DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Varför väljer unga inte naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet?”

Det är inte pengar som saknas i det svenska utbildningssystemet, skriver krönikören Inger Enkvist.

TT skickade för några veckor sedan ut en notis om att regeringen är besviken över att inte fler unga väljer naturvetenskapligt program på gymnasiet. Idag väljer en av tio elever naturvetenskapligt och också en av tio tekniskt program, så kallad STEM-utbildning, men fler behövs, och svenska företag rekryterar idag indiska och kinesiska tekniker för att täcka behovet.

Antalet elever i de här programmen borde öka med fem till tio procentenheter. Varför vågar det vuxna Sverige inte dimensionera utbildningssystemet efter sitt behov? Det verkar som om vi vuxna vore rädda att inte lämna total frihet åt de unga. Om företagen inte får rätt utbildad arbetskraft innebär ju detta en extra ekonomisk börda för alla.

”En ofta bortglömd grupp när det gäller gymnasievalet är studie- och yrkesvägledarna.”

Sverige erbjuder gratis utbildning, det står platser till förfogande och lönen i branscherna i fråga är god, men Sverige sätter samtidigt krokben för sig självt genom ett utbildningssystem som inte vare sig kräver eller belönar ansträngning. Vi accepterar att det i vissa skolor inte är ”coolt” att anstränga sig och många elever i sådana skolor har i praktiken valt bort naturvetenskapliga studier många år innan de gör sitt gymnasieval. Vi borde i stället upprätthålla krav redan i grundskolan och inte fresta ungdomarna att välja lätta vägar.

En ofta bortglömd grupp när det gäller gymnasievalet är studie- och yrkesvägledarna. Idag förespråkar de ofta samhällsvetenskapligt program med argumentet att det är brett, tillåter eleven att skjuta upp yrkesvalet och därför är ett bra taktiskt val. Här kommer ytterligare en faktor in i spelet, nämligen komvux. Komvux skapades som en andra möjlighet men fungerar också som en förevändning för att skjuta upp ansträngning. Eleverna räknar med att kunna läsa upp eller komplettera sina betyg senare, om det skulle behövas. Studie- och yrkesvägledare borde i högre grad uppmuntra unga att välja STEM-program för samhällets skull.

Det kan framstå som smart och taktiskt att välja bort tunga matematikkurser, men det är att lura eleverna. Samhällsvetenskapligt program och ekonomiprogrammet kan ge lika högt eller högre betyg än naturvetenskapligt program, men det är en sak att komma in och en annan att klara sig bra.

”För att få fler att välja STEM-ämnen är lärarnas utbildning viktig.”

Väl på högskolan märker en del studenter att de saknar nödvändiga förkunskaper och avbryter utbildningen. I en debattartikel för inte så länge sedan skrev lärarna vid Ekonomihögskolan i Lund att många av deras studenter inte ens klarar högstadiets matematik. Åtgärd: Se till att antagningskraven till högre studier verkligen speglar de kunskaper som behövs.

För att få fler att välja STEM-ämnen är lärarnas utbildning viktig och inte minst gäller det låg- och mellanstadiet. De lärarna är sällan intresserade av matematik och naturvetenskap för egen del, och eleverna möter därför sannolikt inte lärare som är entusiastiska för naturvetenskap förrän på högstadiet, och då kan det vara väl sent. Åtgärd: Kräv högre nivå i matematik och naturvetenskap hos låg- och mellanstadielärare både vid antagning och vid kursexamina.

I högstadieålder är eleverna dessutom mycket olika när det gäller studieinriktning och studieförmåga men ändå ska alla studera tillsammans. Här krockar samhällets politiska och sociala mål med behovet av personer med kvalificerad kunskap. Lärare får idag använda en del av lektionstiden till att motivera elevgruppen för matematik och naturvetenskap. Åtgärd: Tillåt nivå- eller intresseinriktade grupper på högstadiet.

En 15-åring som intervjuats för denna artikel menar att förutom hemmet finns inte något bättre sätt att få sökande till STEM-utbildningar än att rekrytera bra matematiklärare. Lärarens betydelse ligger i att lära eleverna förstå hur man ska tänka och därigenom förbättrar inte bara deras resultat utan också deras självförtroende i matematik.

”Det räcker inte att lappa och laga och vidta punktåtgärder.”

Apropå lärare nämner flera unga personer som intervjuats att skolor har problem med att rekrytera lärare i matematik och naturvetenskap och att det inte sällan anställs lärare med utländskt ursprung, vilket är både bra och dåligt. Å ena sidan kan det vara svårt att förstå utländska lärares svenska, men å andra sidan brukar dessa berömma de elever som anstränger sig. Enligt de här sagesmännen brukar svenska lärare varken kritisera eller uppmuntra elever. Åtgärd: Intensifiera försöken att locka studenter som är bra på matematik att bli lärare.

Det här sista förslagna åtgärden är kärnpunkten men den bygger i sin tur på andra förändringar. Åtgärd: För att få duktiga matematiklärare måste skolan framstå som en attraktiv arbetsplats för den gruppen, och då måste hela utbildningssystemet ses över. Det räcker inte att lappa och laga och vidta punktåtgärder. Det går inte att locka de lämpligaste att bli lärare utan att lärarutbildningen reformeras, läroplanen förbättras, ordning upprätthålls och examination och betygssättning utformas lämpligt. Det är inte pengar som saknas i det svenska utbildningssystemet utan att sätta elevernas ämnesinlärning framför olika sociala och politiska projekt.