DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Svenska modellen i fokus när franska ministrar gästar näringslivet

Frankrikes arbetsmarknadsminister Elisabeth Borne och EU-minister Clement Beune träffade nyligen den svenska arbetsmarknadens parter för att lära mer om den svenska modellen. Mötet ses som ett startskott för näringslivet att knyta närmare kontakt inför de kommande ordförandeskapen i EU, som Frankrike håller våren 2022 och Sverige det påföljande året, våren 2023.

Sverige och Frankrike har fler gemensamma intressen i Europapolitiken än vad som oftast framkommer, menar Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv.

–Ofta beskrivs vi som motsatser i många frågor. Frankrike är traditionellt för en mer skyddande, protektionistisk syn. Sverige, å andra sidan, står ju upp för den fria rörligheten på den inre marknaden och för öppna handelsrelationer med omvärlden. Men vid sådana här samtal kan man gå förbi klichéerna och ha ett djupare samtal. Och då är vår syn på hur otroligt viktigt ett starkt EU och en stark inre marknad är mycket snarlik.

Den sociala pelaren, som antogs vid sociala toppmötet i Göteborg 2017, har varit Frankrikes hjärtefråga. Den listar 20 principer och rättigheter i syfte att stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. Mattias Dahl, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv, pekar dock på att europeisk lagstiftning på det socialpolitiska området är fel väg att gå.

–Vi behöver värna de olika arbetsmarknadsmodeller som finns och faktiskt fungerar. Vi är inte ensamma om att tycka detta och har goda förhoppningar om att vi kan flytta fokus från lagstiftning till andra sätt att åstadkomma ett mer socialt Europa.

Frankrike hör till de länderna i EU som vill lagstifta om minimilöner. Inför det att Frankrike tar över ordförandeklubban i vår är därför just lönefrågan central.

Hur mottagliga var de franska ministrarna för svenska arbetsgivares syn i frågan?

–Vi uppfattade att fransmännen fick en ökad förståelse för vår modell, där löner sätts uteslutande genom kollektivavtal, och varför vi motsätter oss lagstiftning, säger Mattias Dahl.

–Frankrike vill inte försvaga vår modell och vi tror därför att Sverige tillsammans med bland annat Frankrike kan hitta en väg framåt för att bevara den svenska modellen. Vi håller med om den franska regeringens ambition att säkerställa att arbetstagare inte exploateras genom oskäligt låga löner, men medlet för det är inte EU-lagstiftning som riskerar att undergräva väl fungerande nationella lönebildningsmodeller. Jag uppfattar det som att vi har samsyn i den frågan, sammanfattar Mattias Dahl.