DEN SVENSKA SÄKERHETEN
Larmet: Nu blir det ännu svårare för industrin att rekrytera
Säkerhetsprövningarna ökar kraftigt – nu varnar industrin för att kompetenskrisen kan förvärras. ”Ingen vill anställa en person som medför en säkerhetsrisk”, säger Teknikföretagens expert Henrik Stålspets till TN.
I takt med den stora osäkerheten i omvärlden har säkerhetsprövningarna ökat kraftigt. I en ny enkät från Sveriges Ingenjörer uppger en tredjedel av akademikerföreningarna på de största ingenjörsarbetsplatserna att säkerhetsprövningar genomförs vid nyanställningar.
– Vi har märkt att säkerhetsprövningarna har ökat markant under de senaste åren bland annat på grund av det säkerhetspolitiska läget och att fler produkter blir uppkopplade vilket även det ställer nya krav på säkerhet, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
En säkerhetsprövning är en process där en arbetsgivare, och ibland även Säkerhetspolisen, kontrollerar en persons sårbarheter för att avgöra om personen ska få ha tillgång till säkerhetskänslig information. Säkerhetsprövningar används bland annat vid nyrekryteringar inom myndigheter och företag i försvarsindustrin.
Kraftig minskning av svenska doktorander
Sveriges Ingenjörer har sammanställt statistik från Säkerhetspolisen som visar att antalet säkerhetsprövningar ökade från 2021 till 2024 mer än 30 000, vilket motsvarar en ökning på 25 procent. Under 2024 tog Säkerhetspolisen emot cirka 168 00 nya ansökningar om registerkontroller.
– Det finns olika nivåer på säkerhetsklassningarna. Bland annat ses brottslighet och ekonomiska förhållanden över. Inom försvarsindustrin krävs ofta att medarbetaren ska vara svensk medborgare, men i vissa fall räcker inte det. Du kan nekas om du är gift med någon från Kina, har släktingar från Iran eller något annat land som ses som problematiskt.
Sedan 2010 har antalet svenska doktorander inom teknik minskat med 36 procent, enligt Sveriges Ingenjörer, som har beställt statistik från SCB. Det är en mycket oroande utveckling, menar Johan Kreicbergs. Samtidigt är var sjätte doktorand från Ryssland, Iran eller Kina.
– Det här har kompenserats till en viss del av att vi har fått fler utländska doktorander, men nu har delar av arbetsmarknaden stängts för dem.
”Vi måste ha ingenjörer som håller toppklass”.
Samtidigt som resten av industrin har saktat in har försvarsindustrin vuxit sig stark. Enligt Föreningen för Säkerhets- och försvarsföretags (SOFF) statistik ökade omsättningen bland medlemsföretagen med nästan 56 procent från 2023 till 2024 och landade i fjol på 2024 99,7 miljarder kronor.
Dessutom ökade antalet medarbetare med fler än 500 per månad och under 2024 var drygt 28 416 anställda i medlemsföretagen. Med en utveckling där allt fler jobb blir säkerhetsklassade kan det bli avgörande att fler svenska medborgare blir ingenjörer, menar Johan Kreicbergs.
– Vi är generellt sett positiva till arbetskraftsinvandring. Men det finns en hel del verksamheter, inte minst inom försvarsindustrin, där det inte går att lösa kompetensbehovet med arbetskraftsinvandring.
Han menar att det finns flera sätt att öka antalet svenskfödda att bli ingenjörer. Det handlar bland annat om att det borde bli mer lönsamt att doktorera, fler behöver söka sig till ingenjörsutbildningarna – och ta examen – samt om att satsa mer på studie- och yrkesvägledare.
– Om vi ska ha kvar våra världsledande teknikföretag då måste vi ha ingenjörer som håller toppklass, säger han.
”Hade underlättat om lagstiftningen varit mer tydlig”.
Henrik Stålspets, jurist och expert på arbetsgivarfrågor på Teknikföretagen, delar bilden att säkerhetsprövningarna kan påverka företagens möjligheter att rekrytera negativt, framförallt om säkerhetsprövningen drar ut på tiden.
– Om samma person är med i två olika rekryteringsprocesser och den ena kräver en säkerhetsprövning som kan ta lång tid att få klar och den andra kan erbjuda jobbet direkt så kan det ta naturligtvis påverka vilket jobb den sökande väljer, säger han.
– Här hade det underlättat om lagstiftningen hade varit mer tydlig kring vilka arbetsgivare som formellt är skyldiga att göra säkerhetsprövningar enligt säkerhetsskyddslagstiftningen.
Ny utredning kan göra regelverket mer tydligt
Han menar att även de företag som inte formellt omfattas av säkerhetsprövningsregleringar många gånger har tungt vägande skäl att göra bakgrundskontroller eftersom risken för att bli utsatt för företagsspionage, infiltration eller annan påverkan många gånger är reell och kan leda till omfattande skada för företaget.
– I grund och botten har de flesta faktiskt en stor förståelse för att säkerhetsprövningar och bakgrundskontroller behöver genomföras i allt fler situationer.
”Ingen vill anställa en person som medför en säkerhetsrisk”.
I slutet av 2024 presenterade en regeringsutredning ett antal förslag på nya regler för säkerhetsprövningar. Det handlade bland annat om att tydliggöranden av vad som ska ingå i en så kallad grundutredning och att vissa säkerhetsprövningsbeslut ska kunna överklagas. Henrik Stålspets välkomnar att regelverket ses över och blir mer tydligt.
– Men man ska också komma ihåg att det är två olika parallella processer som pågår samtidigt, det handlar dels om att se över reglerna för säkerhetsprövningarna som sker enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och dels att se över bakgrundskontrollerna där regleringen inte varit lika omfattande. Det räcker inte om man bara löser den ena, säger Henrik Stålspets.
Samtidigt har regeringen ännu inte presenterat hur den ska gå vidare med förslagen. Det är svåra frågor för lagstiftaren, konstaterar han.
– Ett helhetsgrepp inkluderar ändringar av grundlag, hänsynstaganden till EU-regleringar och nationell rätt, samt avvägningar mellan nationella säkerhetsintressen, företagens behov av information och den personliga integriteten.
– Det är klart att ingen vill anställa en person som medför en säkerhetsrisk. Vi måste ha ett system som är så snabbt, rättssäkert och kostnadseffektivt som möjligt.
