STORMAKTEN KINA

Kinas dubbelattack – stoppar metaller och teknik: ”Väldigt starkt trumfkort”

Nu tar Kina nästa steg i handelskonflikten och stoppar exporten av både jordartsmetaller och utrustningen som krävs för att framställa dem. ”Det handlar naturligtvis om att visa makt”, säger Maria Sunér, vd på Svemin, till TN.

Det pågående handelskriget är i full gång och tullhoten skapar panik globalt. Som en del i detta har Kinas handelsdepartement skärpt reglerna för export av sällsynta jordartsmetaller. Som TN vid flera tillfällen rapporterat om är det Kina som kontrollerar tillgången till många av de mineraler och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror.

– Det handlar naturligtvis om att visa makt. Det här är deras vapen och de har under en tid pratat om att Mellanöstern har sin olja och vi har de kritiska råmaterialen. Det har varit en väldigt tydlig strategi för Kina under en lång tid att ta kontroll över de här värdekedjorna, säger Maria Sunér, vd på Svemin, en branschförening inom gruv-, mineral- och metallproduktion.

”Kina använder sällsynta jordartsmetaller som ett strategiskt maktmedel i handelskonflikten”.

Det är inte första gången som Kina sätter press på västvärlden med hjälp av kritiska råvaror. Redan 2011 begränsade man exporten av sällsynta jordartsmetaller som en följd av en konflikt med Japan. 2023 begränsade Kina sin export av gallium och germanium som är avgörande i tillverkningen av halvledare och 2024 införde Kina exportkontroller på antimon.

Dessutom har Kina sedan 2020 stoppat export av grafit till Sverige och i våras införde Kina nya exportkontroller på sju sällsynta jordartsmetaller samt vissa magneter.

Det som är extra anmärkningsvärt den här gången är att Kina inte bara begränsat exporten av samtliga jordartsmetaller utan även den utrustning som krävs för att framställa jordartsmetaller. De nya exportkontrollerna väntas träda i kraft i december.

– Nu vet Kina att hela världen har fått upp ögonen för det här och att många länder, inklusive Sverige, nu försöker hitta sätt att själva kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och hur vi kan processa dem.

– Men i dagsläget har vi inte den kompetensen i Sverige eller Europa.

Det här är ett steg för att göra det svårare för väst att bygga upp egna värdekedjor genom att begränsa tillgången till både jordartsmetaller och teknologin som behövs för att framställa dem, menar hon.

– Det är bara Kina som har byggt upp den här kompetensen så de sitter ju på ett väldigt starkt trumfkort.

Hon menar att Kina använder sällsynta jordartsmetaller som ett vapen i handelskriget mot USA. USA är precis som Europa och resten av världen helt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller.

– USA har, precis som Europa, en väldigt liten del av världsproduktionen. De använder runt 25 procent av alla material som bryts i världen, men de bryter själva bara mellan tre och fem procent.

– Kina är väl medvetet om detta, och använder därför sällsynta jordartsmetaller som ett strategiskt maktmedel i handelskonflikten.

”Kina har skapat ett läge där fler fått upp ögonen för hur viktiga sällsynta jordartsmetaller är”.

På 1990-talet fanns brytning av vissa av de utpekade metallerna inom EU, men sedan dess har de gruvorna tvingats stänga och Europa blivit beroende av import. Det var under samma tid som Kina började satsa på sällsynta jordartsmetaller och gjorde det billigare att bryta där.

USA har gjort samma resa och stängt ner flera gruvor för sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska mineraler sedan 1990-talet, bland annat på grund av miljöregler, låga priser och konkurrens från Kina. Så trots att det pågående handelskriget skapar en stor osäkerhet så finns en förhoppning inom den amerikanska gruvnäringen för att situationen kan öka trycket på väst att öka sin egen gruvproduktion.

– När man pratar med företrädare för den amerikanska gruvnäringen så hör man nu att de upplever det som sker som rätt positivt ändå. De vill ju öka gruvproduktionen i USA och helt plötsligt har de ett politiskt styre som vill se fler gruvor. Kina har skapat ett läge där fler fått upp ögonen för hur viktiga sällsynta jordartsmetaller är.

Kina har dessutom gjort stora satsningar i bland annat Afrika för att säkra sina leveranskedjor av råmaterial.

– Kina äger exempelvis koboltgruvor i Kongo. Så att de säkrar sitt råmaterialsflöde från olika länder till Kina för att processa det och sedan säljer de det processade materialet till världen. Det är en väldigt tydlig strategi för att ha kontroll över värdekedjorna.

EU har de senaste åren blivit mer varse om behovet av strategiska råvaror och under våren 2024 infördes EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) vilket en lag för att stärka EU:s tillgång till kritiska råmaterial.

I våras presenterade EU-kommissionen en lista på projekt av strategisk betydelse för EU. På listan fanns bland annat de svenska LKAB-projekten Malmberget, Per Geijer-fyndigheten och industriparken för kritiska mineral i Luleå samt Talgas grafitprojekt i Vittangi.

– Men det är svårt att se att det arbetet fått någon effekt ännu. Ibland skapas en giftig cocktail av detaljerade regelverk inom EU som snarare motverkar vår förmåga till självförsörjning av de här kritiska råmaterialen.

— Man kan konstatera att det är svårare att driva en sådan här utveckling i en demokrati än i Kina, där regelverken är enklare och miljökraven lägre.