DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Dags för årets viktigaste tävling – här är de svenska EM-hoppen

Om tre veckor går Yrkes-EM av stapeln i Danmark. Nästan 600 deltagare från 32 länder ska excellera i yrkeskunskaper av alla möjliga slag. TN har talat med tre av de svenska tävlande.

Yrkes-EM, eller EuroSkills, är en internationell tävling där unga yrkesutövare från hela Europa får chansen att visa upp sin skicklighet inom en rad olika yrken. Tävlingen hålls vartannat år och är den största i sitt slag. Deltagarna tävlar inom allt från traditionella hantverksyrken som snickeri och måleri, till moderna teknikbaserade yrken som IT och robotik.

Syftet med tävlingen är att lyfta yrkesutbildning och yrkesskicklighet. Genom tävlingarna kan både de tävlande och deras experter få kompetensutveckling och skapa kontakter som kan vara nyttiga för ett helt yrkesliv.

I år genomförs Yrkes-EM i danska Herning. Sverige deltar med 23 tävlande i 19 yrken.

En av alla de svenska tävlande som har förberett sig i månader för tävlingarna är Abdullah ”Abbe” Tumturk. Han är lastbilstekniker, som i själva verket innebär att han är mekaniker både för lastbilar och bussar.

– Jag kommer i grunden från en lastbilsverkstad, men efter en period bytte jag till en bussverkstad, säger han till TN.

Men Abbe Tumturk är inte bara tekniker – han har valt att dela med sig av sina kunskaper. Trots att han bara är 25 år, har han redan flera års erfarenhet som yrkeslärare.

– Mina gamla lärare på gymnasiet rekommenderade mig till en annan skola där de behövde en fordonslärare. Det var en möjlighet för mig och det var min dröm att jobba med att utbilda mekaniker, säger han.

– När jag gick i gymnasiet såg jag upp till mina lärare.

Han nämner särskilt läraren Lars-Åke Brodin.

– Mina lärare har lärt mig hur man ska vara en bra mekaniker. De har inte behövt visa allt, utan bara tankesättet. ”Ge aldrig upp. Det kommer att gå bra”. Det är det jag har fått med mig mest från gymnasiet, säger Abbe Tumturk.

Lärarna viktiga

Lärarna var viktiga även för målaren Céline Hansen. Innan hon valde gymnasieprogram fick hon ”skugga” på en skola. Det som fick henne hennes intresse att vakna på riktigt var just lärarna.

– De var så trevliga och öppna. De lyssnade och var intresserade. Det fastnade jag för direkt, säger hon.

Céline Hansen var redan från början säker på att hon ville gå en yrkesutbildning.

– Jag tycker inte om att sitta still. Jag vill göra något med kroppen och producera något, säger hon.

”Det var inga som helst bekymmer att få jobb. Så var det för alla i min klass.”

Att det blev måleri var en slump, men även där påverkade skuggningen.

– Det var det kreativa. De gjorde olika saker varje dag, allt från praktiskt till teoretiskt. Det var jättekul!

När Céline Hansen gick på skolan blev relationen med lärarna avgörande. Hon beskriver hur hennes två målarlärare var intresserade av varje elev som person och hur de pushade varje individ i klassen.

– Jag fick ett väldigt starkt band med dem, säger hon.

Automationsteknikern Hugo Boustedt, som tävlar i par med Elias Nilsson, hade alltid haft ett intresse för teknik. Det blev avgörande när han valde gymnasieprogram.

– Jag grejade en del med bilar och tyckte att det var roligt att få lampor att lysa, säger han

Först tänkte han att han skulle bli elektriker och valde därför el- och energiprogrammet. Men väl där insåg han att automation var ännu roligare.

– När jag kom till utbildningen och fick uppleva det i praktiken – fick se alla maskiner och robotar – så fastnade jag direkt. Jag såg direkt att industrin är ascool, säger han och berättar att han valde inriktning automation andra året på gymnasiet.

Yrkeskunskap kan ingen ta ifrån dig

Bredden på yrkesprogram på gymnasiet är enorm. Bara i det svenska yrkeslandslaget finns en hårfrisörska, en CNC-tekniker, en möbelsnickare, en kock, två trädgårdsanläggare och många fler. Och det är ingen tvekan om att yrkesutbildning är viktigt, enligt Abbe Tumturk.

– Yrkeskunskap är ett kvitto på att du kan något. Det är ingen som kan ta det ifrån dig. Du kan byta jobb, men du har dina yrkeskunskaper i bakfickan.

Och de kunskaperna skriker arbetsgivare efter. Det kan Céline Hansen intyga. Hon hade inga problem att få jobb efter gymnasiet.

– Det var superlätt! Vi hade ju praktik ända från ettan. Jag var på samma företag hela tiden och när jag slutade skolan var det bara att fortsätta, säger hon.

Sedan årsskiftet har hon ett nytt jobb.

– Nu jobbar jag i Fredrikstad i Norge.

Hugo Boustedt hade det minst lika lätt efter att han hade gått ut skolan.

– Det var inga som helst bekymmer att få jobb. Så var det för alla i min klass. Alla fick jobb, säger han.

”Jag tycker inte om att sitta still. Jag vill göra något med kroppen och producera något.”

Precis som Céline Hansen fick han jobb på sin praktikplats, ett mejeri i hemorten Götene. Där är han kvar fortfarande. Och han trivs med sitt jobb.

– Det är så himla kul! Ingen dag är sig lik. Vi ska bygga på och förbättra maskiner och det är alltid något som händer, säger Hugo Boustedt.

Till dem som ska välja gymnasium har Abbe Tumturk ett råd.

– Välj yrkesutbildningar. Sedan kan de välja högskoleförberedande kurser. Då har de två saker på fickan, säger han.

Vad är ditt mål med tävlingarna?

– Det är så klart att ta hem guldet till Sverige. Det är så enkelt. Men samtidigt är det att ha kul och ta med sig en massa erfarenhet. Det viktigaste är att lära sig, säger Abbe Tumturk.