DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Så fick Norge rekordhög sjukfrånvaro – trots frisk befolkning: ”Vuxit fram en kultur”

Trots att norrmännen är friskare än de flesta andra européer är deras sjukfrånvaro rekordhög, enligt siffror från OECD. Många anställda drar sig inte för att sjukskriva sig även när de bara behöver lite ledigt. "Svenskar som flyttar till Norge får samma sjukfrånvaro som norrmän. Det handlar alltså om anpassning till systemet", säger Ulf Andersen på norska myndigheten Nav.

Sjukfrånvaron i Norge ligger sedan lång tid tillbaka på en betydligt högre nivå än alla andra länder i Västeuropa. Vid en granskning förra året av Norges ekonomiska situation varnade OECD för att det på sikt kan bli ett hot mot både arbetskraftsdeltagandet och statsfinanserna.

22 procent av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar hela åtta procent av landets bnp. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige är motsvarande siffra 3,3 procent.

Samtidigt konstaterar OECD att det inte har med befolkningens hälsa att göra, och pekar i stället ut sjukförsäkringssystemets utformning. Att den höga sjukfrånvaron beror på ”en kombination av strukturella faktorer och policyutformning”. Huvudorsaken är ”generösa ersättningsnivåer och relativt lätta villkor för att börja och fortsätta att få ersättning”.

100 procent lön

I Norge får den anställde 100 procent av lönen under sjukperioden från och med dag ett upp till ett år. Sverige har ett karensavdrag som motsvarar en dag och därefter gäller 80 procent av lönen i upp till ett år. Därefter sänks ersättningsnivån till 75 procent.

Ulf Andersen är statistikchef på norska Nav som är landets försäkringskassa, arbetsförmedling, pensionsmyndighet och kommunernas socialtjänst i en myndighet. Han håller med om att sjukpenningen är generös.

– Vi tror att den hundraprocentiga ersättningen är bidragande till den höga sjukfrånvaron. Vi har heller inget karensavdrag som ni har, och stödet för att införa det i Norge är litet, säger han.

”Frisk befolkning”

Trots att Norge sticker ut så kraftigt när det gäller sjukfrånvaron finns det inget i internationell statistik från WHO, FN, OECD eller Eurostat som tyder på att den norska befolkningen har sämre hälsa än jämförbara länder, konstaterar han. Tvärtom.

– De flesta indikatorer visar att Norge är ett mycket friskt land. Vi ligger till exempel betydligt bättre till än Sverige. Norrmän har en högre förväntad livslängd, röker i mindre grad, och skattar sin hälsa högre än svenskar. Med tanke på det kan det verka märkligt att sjukfrånvaron är så hög, men förklaringen ligger i vårt sjukförsäkringssystem.

I Norge kan en anställd sjukanmäla sig själv och stanna hemma i tre dagar med full lön utan läkarintyg, så kallad egen sjukanmälan. Ulf Andersen menar att det har bidragit till den ökade sjukfrånvaron, eftersom många använder dessa dagar utan att vara sjuka.

– Egen sjukanmälan i tre dagar infördes för att minska trycket på vården, men i vissa delar av arbetslivet har det utvecklats till att de betraktas som extra ledighet. Särskilt unga har attityden att det är okej att göra så, säger han.

”Det har vuxit fram en kultur där man går till läkaren för att få ett sjukintyg – inte bara för att få hjälp att bli frisk.”

I Norge är det i regel den sjukes husläkare som utfärdar sjukintyget, och det är något som OECD menar kan vara sårbart för fler bedömningar till förmån för den sökande. Rapporten visar att 90 procent av ansökningarna om sjukpenning beviljas i Norge, jämfört med 43 procent i Österrike.

– Det har vuxit fram en kultur där man går till läkaren för att få ett sjukintyg – inte bara för att få hjälp att bli frisk. Det är en utmaning. Dessutom bestämmer husläkaren helt ensam längden på sjukskrivningen, vilket ger stora variationer i hur länge olika personer är sjukskrivna för samma diagnos, säger Ulf Andersen.

Svenskar sjukare av att flytta till Norge

När NRK, Norges statliga public service– bolag för radio och TV, förra året jämförde sjukfrånvaron i företag med verksamhet både i Sverige och Norge visade det sig att anställda i Norge är betydligt mer sjukskrivna än sina svenska kollegor – även när de har samma arbetsgivare och utför samma jobb.

På Posten Bring var sjukfrånvaron år 2023 3,1 procent i Sverige, men 7,1 procent i Norge. Hos tåg– och bussbolaget VY var sjukfrånvaron samma år 8,6 procent i Norge, och 6,6 i Sverige.

I många företag i olika branscher är det likadant, enligt Ulf Andersen.

– Det intressanta är att svenskar som flyttar till Norge och börjar jobba får samma sjukfrånvaro som norrmän. Men jag har aldrig sett ett företag med verksamhet i både Norge och Sverige där det är tvärtom. Det handlar alltså om anpassning till systemet – inte om sämre hälsa.

Tappar arbetstimmar

OECD menar att Norge bör se över incitamenten i sjukersättningssystemet, men Ulf Andersen tillhör ändå dem som gärna vill behålla den generösa sjukpenningen, som en förmån i arbetslivet.

– Men då måste vi hitta andra sätt att minska sjukfrånvaron för den kostar för mycket – inte bara pengar utan också arbetskraft. Vi tappar många arbetstimmar varje dag jämfört med våra grannländer, och det drabbar arbetsgivarna hårt, säger Ulf Andersen.

Trots att sjukfrånvaron är så hög har det historiskt inte varit mycket debatt om den, konstaterar Ulf Andersen.

– Debatten kring sjukersättningssystemet har länge varit frånvarande eftersom det har varit ett så politiskt känsligt tema.

Men för två år sedan blossade en kraftig debatt upp.

– Vissa menade att sjukpenningen är så generös att vi inte längre har råd, särskilt nu när sjukfrånvaron är så hög. Men arbetstagarna blev väldigt oroade över att förlora den goda ordningen. Nu görs en kunskapsgenomgång för att hitta åtgärder som kan få ner sjukfrånvaron, säger Ulf Andersen.