, julutgifter 2 300. Totalt 6 400 kronor.

Malmöområdet: julklappar 4 300, julutgifter 3 400. Totalt 7 700 kronor.

Källa: Nordea och Sifo.