DEN SVENSKA EKONOMIN

Riksgäldschefen: Då fastnar Sverige i stagnation – ”En risk för samhällsutvecklingen”

Sveriges tillväxt har rasat jämfört med andra länder och om inte utvecklingen vänder väntar hotat välstånd och hårda ekonomiska prioriteringar, varnar tre toppekonomer. ”Då handlar det inte längre om en konjunktursvacka utan om en stagnerande ekonomi”, säger riksgäldsdirektören Karolina Ekholm till TN.

Den 13 september 2025, med exakt ett år kvar till valet, gick Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ut med en inbjudan till alla ”ickesocialistiska partier” om att ingå i en så kallad tillväxtpakt. Tilltaget följdes snart av att Socialdemokraterna skulle ta ”ledartröjan som svensk politiks tillväxtparti” och så här ett drygt halvår senare har så gott som alla partier presenterat satsningar för tillväxt och gjort gällande att just deras politik är den bästa för att få den svenska ekonomin att växa.

En som ser positivt på att tillväxtfrågan har klättrat högt på den politiska agendan är riksgäldsdirektören Karolina Ekholm.

– Tillväxten har varit svag under en tid. Inte katastrofal på något sätt men ändå lite åt det låga hållet, och det gör att det finns mycket lediga resurser. Så ur den synvinkeln är det välkommet om tillväxten skulle komma att vara högre framöver, säger hon till Tidningen Näringslivet.

”Det blir en risk för samhällsutvecklingen.”

Precis som 2024 och 2023 blev 2025 som helhet ett år med förhållandevis svag tillväxt i svensk ekonomi. Men årets sista månader såg lite ljusare ut. Det fjärde kvartalet 2025 växte svensk BNP med 2,6 procent jämfört med samma månader 2024.

– Det ser ut som att vi är på väg till en mer ordentlig återhämtning i ekonomin där vi kanske kommer att ha en tillväxt som ligger lite över vad vårt genomsnitt brukar vara och som då kan minska de lediga resurserna i ekonomin, säger Karolina Ekholm.

Finns det ett optimalt läge för tillväxten eller är det ju högre desto bättre som gäller?

– Det beror på utgångsläget och det kan också bero på var tillväxten kommer ifrån. Men om man kommer från ett läge som i fallet när det gäller svensk ekonomi, där man har haft svag tillväxt under ett antal år, då är det en fördel om man har ordentligt hög tillväxt. Men kommer man från en hög tillväxt är risken att man hamnar i en situation där ekonomin överhettas och då är risken att det mest blir inflation av det hela och det skapar ju problem i sig.

– Kring 2 procent kan man absolut förvänta sig i ett normalt konjunkturläge. Men kommer man från ett svagt konjunkturläge så är det en fördel om det ligger över det.

Vad är risken om man inte kommer upp i den nivån på sikt?

– Då handlar det inte längre om en konjunktursvacka utan om en stagnerande ekonomi, och då är min bedömning att det uppstår en ökad risk för social oro. Det finns alltid någon slags kamp om resurserna, men om resurserna inte ökar och kanske till och med minskar, kan den kampen ta sig mycket mer omvälvande och omstörtande uttryck. Det blir en risk för samhällsutvecklingen.

”Man kan bara gå till sig själv. Vill jag ha högre lön eller lägre lön eller en lön som alltid ligger på samma nivå?”

Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hon förklarar att tillväxten är avgörande för Sveriges levnadsstandard.

– Om vi skulle ligga kvar på samma nivå och inte ha en växande ekonomi så skulle vi få en sämre levnadsstandard jämfört med andra växande ekonomier och större svårigheter att finansiera till exempel försvar och sjukvård och andra välfärdstjänster. Vi skulle behöva göra fler tuffa val och prioritera hårdare mellan olika åtaganden, och tvingas välja bort saker. Vi skulle också bli fattigare i relation till andra länder som har tillväxt, säger hon till Tidningen Näringslivet.

En starkare ekonomi innebär att Sverige kan göra fler och större investeringar, något som sedan leder till ytterligare tillväxt. Man kan säga att tillväxt driver köpkraft samtidigt som köpkraft driver tillväxt.

– Man kan bara gå till sig själv. Vill jag ha högre lön eller lägre lön eller en lön som alltid ligger på samma nivå? Det är precis samma princip. Det är mycket enklare att finansiera utgifter och att göra investeringar om man har en växande lön eller en växande ekonomi, jämfört med om man får mindre pengar att röra sig med.

Rasar i välståndsligan

Sedan 1970-talet har Sverige gått från plats 4 till plats 13 i OECD:s välståndsliga, som är en jämförelse över medlemsländernas köpkraft. Tappet är lätt att märka när man som svensk reser utomlands, menar Åsa Hansson.

– Om man jämför med när jag växte upp så var Sverige då ett land som var väldigt framgångsrikt jämfört med andra länder. Man var så att säga ”kung i baren” om man kom från Sverige, det var lite billigare att komma till andra länder. Nu däremot förvånas svenskar över att det är så dyrt utomlands och att man knappt har råd att resa till vissa platser. Samtidigt har människor från andra länder råd att åka till de här resmålen trots att de inte hade möjlighet att göra det tidigare. Det beror på att deras köpkraft har ökat medan den svenska har fallit.

Men förhållandet till andra länders ekonomi är bara en aspekt av tillväxtfrågan. En annan är att teknikutvecklingen ökar och att nya innovationer och uppfinningar sker i hela världen, inte bara i Sverige.

När det görs framsteg inom till exempel medicin kommer Sverige alltså med största sannolikhet att behöva köpa in de nya produkterna från andra länder.

– Och om vi ska ha råd med det - och det tror jag att många vill - så är det lättare att finansiera det om ekonomin växer. Ekonomi handlar om att göra val och har man en större plånbok så behöver man välja bort mindre än om man har en liten plånbok.

Hur står det till med Sveriges tillväxt för närvarande?

– Det finns väl utrymme för att den skulle kunna förbättras. Det finns reformer som man skulle kunna genomföra för att få Sveriges ekonomi att fungera bättre. Det har till exempel inte skett så många strukturreformer i Sverige på senare tid.

Vill se översyn av skatten

Enligt Åsa Hansson har Sverige exempelvis en dysfunktionell bostadsmarknad som i värsta fall gör att människor tvingas tacka nej till jobb. Hon tycker också att arbetsmarknaden är ganska stelbent och att det finns förbättringspotential vad gäller skattesystemet.

Vilka huvudsakliga delar skulle man kunna se över när det gäller skattesystemet?

– Man skulle kunna ändra hur man tar ut skatt från de mer skadliga skatterna till de mindre skadliga. Att sänka skatten på arbete och höja den på mer stabila skattebaser som konsumtion och fastigheter är ju någonting som vi ekonomer tycker är en bra idé, men som är svårt att genomföra politiskt. Men just konsumtionen är en skattebas som man skulle kunna hämta mer från.

Om Sverige skulle höja skatten på arbete, skulle det resultera i sämre tillväxt?

– Det är jätteviktigt att Sverige är konkurrenskraftigt. Vi lever i en global och öppen ekonomi och Sverige är exportberoende. Så det är viktigt att vi är konkurrenskraftiga. Det talar ju för att man ska ha låga skatter på kapital och företagande och samtidigt behöver vi också skatter som inte är för höga på arbete.

”Vi lever i en global värld och då måste politikerna se till att det är attraktivt att verka här.”

Även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser ett behov av strukturreformer. Hon menar att det är finanspolitikens roll är att långsiktigt rusta Sverige för framtiden, det vill säga att skapa möjligheter för en hög konkurrenskraft.

– Politikernas viktigaste jobb är att rita kartan på ett sätt som gör att de smartaste studenterna, entreprenörerna, riskkapitalet och företagen väljer att vara i Sverige. Vi lever i en global värld och då måste politikerna se till att det är attraktivt att verka här, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Annika Winsth anser att en av politikens absolut viktigaste uppgifter är att se till att befolkningen har en hög utbildningsnivå, vilket hon menar gäller inte minst nu när vi står inför teknikskiften och den gröna omställningen. Hon ser också ett stort behov av investeringar i en välfungerande infrastruktur och räknar upp vägar, järnvägen, AI, energi- samt vatten- och avloppssystem som exempel på områden som kräver stora investeringar.

– Finanspolitiken bör vara långsiktig och ta hänsyn till flera generationer. Att skuldsätta oss idag och låta kommande generationer ta notan är inte lämpligt.

”Eftersom det är valår tror jag tyvärr att politiken kommer att fortsätta på det spåret i år.”

Investeringar i till exempel vatten- och avloppsledningar är till nytta flera generationer framåt, och skulle samtidigt skapa arbetstillfällen och bidra till tillväxt under tiden som utbyggnaden pågår, menar Annika Winsth.

– Det är en lämplig investering även ur ett statligt perspektiv då alla kommuner står inför stora och kostsamma investeringarna vad gäller vatten och avlopp. Att detaljstyra kommunerna är däremot olämpligt då de står inför olika utmaningar.

Tycker du att dagens politiker fokuserar för mycket på här och nu och för lite på framtiden?

– Ja, och eftersom det är valår tror jag tyvärr att politiken kommer att fortsätta på det spåret i år. Svensk ekonomi är i en återhämtningsfas och behöver inte stimuleras mer här och nu, utan politiken bör inriktas på att rusta Sverige för framtiden.

”Olycklig politik”

Med den bakgrunden tycker Annika Winsth att det finns anledning att kritisera både den tillfälligt sänkta matmomsen och det tillfälligt höjda rotavdraget som gällde förra året. Den kraftigt sänkta reduktionsplikten var också problematisk, anser hon.

– Reduktionsplikten är olycklig då politiken blir svår att förutse. Först lägger man på en avgift varpå bolag investerar i att ställa om, köper in dyra lastbilar och bygger en infrastruktur runt det. Sen backar politiken och företaget får svårt att räkna hem investeringen. Det är en väldigt olycklig politik. Vem vill gå först nästa gång och ställa om när risken är att regelverken ändras igen? Långsiktighet och förutsägbarhet är centralt för företagen, inte minst för att locka till sig nya.

”Det kan vara nya branscher som växer fram och existerande branscher som trängs tillbaka eller jobb som blir helt obsoleta.”

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm är också av uppfattningen att politiken måste tänka långsiktigt för att säkra tillväxten.

– Eftersom det är väldigt svårt för någon, vare sig man är ekonom eller om man är politisk beslutsfattare, att veta exakt vad som är framtidsbranscher och vad medborgarna kommer att vilja ägna sig åt, så brukar rekommendationen vara att jobba på att försöka ha så goda förutsättningar som möjligt.

Karolina Ekholm förklarar att tillväxt kan uppstå på olika sätt. Det kan till exempel handla om ökad sysselsättning eller genom investeringar. Men det kan också röra sig om rena produktivitetsökningar, det vill säga att man åstadkommer mer med befintliga resurser. Det sistnämnda blir aktuellt inte minst nu när AI väntas innebära förändringar för stora delar av samhället, menar hon.

– Produktivitetsökning är i princip alltid positivt men handlar det om produktivitetsökningar som en konsekvens av stora teknikskiften så kan det också leda till stora behov av strukturomvandling som man kan behöva hantera. Det kan vara nya branscher som växer fram och existerande branscher som trängs tillbaka eller jobb som blir helt obsoleta. Så det är också en slags utmaning för samhället att ta sig an de här strukturella förändringarna.

”Hur stort reformutrymmet är och hur det blir framöver beror väldigt mycket på tillväxten.”

Nyligen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att reformutrymmet för den kommande mandatperioden i princip redan är fulltecknat.

Enligt Karolina Ekholm finns det dock mycket som går att göra för att öka tillväxten utan att det egentligen behöver påverka budgeten speciellt mycket.

– Det är till exempel inte säkert att saker som bättre fungerande marknader och ökad kvalitet i utbildningen är budgetpåverkande på det sättet som offentliga investeringar eller löpande volymökningar är.

När man har tillväxt i ekonomin så växer dessutom skatteintäkterna eftersom de i viss mån är kopplade till de samlade inkomsterna som genereras.

– Typiskt sett så ökar intäkterna snabbare än utgifterna när man har tillväxt och det innebär att hur stort reformutrymmet är och hur det blir framöver beror väldigt mycket på tillväxten.

Tipset: Minska regelbördan

Även Åsa Hansson ser att det finns saker att göra som inte behöver kosta så mycket. Det kan till exempel handla om justeringar i skattesystemet.

– Sen finns det andra regler som inte heller kostar någonting att förändra. Som på bostadsmarknaden, där finns hyresregleringen och andra reformer som man kan se över. Man pratar ofta om att det är väldigt regeltungt och krångligt generellt i Sverige så det finns en rad reformer som inte direkt har någon kostnad men som skulle underlätta för företagen.

Sveriges relativt höga marginalskatter på arbete har enligt Åsa Hansson lett fram till en rad olika avdrag och särlösningar, som till exempel rot- och rutavdraget och expertskatten.

– De är egentligen motiverade utifrån att vi har höga marginalskatter på arbete och då måste vi justera och lappa. Och de här avstegen från det som man kallar normen leder till att vi tappar ganska mycket skatteintäkter, säger hon, och fortsätter:

– Vi skatteekonomer brukar tycka att det hade varit bättre med ett mer neutralt och likformigt skattesystem med färre avsteg och mindre av ett lapptäcke. Det hade också gjort det lättare att förstå systemet så att man kan ändra inom systemet utan att det behöver kosta så mycket pengar.

”Är det någonstans man ska sänka skatten så är det för att uppmuntra människor att arbeta fler timmar.”

I dag är de flesta av Sveriges politiska partier som sagt överens om vikten av tillväxt, men hur tillväxten ska uppnås råder det olika meningar om. Medan en del partier förespråkar sänkta skatter anser andra tvärtom att skatter måste höjas.

Annika Winsth tycker att frågan är mer komplex än så. Hon anser att företagsbeskattningen ligger på en ganska rimlig nivå, men att lägre skatt på arbete, inte minst med en befolkning som växer långsammare, hade kunnat bidra till en starkare tillväxt.

– Vi har en hög skatt på arbete i Sverige. Är det någonstans man ska sänka skatten så är det för att uppmuntra människor att arbeta fler timmar. Det är samhällsekonomisk klok politik.

Dessutom efterfrågar Annika Winsth en översyn av beskattningen av riskkapital. Som upplägget ser ut i dag väljer många framgångsrika bolag att lämna Sverige för USA eftersom beskattningen ser annorlunda ut där, menar hon.

– Vi behöver ha en god tillgång av riskkapital för att kunna bygga och skala bolag här och då behöver vi ha en skattenivå som går att jämföra med andra länder så att inte bolagen flyttar. Som sagt, politikerna måste rita kartan så att bolagen och entreprenörerna väljer att verka i Sverige.

Sänkt skatt kan ge mer pengar

Enligt Karolina Ekholm kan egentligen både höjd och sänkt skatt fungera tillväxtfrämjande eftersom det till stor del handlar om detaljer i utformning.

– Det finns en slags konflikt mellan skattesänkningar och sådant som är offentliga satsningar eftersom de offentliga satsningarna ytterst ska finansieras med skatteintäkter.

Det finns dock även en diskussion kring självfinansieringsgrad givet att man ägnar sig åt satsningar som är tillväxtfrämjande, påpekar Karolina Ekholm. Det innebär att vissa skattesänkningar kan medföra att det kommer in mer pengar i systemet, även om det kommer in mindre pengar från den specifika skatten.

– Men alla partier måste någonstans ta ställning till den här avvägningen i att sänka skatter och kanske då ha mindre intäkter att spendera på till exempel infrastruktur och vice versa. De olika partierna lägger tonvikten på olika sidor av den ekvationen.