SVERIGES ENTREPRENÖRER

Rekord i nyföretagande – men få överlever: ”Väcker funderingar”

Fler startar företag i Sverige, men färre växer, anställer och överlever, visar den globala GEM-rapporten. I en internationell jämförelse ligger Sverige särskilt illa till när det gäller företag som överlever längre än 3,5 år. ”Vi ser en långsiktigt nedåtgående trend”, säger Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Göteborgs universitet.

GEM-rapporten, Global Entrepreneurship Monitor, är ett internationellt forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder i över hundra länder. Undersökningen startades 1999 och Entreprenörskapsforum har sedan 2010 stått för den svenska delen i projektet.

När den senaste GEM-rapporten presenterades vid ett seminarium nyligen framgick att företagandet fortsätter att öka i Sverige efter en liten dipp. Andelen svenskar involverade i entreprenörskap på ett tidigt stadium har ökat från 8,4 till 9,6 procent. Sedan början av 2000-talet har företagandets omfattning mer än fördubblats.

Det som utmärker Sverige vid en internationell jämförelse är att kvoten mellan män och kvinnor ökar, det går nu två manliga företagare per kvinnlig. Det framkommer också i den svenska rapporten att det etablerade företagandet i Sverige, verksamheter som är äldre än 42 månader, ligger kvar på samma nivå som för 25 år sedan.

Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Göteborgs universitet, sammanfattade rapporten med att det slås tre rekord för Sverige: nyföretagandet är större än någonsin som en andel av befolkningen, det är en större mansdominans i internationell jämförelse och det är råder lägre transition, förhållandet mellan nyföretagande och etablerat företagande, än vad som tidigare uppmätts under mätningens historia.

– Vi ser att för företag som varit igång mer än 3,5 år så ligger Sverige längre ner än många jämförbara länder. Vi ser en långsiktigt nedåtgående trend. Det är en utveckling som väcker funderingar över varför inte fler företag i Sverige lever vidare och utvecklas, sa Anders Broström.

Få har ambitioner att anställa

En förklaring till utvecklingen kan vara framväxten av gig-ekonomin där svenskar blir konsulter utan ambition att börja anställa medarbetare i sina bolag. Det är framför allt bland yngre män 18–34 år, gruppen med lägre inkomster och företagare som är tydligt representerade inom gig- och delningsekonomin.

– Vi behöver fundera över om det är någonting som gör det krångligt, jobbigt och svårt att bli arbetsgivare. Det kan finnas anledning att se över villkoren för företagandet, sa Anders Broström.

Martin Svensson, docent vid Blekinge tekniska högskola, uppgav att utvecklingen av gig- och delningsekonomin, hotas av AI som kan ersätta allt fler arbetsuppgifter.

– Gig-ekonomin nådde en hög aktivitet under pandemiåren men noterade under 2025 en all time low. Studier visar att man tappar de lite enklare uppgifterna i gig-ekonomin och ersätter dem med tekniska motsvarigheter som är kopplade till artificiell intelligens. Jag tror inte att det kommer att bli mindre av AI framöver. Exakt hur det kommer att förändras är svårt att säga, men det kommer att förändras, sa han.

”Affärsbankernas utlåning till små och medelstora företag har ju minskat drastiskt och antalet bankkontor har dragits ner till hälften på 15–20 år.”

Carin Holmquist, professor emerita vid Handelshögskolan i Stockholm, lyfte fram att glesbygdens företagare har helt andra villkor och förutsättningar än företagare i Stockholm. Internet fungerar inte alltid bra på landsorten, posten delas ut allt mer sällan och transporter är krångligare.

– Här har det varit ett fruktansvärt fokus på riskkapital men affärsbankernas utlåning till små och medelstora företag har ju minskat drastiskt och antalet bankkontor har dragits ner till hälften på 15–20 år. De flesta företagare som jag pratar med vill hellre ha ett bra banklån till god ränta än riskkapital, sa Carin Holmquist.

Jacob Rudbäck, vd och grundare av Yepstr (står för Young Entrepreneur), berättade att företaget idag är Sveriges största arbetsgivare för unga som utför enklare arbetsuppgifter som barnpassning, läxhjälp, hundpassning, staketmålning och gräsklippning.

– Det är ett problem att unga idag är så otåliga. Det jag ser bland mina vänner som också driver bolag är att det inte längre finns någon dröm om att anställa. Många tycker att det är förenat med mycket huvudvärk. Drömmen är snarare att sälja sitt bolag till en amerikansk köpare, då har man lyckats, så det handlar inte längre om att bygga ett nytt Ericsson, sa han.

Jacob Rudbäck vill se att arbetsgivaravgiften för unga sänks igen.

– Jag blev häpen över att arbetsgivaravgiften åkte upp från 10 till 31 procent. Det är en generation med covid i ryggen och det gör det tufft för den unga generationen att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom skattar man i Sverige från 20 000 kronor på ett år och då ska du betala löneskatt. Det gör att ungdomar hamnar utanför i svartjobb eller inte jobbar alls, sa han.

AI ersätter jobb

Lisa Hartikainen, vice vd Nox Consulting som är nätverk av egenföretagare, påpekade att det inte bara är instegsjobben för unga som blir svårare för att artificiell intelligens växer fram utan det gäller även instegsjobb för akademiker.

– Det är en utmaning för akademiker som kommer färdigutbildade från högskolan, som slitit under de här åren och kommer ut till arbetslivet utan ett första jobb för att artificiell intelligens ersatt det. Därför behöver vi börja förhålla oss till AI på ett helt annat sätt, sa Lisa Hartikainen.