EU:S FRAMTID

Då växer EU:s ekonomi med 500 miljarder – så gynnas svenska företag

Flera länder står på tur för att bli medlemmar i EU, och med en växande europeisk inre marknad följer fördelar inte minst för svenska företag, visar en ny rapport. ”Den ekonomiska tyngden gör oss till en mer attraktiv och kraftfull partner i globala förhandlingar”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Rysslands invasion av Ukraina har gett ny politisk drivkraft åt frågan om ett växande EU. Enligt EU-kommissionens utvidgningsrapport som släpptes i veckan, har Montenegro och Albanien kommit längst i sina reformprocesser och kan nå medlemskap redan inom ett par års tid. Ukraina och Moldavien, som EU inledde formella anslutningsförhandlingar med förra året, gör också snabba framsteg och väntas om inget oförutsett händer bli medlemmar i EU till 2030.

Men kommissionen betonar samtidigt att de fyra länderna måste genomföra sina reformagendor fullt ut innan medlemskap blir aktuellt.

– Förhandlingarna för anslutningsprocessen är rigorösa, tekniska och politiskt komplicerade. Kandidatländerna måste uppfylla EU:s anslutningskriterier – de så kallade Köpenhamnskriterierna – med siktet att bygga upp stabila demokratiska institutioner, en fungerande marknadsekonomi och förmågan att tillämpa hela EU:s regelverk, förklarar Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

”Det ekonomiska samarbetet genom en välfungerande inre marknad har alltid varit kärnan i det europeiska fredsprojektet.”

Utvidgningen kräver därför en ambitiös reformagenda och stark politisk vilja hos kandidatländerna, menar hon.

– Men jag slås av hur otroligt viktiga reformer, som skulle kunna snabba upp kandidatländernas ekonomiska integration i EU:s inre marknad, så ofta hamnar i skymundan i debatten. Det ekonomiska samarbetet genom en välfungerande inre marknad har alltid varit kärnan i det europeiska fredsprojektet. Min absoluta övertygelse är att det bör väga lika tungt på agendan som säkerhet och demokrati. Dessutom hör ekonomiskt samarbete, demokrati och säkerhet tätt samman. Det har vi sett inte minst under de senare årens utveckling i Europa.

Hur väntas det påverka EU:s inre marknad och därmed Sverige när de nya länderna blir medlemmar?

– Ukraina skiljer sig markant i storlek jämfört med Moldavien, Montenegro och Albanien. Därmed skiljer även den påverkan de har på den europeiska ekonomin och den inre marknaden.

I den nya rapporten “Enlarging Europe Opportunities for the Swedish Economy” har Svenskt Näringsliv tittar närmare på vilka konkreta effekter ett växande EU kan ha för Sveriges del.

En av slutsatserna i rapporten är att om Ukraina integreras fullt ut i EU:s inre marknad, så kommer landets BNP att öka med ungefär 14 procent enbart som ett resultat av att handeln underlättas.

– Det är självklart att det får positiva spridningseffekter på den ekonomiska tillväxten för resten av EU. EU:s samlade BNP beräknas öka permanent med cirka 0,3 procent och Sveriges BNP med cirka 0,1 procent vid en utvidgning, vilket snarare är en underskattning än en överskattning. Översatt i kronor skulle EU:s ekonomi växa med över 500 miljarder, säger Anna Stellinger.

Stärker motståndskraften

En större inre marknad skulle med andra ord medföra fördelar för EU:s konkurrenskraft och därmed även för unionens säkerhet, menar Anna Stellinger.

– I en värld präglad av hårdare teknologisk och ekonomisk konkurrens måste EU stärka sin konkurrenskraft. Just den inre marknaden är nyckeln till Europas framtida välstånd. Med fler aktörer får vi en större samlad ekonomi och en mer diversifierad inre marknad. Den ekonomiska tyngden gör oss till en mer attraktiv och kraftfull partner i globala förhandlingar.

– Samtidigt är utvidgningen i allra högsta grad en säkerhetspolitisk fråga. Genom att knyta kandidatländerna närmare EU, både ekonomiskt och institutionellt, stärker vi vår motståndskraft mot externa geopolitiska hot. Gemensamma värdekedjor och djupare ekonomiska band bidrar till stabilitet i vårt närområde.

Vilka fördelar innebär utvidgningen för svenska företag?

– För svenska företag öppnas nya möjligheter. Exporten av både varor och tjänster till de nya EU-länderna kan fördubblas på sikt. Samtidigt stärker fler och nya leverantörskedjor i närområdet vår motståndskraft och minskar beroendet av mer osäkra marknader.

Svenska företag kan enligt rapporten dra nytta av kandidatländernas konkurrensfördelar genom att samarbeta med eller förlägga delar av produktionen dit. Det skulle i så fall öka deras lönsamhet och konkurrenskraft, menar Anna Stellinger.

”Vi måste implementera regler och standarder inom EU och i kandidatländerna på ett harmoniserat sätt.”

Svenskt Näringslivs beräkningar visar att sektorer som kemikalier, elektronik, papper, livsmedel, skog och transporter kan gynnas särskilt genom ökad export och sysselsättning.

Men innan de aktuella länderna kan välkomnas som nya medlemmar i EU återstår alltså en rad förberedelser, både från EU:s och från kandidatländernas sida.

– För att fullt ut kunna dra ekonomisk nytta av utvidgningen, måste vi implementera regler och standarder inom EU och i kandidatländerna på ett harmoniserat sätt. Annars kan varor och tjänster inte röra sig fritt och effektivt inom hela unionen. Samtidigt måste hindren inom tjänstesektorn minska, säger Anna Stellinger, och avslutar:

– Det kan handla om att förenkla licenskrav, erkänna yrkeskvalifikationer eller harmonisera regler för exempelvis datahantering och digitala tjänster. Om de här hindren inte tas bort riskerar svenska företag i stället att möta ökad fragmentering och ineffektivitet och det skulle begränsa både vår tillväxt och konkurrenskraft i ett större EU.