SVENSKA FORSKNINGEN

Här är Sveriges största forskningsprojekt – därför saknas grönt ljus

Prestigeprojektet i Lund står på startlinjen, men får inte köra i mål. Trots att anläggningen i stort sett är färdigbyggd och tekniken redan testas, saknas fortfarande det avgörande tillståndet för att börja generera neutroner. ”Syftet var att stärka Europas konkurrenskraft”, säger Johan Waldeck på European Spallation Source (ESS) till TN.

Forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) är i stort sett färdigbyggd och acceleratorn har provkörts, men det saknas ett centralt tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att provköra hela anläggningen – och börja generera neutroner.

Beskedet har dragit ut på tiden och väntas nu först under våren, enligt myndigheten.

”Licensen blir inte avgörande”

Trots förseningen bedömer Johan Waldeck, chef för licensieringsavdelningen på ESS, att tillståndsprocessen sannolikt inte kommer att bli den faktor som avgör när verksamheten faktiskt kan starta.

– Jag tror inte att licensen kommer att vara det som är avgörande för när vi kan fortsätta köra. Det kommer snarare att handla om vår förmåga att vara tekniskt redo.

Byggd för Europas konkurrenskraft

ESS är Sveriges största forskningsinvestering någonsin och ett europeiskt prestigeprojekt. Anläggningen är konstruerad för att bli världens mest kraftfulla neutronkälla för materialforskning, där forskare kan studera material på atomnivå.

Tekniken används bland annat för forskning om energilagring, nya industrimaterial, läkemedel och klimatrelaterade frågor. När ESS är i full drift väntas forskare från hela världen resa till Lund för att genomföra experiment under kortare perioder.

– Syftet när beslutet togs var att stärka Europas konkurrenskraft inom avancerad materialforskning. Det här är ett område där Europa traditionellt har varit starkt, och ESS är ett sätt att säkra den positionen långsiktigt, säger Johan Waldeck.

Radioaktivitet gör anläggningen tillståndspliktig

Men eftersom verksamheten genererar joniserande strålning och radioaktivt avfall omfattas ESS av en omfattande och stegvis tillståndsprocess. Även om anläggningen inte är kärnteknisk i formell mening – den använder inget klyvbart material – betraktas den av Strålsäkerhetsmyndigheten som en komplex anläggning.

– Vi är inte en kärnteknisk anläggning i lagens mening, eftersom vi inte hanterar klyvbart material. Men vi är en komplex anläggning som genererar joniserande strålning och radioaktivt avfall. Därför omfattas vi av en stegvis prövning med höga säkerhetskrav, säger Johan Waldeck.

Den aktuella ansökan gäller det sista steget i provdriften, alltså tillstånd att provköra hela anläggningen med avsiktlig neutronproduktion. Ett sådant provdriftstillstånd är normalt giltigt i fem år och kan därefter följas av tillstånd för rutinmässig drift.

Att processen tagit lång tid menar Johan Waldeck inte beror på att något har gått fel, utan på prövningens komplexitet och omfattning. Under handläggningen har Strålsäkerhetsmyndigheten löpande ställt frågor som ESS behövt besvara med kompletterande underlag.

– Det tar tid att pröva ett sådant här tillstånd. Ibland kan man svara snabbt, ibland tar det tid att ta fram det underlag som myndigheten efterfrågar, säger han.

Tajmningen mellan teknik och licensiering

En central svårighet i tillståndsprocessen handlar om tajmningen mellan teknik och licensiering. För att undvika långa stillestånd i projektet måste ESS lämna in ansökan om provdrift innan anläggningen är helt färdigbyggd och testad. Väntar man tills allt är tekniskt klart riskerar projektet att bli stående i månader – eller längre – i väntan på myndighetsbeslut.

– Du kan inte vänta tills allt är helt klart, för då får du sitta och vänta på tillståndet kanske ett år. Därför måste ansökan lämnas in i god tid, även om alla tekniska detaljer ännu inte är helt på plats, säger Johan Waldeck.

Trots att SSM ännu inte fattat beslut upplever ESS att processen nu befinner sig i sitt slutskede. Alla frågor ska vara besvarade och inga nya kompletteringar har begärts.

– Min bedömning är att Strålsäkerhetsmyndigheten är inne i slutfasen av sin prövning. Vi har svarat på alla frågor och i nuläget har vi inte fått några nya, säger han.

Provkörningar fortsätter under väntan

Parallellt fortsätter arbetet på anläggningen. Acceleratorn, som är en av ESS mest centrala komponenter, provkörs redan i dag med ett separat tillstånd. Förberedelserna pågår för att målstationen och instrumenten ska kunna provköras så snart det nya provdriftstillståndet finns på plats.

– Vi fortsätter att provköra acceleratorn och förbereda oss så väl vi kan för den dag då målstationen och instrumenten är tekniskt redo att provköras. Det är först då vi behöver det nya tillståndet, säger Johan Waldeck.

Planen är att under 2026 inleda provdrift av hela anläggningen. Därefter följer en gradvis upprampning, där system och instrument verifieras steg för steg innan de första forskningsexperimenten genomförs.

– Från det att vi börjar provköra och generera neutroner är det en gradvis upprampning över de efterföljande två åren, säger Johan Waldeck.

Uppförandefasen av ESS ska enligt plan vara avslutad i slutet av 2027. Då går anläggningen över i en reguljär driftsfas, finansierad av de europeiska medlemsländer som står bakom ESS ERIC – den internationella organisation som äger och driver anläggningen.

Även om tillståndet från Strålsäkerhetsmyndigheten alltså dröjer, är Johan Waldecks samlade bedömning att detta inte nödvändigtvis hotar den övergripande tidplanen för provdriften.

– Vi räknar med att kunna provköra hela anläggningen under 2026.