DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Etableringsjobben införs i sommar

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Bild: Sören Andersson

EU godkänner etableringsjobben och planen är att de ska vara på plats vid halvårsskiftet, meddelar regeringen. Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv är positiv men påpekar samtidigt att läget är ett helt annat nu än när förslaget togs fram för över fyra år sedan.

Efter att många asylsökande hade kommit till Sverige under flyktingvågen kom fack och arbetsgivare under hösten 2017 överens om etableringsjobben, en anställningsform som ska göra det enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.

Tanken var att satsningen skulle införas under andra halvåret 2019 men ända fram tills nu har den malts runt i de politiska kvarnarna både i Sverige och Bryssel.

Eftersom stödet räknas som ett statligt stöd enligt EU:s regler behövde regeringen få ett godkännande av EU-kommissionen. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark bekräftar nu att regeringen har fått ett positivt förhandsbesked från EU-kommissionen.

Det innebär att regeringen kommer att införa etableringsjobben enligt parternas överenskommelse, och att allt som behövs kommer att vara på plats till halvårsskiftet, förklarade Eva Nordmark i samband med Medlingsinstitutets årskonferens.

– Sedan är det upp till parterna att teckna avtal och jag hoppas på många sådana snart. Vi har budgeterat för 10 000 etableringsjobb nästa år och jag hoppas såklart att parterna ska bräcka detta.

Ekonomin återhämtar sig nu efter pandemin och fler jobb tillkommer på arbetsmarknaden men samtidigt är långtidsarbetslösheten rekordhög.

– Den är en stor utmaning. Vi kan konstatera att de som var arbetslösa resan innan pandemin nu har fått det betydligt tuffare.

Riktar sig till nyanlända

För de många personer som saknar svenska språket och den utbildning och erfarenhet som krävs för att få ett arbete på den svenska arbetsmarknaden och här blir etableringsjobben viktiga, konstaterar Eva Nordmark.

– De riktar sig speciellt till nyanlända och långtidsarbetslösa och blir en viktig del av övergången från arbetslöshet till arbete.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson kommenterar beskedet på Twitter: ”Bra steg mot att minska långtidsarbetslösheten!”.

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, är positiv men konstaterar samtidigt att det har dröjt fyra och ett halvt år sedan förslaget lämnades över till regeringen.

– Vi trodde att frågan var död, men det är bara positivt om etableringsjobben nu införs. Vi behöver dock få vissa svar, säger han.

En rad frågetecken

Det finns en lång rad frågetecken kvar, bland annat kopplade till Arbetsförmedlingens roll, påpekar han. Praktiska frågor kring hur bidrag och kontroll ska fungera.

– Jag är skeptisk till att det går att få i gång till halvårsskiftet men jag är jättenöjd om det blir så.

En aspekt är vilka LO-förbund som antar etableringsjobben, eftersom det bara är arbetsgivare inom de kollektivavtal som antar etableringsjobben som kan anställa personer inom kategorin som omfattas, till en annan lön.

– Det är den stora grejen för arbetsgivare – att de inte behöver betala normal avtalslön eftersom de här personerna från början inte kan vara lika produktiva. Tanken är att de får chansen till ett jobb samtidigt som arbetsgivaren vågar anställa genom att risken och kostnaden är lägre.

Individen får en lön som går att leva på, arbetslivserfarenhet, och en bra möjlighet att lära sig svenska och komma in i samhället. När de två åren har gått kan personen förhoppningsvis fortsätta i en tillsvidareanställning eller söka jobb hos en annan arbetsgivare med erfarenheten från arbete på en svensk arbetsplats.

När överenskommelsen togs fram för över fyra år sedan var många företag positiva till att anställa med hjälp av etableringsjobb, men nu är läget ett helt annat, påpekar Mattias Dahl.

– Bland annat har vi två år med en pandemi och restriktioner bakom oss. Vi vet inte riktigt hur det ser ut, men vi hoppas naturligtvis att det finns ett intresse hos företagen att bidra till ökad integration.

Finns inget att förlora

Även om det under några år blir färre än 10 000 jobb så finns det inget att förlora på att införa dem, konstaterar han.

– Ju fler som kommer in på arbetsmarknaden desto bättre. Staten tjänar pengar på varje person som får ett jobb i stället för att leva på bidrag.

För få full effekt av etableringsjobben krävs det att LO:s alla förbund antar dem och erkänner att utanförskap är ett stort problem på arbetsmarknaden, som inte enbart går att lösa med utbildning och bidrag, konstaterar Mattias Dahl.

– Det är också viktigt att se den andra sidan, att risken och kostnaden att anställa måste sänkas för arbetsgivare. För att det ska bli skjuts i det här måste dessutom regelverket vara smidigt och enkelt så att arbetsgivare få tag på de här personerna. Blir det för krångligt är risken att det inte blir av.

Fakta om etableringsjobben

Arbetsgivarens kostnad för att anställa en person i ett etableringsjobb är tänkt att vara 8 400 kronor per mån. Staten ger sedan ett bidrag på 9 870 kronor per månad direkt till den anställde. Det innebär att inkomsten före skatt blir 18 270 kronor per månad för den med ett etableringsjobb.

Anställningen är en visstidsanställning under två år.