DEN SVENSKA EKONOMIN

Ekonomer: Här är nyckeln till Sveriges tillväxt – ”Svår att hantera”

Svensk ekonomi går bättre än väntat – men flera problem riskerar att bromsa utvecklingen. Tunga ekonomer pekar ut arbetslösheten, kompetensbristen och skatterna som frågor nästa regering behöver ta tag i. ”Det är arbete som bygger vår välfärd”, säger nationalekonomen Daniel Waldenström.

Svensk ekonomi går mot ljusare tider. Tillväxten har varit starkare än väntat och flera prognosmakare har skruvat upp sina bedömningar. Samtidigt finns ett stort frågetecken kring hur mycket av den förbättrade konjunkturen som faktiskt kommer att bita sig fast.

För Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, är arbetsmarknaden den stora utmaningen för svensk ekonomi.

– Tillväxten har överraskat i positiv bemärkelse det senaste kvartalet. Prognoserna har reviderats upp och även Konjunkturinstitutet ser relativt bra på utvecklingen.

Konsumtionen har kommit igång

En viktig förklaring till den förbättrade ekonomiska utvecklingen är att hushållen åter börjat konsumera.

– Konsumtionen hos hushållen har kommit igång. Även företagen har börjat röra på sig och investeringarna har ökat.

Men samtidigt som konjunkturen stärks finns ett mer långsiktigt problem som riskerar att begränsa Sveriges tillväxtkraft.

Svårhanterlig arbetslöshet

Omkring en halv miljon människor står utanför arbetsmarknaden som arbetslösa. Därutöver finns omkring 400 000 undersysselsatta personer som arbetar mindre än de egentligen skulle vilja.

”En stor del av arbetslösheten är inte konjunkturell utan strukturell.”

Det innebär att det finns en betydande outnyttjad arbetskraft samtidigt som många företag har svårt att hitta rätt kompetens.

Alexandra Stråberg pekar på att själva ”golvet” för arbetslösheten har höjts över tid.

– Golvet för arbetslösheten, när det vänder från hög- till låg konjunktur, har ökat över tid. Nu är det över 7 procent. Det betyder att fler och fler blir kvar i arbetslöshet och att en stor del av arbetslösheten inte är konjunkturell utan strukturell. Den strukturella arbetslösheten är svår att hantera och har över tid ökat.

Kompetensbristen och ekonomin

För nästa regering blir en av de viktigaste ekonomiska frågorna hur fler människor ska kunna komma i arbete – och hur företagen ska få tag på den kompetens de behöver.

– Matchningsproblemet och bristen på utbildning för många arbetslösa är 10 000-kronorsfrågan. Hur sysselsätter man dem?

Alexandra Stråberg anser att det krävs reformer som gör att den nuvarande tillväxten kan omsättas i högre långsiktig tillväxt.

– Oavsett vilken regering det än blir är det viktigt att tillväxten fortsätter att vara i fokus och att man fokuserar på arbetsmarknaden så att fler kan komma i arbete, säger hon.

– Utöver det kommer man att behöva hantera en mycket labil omvärld och stora utmaningar med AI och klimatet. För att kunna hantera allt detta kommer det att krävas långsiktiga överenskommelser över partigränser, något som politikerna kanske inte är så vana vid men kommer att behöva bli mycket bättre på, tillägger hon.

Marknaden skyr osäkerhet

Samtidigt behöver den ekonomiska politiken skapa större förutsägbarhet för både hushåll och företag. Osäkerhet kring framtida politiska beslut riskerar annars att få företag att skjuta upp investeringar och hushåll att hålla hårdare i plånboken.

– Det värsta ekonomin och marknaden vet är tider av oklarhet och osäkerhet, och nu funderar många hushåll och företag på vart det här är på väg, säger Alexandra Stråberg.

Därför är det viktigt att när den nya regeringen kommer på plats att man då kommer med klara besked om den ekonomiska inriktningen, resonerar hon.

För nästa regering blir därmed uppgiften att både ta vara på den förbättrade konjunkturen och angripa de problem som riskerar att hålla tillbaka svensk ekonomi på längre sikt.

”Arbete bygger vår välfärd”

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef för forskningsprogrammet ”Skatter och samhälle” vid IFN, anser å sin sida att det finns tydliga tillväxthinder i beskattningen av arbete.

Framför allt gäller det den statliga inkomstskatten, som enligt honom bör avskaffas eftersom den gör det mindre lönsamt att utbilda sig, ta större ansvar och satsa på en karriär.

– Ambitiösa löntagare beskattar vi mest. Det är kostsamt för samhället.

”Tillväxt är grunden för ett jämlikt samhälle.”

Hans resonemang är att lägre marginalskatter kan stärka drivkrafterna att utbilda sig och arbeta mer. På så sätt kan reformen bidra till högre inkomster och på sikt även ökade skatteintäkter.

– Det är arbete som bygger vår välfärd.

Han pekar också på att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle minska betydelsen av 3:12-reglerna – skattereglerna som bestämmer hur ägare i fåmansföretag beskattas för utdelning och kapitalvinst – och därmed behovet av tillhörande administration.

Lägre trösklar krävs

Daniel Waldenström vill även se förändringar som gör det lättare för personer med låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

– Det är uppenbart att trösklarna för människor med låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden är för höga, trots att jobbmöjligheterna finns.

Samtidigt väntas AI och automatisering förändra tjänstesektorn. Vilka nya arbeten som växer fram är svårt att förutse, men enligt Daniel Waldenström behöver det bli billigare att anställa.

– Kostnaderna för jobben måste komma sänkas, och trösklarna likaså.

Enligt Daniel Waldenström skulle lägre marginalskatter för lågutbildade kunna bidra till fler arbetstillfällen, högre löner och ökade skatteintäkter.

Tröga investeringar bromsar

Han pekar också på Sveriges långsamma processer inom en rad områden.

– Sverige har kommit att bli ett trögrörligt land när det gäller infrastruktur och investeringar. Det tar för lång tid att bygga bostäder, kärnkraft och järnvägar.

Fördröjningarna hämmar flera branscher och står högt på många företagares önskelistor över nödvändiga reformer, understryker han.

Tillväxt en förutsättning för jämlikhet

En central politisk konflikt handlar samtidigt om hur skattesänkningar och tillväxtreformer ska vägas mot ambitionen om ökad jämlikhet.

Daniel Waldenström framhåller att motsättningen riskerar att bli missvisande.

– För att kunna bedriva en fördelningspolitik som leder till ökad jämlikhet behöver vi företag som anställer människor och företag som går med vinst. Det är grunden för ett jämlikt samhälle.

Han framhåller att även Socialdemokraterna har förutsättningar att genomföra reformer som stärker arbetslinjen.

– Arbetslinjen är en klassisk socialdemokratisk gren.